Skrift

Wikipedia

Skrift är sätt att med symboler återge det talade språket på ett sådant sätt att den som behärskar språket och skriftsystemet skall kunna rekonstruera det.

Man skiljer mellan två olika huvudkategorier av skriftsystem:

• Icke-fonologiska system:
  • Piktografisk skrift består av piktogram, det vill säga symboler vilka utgör stiliserade avbildningar av det avsedda ordet eller begreppet. De äldsta formerna av skrift är piktografiska, exempelvis de egyptiska hieroglyferna.
  • Logografisk skrift innefattar sådana system där varje symbol står för ett ord eller ett morfem, och där alltså även grammatiska element har förts in i skriftspråket. Logografisk skrift används exempelvis i det kinesiska språket.
  • Ideografisk skrift. Senare former, när en viss grad av abstraktion har kommit in i tolkningen av tecknen. Ett exempel på ideografisk skrift är hanja, vilket tidigare var det vanligaste skriftsystemet i koreanskan. Vissa former av hieroglyfer samt kinesiska kan även sägas vara ideografiska.

• Fonologiska system:
  • Syllabisk skrift, där varje tecken står för en stavelse. Exempelvis hangul, vilket idag är det förhärskande skriftsystemet i koreanska.
  • Alfabetisk skrift, där varje tecken står för ett fonem. De flesta moderna språk använder alfabetisk skrift, exempelvis svenska och vietnamesiska.

I praktiken utgör de flesta skriftspråk mellanformer av dessa renodlade kategorier: skriftsystemen utvecklas inte bara ur varandra, utan det förekommer även skrift på enskilda språk som nyttjar flera skriftsystem. Ett exempel på detta är japanskan. Även i svenskan – som använder en alfabetisk skrift, det latinska alfabetet – förekommer logogram, exempelvis siffror och andra matematiska tecken som utläses på ett visst sätt på svenska och på ett annat sätt på ett annat språk, men som i båda fallen står för samma begrepp.

[redigera] Historik

Flera olika skriftsystem uppträder för första gången något eller ett par århundraden före år 3000 f.Kr. Hit hör de tidigaste stadierna av den sumeriska kilskriften, där särskilt den forntida staden Uruk är en viktig fyndort. De tidigaste egyptiska hieroglyferna är från samma tid, och från 3200-2500 f.Kr. finns exempel på en skrift ("proto-elamitiska") i det som senare kom att bli huvudstaden Susa i det forntida riket Elam, i de västra delarna av dagens Iran. Till skillnad från hieroglyferna har denna elamitiska skrift har ännu inte kunnat tydas.

Den tidigaste föregångaren till det latinska alfabetet är den alfabetiska skrift som troligen under egyptiskt inflytande uppkom under perioden 2000-1500 fvt, antingen i det kanaaneiska området eller möjligen av semitisktalande folk i eller i gränstrakterna till Egypten. Den närmaste fortsättningen på detta alfabet, som brukar kallas "proto-kanaaneiskt" eller "proto-sinaitiskt" (det senare efter fyndorter i Sinai) är de feniciska och hebreiska alfabeten som användes under första århundradet före vår tideräkning.

[redigera] Se även

• Alfabet

[redigera] Extern länk

• Omniglot – A guide to the languages, alphabets, syllabaries and other writing systems of the world.
• Ancient Scripts.com – A compendium of world-wide writing systems from prehistory to today.