Skotsk gäliska

Wikipedia

Skotsk gäliska (Gàidhlig)
Talas i:	Storbritannien
Region:	Västra Skottland
Antal talare:	58 652
Rankning:	ej bland topp 100'
Klassificering:	keltiska språk ökeltiska språk gäliska språk skotsk gäliska
Officiell status
Officiellt språk i:	Skottland
Språkmyndighet:	Bòrd na Gàidhlig
Språkkoder
ISO 639-1	gd
ISO 639-2	gla
SIL	gla

Skotsk gäliska (gäliska: Gàidhlig [gaːlikʲ]), ofta kallat enbart gäliska, är det keltiska språk som talas i Skottland, främst i höglandet och på Hebriderna. 58 652 personer talar språket (folkräkning 2001). Sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2004 är skotsk gaeliska ett officiellt språk i Skottland. År 2006 invigdes den första gäliskspråkiga skolan som täcker hela grundskoleutbildningen, tidigare har gälisktalande skolor enbart funnits för yngre åldrar.

Språket tillhör den gäliska gruppen av de keltiska språken. På gäliska kallas Skottland för Alba.

Geografisk utspridning av gälisktalande i Skottland (2001)

[redigera] Historia

En uppskattning av den språkliga uppdelningen i Skottland år 1400.

Gäliskan är historiskt sett gälernas språk. Språket kom till Skottland från Irland någon gång under det första årtusendet e.Kr. Gäliskan gavs namnet scottis av de engelsktalande i närheten. Gäliskans nedgång på Fastlandsskottland började redan i början av 1200-talet, och med detta följde snart en nedgång av dess status som nationellt språk. Runt 1500-talet gavs gäliskan det nya namnet erse (släkt med irish (iriska)), och scottis kom att överföras till vad som skulle komma att bli scots. Gäliskan var dock generellt sett accepterad ända fram till 1700-talet och de jakobitiska upproren i Storbritannien. Efter denna händelse började den brittiska regeringen aktivt att försöka radera gäliskan från Storbritanniens språkliga karta. Skottar som gick i skolan så sent som i början av 1900-talet kan fortfarande komma ihåg hur de blev bestraffade i skolan då de talade gäliska med varandra, liknande situationen hos samerna i Sverige.

[redigera] Fonologi och ortografi

Gäliskan har ett fonologiskt system som till stor del styrs av två faktorer. Breda och tunna ljud. I det gäliska språket finns det nämligen en utvecklad symmetri med dessa två. Breda och tunna symboler kan inte förekomma bredvis varandra.

Vokalerna a, o och u är breda medan e och i är tunna. Gäliskan använder sig ofta av dessa vokaler i stum form för att ange uttalet på före- eller efterkommande konsonant.

Cat [kaht] (katt)

Cait [kahtʃ] (katter) - I:et uttalas inte men markerar att t:et skall uttalas tunt.

En konsonant måste vara omgiven av samma typ av konsonant:

Làidir [laːdʒiɾʲ] (stark). - Ett i sätts in framför d:et för att det ska vara omgivet av samma typ av vokal och därmed uttalas tunt.

En tabell med konsonanter och uttal i IFA
Radikal			Leniserad
Stavning	Bred	Tunn	Stavning	Bred	Tunn
b	[b, p]	[bʲ, pʲ]	bh	[v]	[vʲ]
c	[kʰ, xk]	[kʰʲ, çkʲ]	ch	[x]	[ç]
d	[d, t]	[dʒ, tʃ]	dh	[ɣ]	[j]
f	[f]	[f]	fh	stum	stum
g	[g, k]	[gʲ, kʲ]	gh	[ɣ]	[j]
l	[ɫ]	[ʎ, l]	l	[ɫ]	[ʎ, l]
m	[m]	[m]	mh	[v]	[vʲ]
n	[nˠ, n]	[ɲ]	n	[nˠ]	[n]
p	[pʰ, hp]	[pʰ, hp]	ph	[f]	[f]
r	[ɹ, r]	[ɾʲ]	r	[ɹ, r]	[ɾʲ]
s	[s]	[ʃ]	sh	[h]	[h]
t	[tʰ, ht]	[tʃʰ, htʃ]	th	[h]	[h]

b, d och g uttalas [b, d, g] i början av ord, annars uttalas de [p, t, k].

Om en vokal kommer före en tonlös klusil (p, t, c) sätts det in ett h-ljud. Cat [kaht] (katt). Framför k blir detta h-ljud ett ch-ljud.

fh är alltid stum utom i orden fhathast (än), fhuair (fått) och fhalbh (gå) där det uttalas [h].

