Slottet Tre Kronor

Wikipedia

Slottet Tre Kronor var en borganläggning som Birger Jarl vid 1200-talets mitt lät uppföra där Kungliga Slottet, eller Stockholms slott, idag ligger. Borgen bestod av två delar: högborgen, med ett kärntorn (kastal) i mitten, och den stora muromgärdade ekonomigården. Själva tornet kan ha varit äldre, men var i början betydligt lägre än vad det senare blev. Namnet "Tre Kronor" fick borgen förmodligen under konung Magnus Erikssons tid vid 1300-talets mitt.

När Gustav Vasa 1521 bröt Kalmarunionen och gjorde Sverige självständigt blev borgen Tre Kronor landets förnämsta kungaresidens. Gustav Vasa försåg borgen med en yttre försvarsgördel, och Johan III gjorde om borgen till ett praktfullt renässansslott med eleganta gavlar. Det som då uppfördes var:

1. En ny kungsvåning (mellan Norrström och Storkyrkan) i en ny länga invid den gamla ekonomigårdens västra mur;
2. en helt ny länga med rikssal vid den västra muren i den gamla högborgen (mot Storkyrkan till); och
3. en ny slottskyrka mot Norrström som bildde den ena östra halvan av en ny länga vid ekonomigårdens norra mur. En del av denna kyrka låg också under det nordöstra tornet.

Dessutom höjdes mitttornet med två våningar (det hade dessutom tidigare höjts från den medeltida nivån av Gustav Vasa).

Under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. påbörjades en ombyggnad av slottet. Slottets norra länga mot Norrbro fick då sitt nuvarande utseende i stram romersk barock.

Innehåll 1 Branden 1.1 Men vad höll brandvakten på med? 1.2 Domen 2 Stockholms slott 3 Sightseeingtips för Stockholmsturisten 4 Återuppbyggnadsplaner 5 Bilder 6 Se även 7 Referens

[redigera] Branden

Den 7 maj 1697 inträffade den stora slottsbranden som totalförstörde större delen av det gamla slottet.

Klockan två på eftermiddagen började branden på vinden ovanför rikssalen i slottets södra del. Brandvaktmästarens hustru var den som första upptäckte röken. Hon bad brandknekten Anders Andersson att springa och kolla vad som stod på. När han kom fram till rikssalens vind så upptäckte han att det brann, men han kunde inte komma åt brandsläckarutrustningen eftersom branden blockerade vägen. Kungligheterna och hovfolket tvingades lämna slottet. Tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt av kungliga familjens tillhörigheter. Elden brann fort och spred sig snabbt till alla flyglarna av slottet. Slottet var byggt i sten, men taket i koppar som leder värme, satte eld på bjälkunderlaget i trä och branden kunde snabbt sprida sig.

[redigera] Men vad höll brandvakten på med?

De som var ansvariga för brandvakten denna dag var två knektar, Anders Andersson och Mattias Hansson, och deras chef Sven Lindberg, brandmästaren.

• Knekten Anders Andersson hade mot gällande regler gått ett ärende åt brandmästaren för att lämna en väv i brandvaktmästarens hustrus hus.
• Mattias Hansson hade på eget bevåg lämnat sin post för att gå ner i köket för att få mat. Han hävdade att brandmästarens fru hade sagt att han fick göra detta, någon hon dock förnekade.
• Brandmästaren hade alltså använt knektarna för sin och sin frus privata ärenden. Det kom också fram att han tagit emot mutor för att anställa vissa personer.

[redigera] Domen

I februari 1698 kom domen mot de tre. Kungliga slottsrätten avgav domen. Sven Lindberg och Mattias Hansson dömdes till döden medan Anders Andersson som bevisligen har fått order om att gå ett ärende dömdes till gatlopp. Dödsstraffen mildrades av kung Karl XII till gatlopp och sex års straffarbete på Marstrands fästning. Sven Lindberg som var en gammal man dog av de svåra skadorna han fick under gatloppet.

Källa : Allt om Historia nr 3 2006 (Domstolsprotokoll)

[redigera] Stockholms slott

Tessin fick nu uppdraget att bygga ett nytt slott. Se huvudartikel: Stockholms slott.

[redigera] Sightseeingtips för Stockholmsturisten

Längst upp på slottsbacken (mellan Storkyrkan och nuvarande Stockholms slotts sydöstra hörn) finns två intressanta markeringar i kullerstenen. Den första markerar slottet Tre Kronors sydvästra bastion (som syns på Govert Camphuysens målning nedan). Den andra markerar det kor på Storkyrkans östliga ände som Gustav Vasa lät riva, för att slottets kanoner skulle kunna skjuta mer fritt.

[redigera] Återuppbyggnadsplaner

Det närmaste man kommit en rekonstruktion av medeltida slottet var då arkitekten och konstnären Jacob Hägg presenterade ett förslag till marinmuseum på Kastellholmen i början av 1900-talet. Förslaget presenterades i en vacker oljemålning som idag finns att beskåda på Sjöhistoriska museet vid Djurgårdsbrunnsviken.

I samband med Stockholmsutställningen år 1897 hade arkitekten Fredrik Lilljekvist fritt återskapat det medeltida Stockholm där en förmodad miniatyr av den gamla Vasaborgen byggts upp.

[redigera] Bilder

"Tre Kronor från Slottsbacken", oljemålning av Govert Camphuysen från 1661	Slottet Tre Kronor under 1600-talet, sett från nordöst	Stora Borggården (den tidigare ekonomigården), sedd från väster mot kanslilängan (för Kanslikollegiet, riksarkivet m.fl.; det som idag motsvarar regeringskansliet). I norra längan till vänster är ingången till slottskyrkan och de höga fönstren där bakom hör till den.	"Stormningen av Stockholms slott". Teaterscenografi av Louis Jean Desprez till operan Gustaf Wasa (1786)
"Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697". Målning av Johan Fredrik Höckert från 1866

[redigera] Se även

• Johan Fredrik Höckerts målning Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697 (1866)
• Karl XII
• Stockholm
• Stockholms slott
• Kungliga slott i Sverige

[redigera] Referens

• Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I. Det gavs ut av Allhems Förlag AB 1966 - 1971 och författare var bland annat Sven T. Kjellberg (huvudred.), Boo von Malmborg, Lennart Luthander och Bengt G. Söderberg.