Slaget vid Eylau
Wikipedia
| Slaget vid Eylau | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Napoleonkrigen | |||||||
 |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Frankrike | Ryssland Preussen |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Napoleon Bonaparte | fältmarskalk Bennigsen | ||||||
| Styrka | |||||||
| 45 000 med 150 kanoner i slagets början; Davouts 15 000 och Neys 14 000 man anlände senare | 67 000 man och ca 400 kanoner i slagets början; 76 000 i och med att L'Estocqs förstärkningar anlände | ||||||
| Förluster | |||||||
| 25 000 stupade | 20 000 stupade | ||||||
| Napoleonkrigen |
|---|
| Kap Finisterre – Ulm – Trafalgar – Austerlitz – Jena-Auerstedt – Eylau – Heilsberg – Friedland – – Vimiero – Ocana – Corunna – Medellin – Eckmühl – Aspern-Essling – Talaver – Wagram – Badajoz – Salamanca – Fälttåget mot Ryssland – Leipzig – Lützen – Bautzen – Hamburg – Vitoria – Dresden – Minciofloden – Ligny – Quatre Bras – Waterloo – Wavre |
Slaget vid Eylau var den första stora konfrontationen mellan Napoleon I och Alexander I sedan slaget vid Austerlitz. Efter att ha besegrat och nära tillintetgjort de Österrikes och Preussens styrkor 1805-06 ville Napoleon också krossa den ryska armén som han ansåg var farligast. Han jagade den genom Preussen och hann upp den vid Preusslack-Eylau nära den ryska gränsen. Slaget blev mycket blodigt, men följdes snart av slaget vid Friedland som blev en av Napoleons största segrar.
Vid Eylau hade den ryska armén samlats, och Napoleon angrep den utan att vänta på Michel Neys förstärkningar. Efter några timmars strider hade fransmännen förlorat stora mängder soldater och ryssarna tycktes ha övertaget. Deras soldater hade nästan trängt fram till Napoleon själv. Då stormade Joachim Murat fram med hela det franska kavalleriet och lyckades nå fram till det ryska artilleriet, men en stor mängd franska ryttare stupade i artillerielden. Napoleon satte in det kejserliga gardet, den sista reserven, och lyckades hålla ryssarna uppehållna tills sent på kvällen då Ney kom fram med förstärkningar. Nu satte kejsaren in allt han hade på att bryta sönder den ryska centern. Tidigt på morgonen drog sig ryssarna undan men fransmännen hade förlorat stora mängder trupper. Eylau hade tagit eld och det låg sönderskjutna lik och hästar över hela fält. Kejsaren stannade tre dagar bland de döda och sårade innan han gav sig vidare.