Tunna l och n uttalas [ʎ, ɲ] i början av ord, annars som [l, n]. Tunna ll och nn uttalas alltid [ʎ, ɲ].

Breda n uttalas [nˠ] i början av ord, annars som [n]. Breda nn uttalas alltid [nˠ].

Breda r uttalas [ɹ] i början av ord, annars som [r].

gh och dh uttalas oftast inte i slutet av stavelser. Gàidhlig [gaːlikʲ]

När ett ord slutar på -rt eller -rd, skjuts ofta ett [ʃ]-ljud in mellan dessa tu och r-et uttalas som [ɹ]. Ceart [kʲaɹʃt] (hjärta).

När l, n eller r kommer före en annan konsonant skjuts den föregående vokalen in mellan de två konsonantljuden. Alba uttalas alltså [aɫapə].

Stavning	IFA
a, ai	/a/
à, ài	/aː/
e, ei	/e,ɛ/
è, èi	/ɛː/
é, éi	/eː/
i	/aː/
ì	/iː/
o, oi	/o,ɔ,ɤ/
ò, òi	/ɔː/
ó, ói	/oː/
u, ui	/u,ɯ/
ù	/uː/

Gäliskan markerar långa vokaler med en grav accent (`). Akut accent används på e och o, för att ange andra lång ljudvärlden än è och ò. Ibland förekommer akut accent även på andra bokstäver för att ange att vokalen ska uttalas klart. ás vs. as.

Obetonande vokaler blir oftast ett [ə]-ljud. Agam [akəm] (åt mig).

ai uttalas ofta [ɛ].

Stavning	IFA
eu	/ia, eː/
ao	/ɯː/
aoi	/ɤi/
ia	/iə/
ua	/uə/
ea	/ɛ,a/
io	/i,u/
ìo	/iə/

[redigera] Grammatik

Gäliskan är ett VSO-språk. Liksom alla andra keltiska språk har det även konsonantmutationer, även om det bara finns en, lenisering, vilket gör gäliskan till det keltiska språk som har minst antal mutationer. Leniserade konsonanter skrivs alltid som digrafer som slutar på h. T.ex. m -> mh.

Gäliskan har två olika ord för verbet att vara. tha används för att indikera något som hör till ett substantiv eller ett pronomen, medan is används om det är ett substantiv eller ett pronomnen som är komplementet.

Tha mi sgìth - Jag är trött
Is esan Iain - Han heter(är) John.

Verbet tha är oregelbundet och har följande former i presens:

Gäliska	Svenska
Tha mi	Jag är
Chan eil mi	Jag är inte
A(m) bheil mi?	Är jag?
Nach eil mi?	Är jag inte?

[redigera] Vanliga fraser på gäliska

Fàilte [ˈfaːlʧə] "Välkommen!

Halò [ˈhaloː] "Hej!"

Ciamar a tha thu? [ˈkjɛməɾ ə ˈha u] "Hur är det?" (singular, informell)

Ciamar a tha sibh? [ˈkjɛməɾ ə ˈha ʃiv] "Hur är det?" (plural, singular, formell)

Tha mi gu math [ˈha mi gu 'ma] "Det är bra"

Ciamar a tha thu fhèin? [ˈkjɛməɾ ə ˈha u ˈheːn] "Hur är det själv?" (singular, informell)

Ciamar a tha sibh fhèin? [ˈkjɛməɾ ə ˈha ʃɪv heːn] "How are you yourself?" (plural; singular, formell)

Tapadh leat [ˈtahpə lɛht] "Thank you" (singular, informal)

Tapadh leibh [ˈtahpə ləv] "Thank you" (plural; singular, formal)

Dè an t-ainm a tha ort? [dʒeː ən ˈtɛnəm ə hɔɹʃt] "Vad heter du?" (singular informell)

Dè an t-ainm a tha oirbh [dʒeː ən ˈtɛnəm ə hɔɾəv] "Vad heter du?" (plural; singular, formell)

Is mise ... [ˈis miʃə] "Jag är ... " (även: "Jag heter ...")

Mar sin leat [ˈmaɹ ʃin lɛht] "Hejdå!" (singular, informell)

Mar sin leibh [ˈmaɹ ʃin lev] "Hejdå" (plural, singular, formell)

Slàinte [ˈsl̴aːɲʧə] Skål!

[redigera] Externa länkar

Wikipedia har en upplaga på Skotsk gäliska.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/k/o/Skotsk_g%C3%A4liska.html

Kategorier: Gaeliska språk | Keltiska språk | Skottland