Socken i Sverige

Wikipedia

Socken är i Sverige ett geografiskt avgränsat, numera icke-administrativt, område, ursprungligen definierat genom att invånarna hörde till samma kyrka. Ordet kommer av det fornnordiska sok´n, dvs de som sökte sig till samma kyrka. Den har varit viktig del av svenska indelningar.

På sockenstämmorna avhandlades även värdsliga angelägenheter vilket innebär att socknarna var föregångare, inte bara till Svenska kyrkans församlingar, utan även till dagens kommuner. Dock sammanföll inte de administrativa och de kyrkliga sockengränserna alltid och det är därför viktigt att hålla isär begreppen. Socken och församling är inte synonymer och har inte varit det sedan medeltiden. Genom Gustav Vasas administrativa reformer skapades jordebokssocknarna, vilkas gränser inte sällan avvek från kyrksocknarnas. Socknarna upphörde att gälla som en administrativ indelning i och med kommunreformen 1862 då deras uppgifter delades upp mellan borgerliga och kyrkliga kommuner, de sistnämnda kallas numera enbart för församlingar och styrs av kyrkofullmäktige. De borgerliga kommunerna på landsbygden var länge identiska med de gamla administrativa socknarna även om en del sammanläggningar och delningar förekom. Det förekom därför länge felaktigt att sockenbegreppet användes synonymt med dessa landskommuner.

Efter kommunreformerna 1952 och 1971 innefattar de allra flesta av Sveriges kommuner en mängd f d socknar. Svenska kyrkans församlingar på landsbygden byggde dock fortfarande i princip på den gamla kyrkliga sockenindelningen.

Idag, då omfattande församlingssammanläggningar inom Svenska kyrkan genomförs, kan en församling bestå av flera f d socknar. Det bör påpekas att socknar inte slås samman för att Svenska kyrkan väljer att slå ihop några av sina församlingar. Församlingsgränser kan alltså ändras, vilket också sker relativt ofta, medan en f d sockengräns aldrig kan ändras i och med att de upphört att vara föremål för lagstiftning efter 1862. Att enstaka f d socken var uppdelad på flera härader och även ibland i olika län berodde på att socknen ursprungligen var en kyrklig indelningsenhet, medan häraden var en judiciell enhet.

Idag finns ingen officiell sockenindelning, men socken är fortfarande ett mycket levande begrepp eftersom det i olika sammanhang finns ett behov av en indelning på lokal nivå som är oföränderlig. Sockenindelningen förändrades relativt lite efter bildandet, och sedan kommunreformen 1863 är det en i alla avseenden historisk indelning som inte kan förändras.

Sockenidelningen kan alltså anses ha "frysts" på ungefär samma sätt som landskapen. Från vilken tidpunkt socknarna ska räknas som oföränderliga råder det dock delade meningar om. Vissa anser att 1863, då kommuner och församlingar infördes, bör vara riktpunkt för detta, medan andra accepterar de indelningsförändringar som gjordes fram till och med 1952.

De som använder sig av sockenindelningen idag är till exempel släktforskare, dialektforskare, ortnamnsforskare, historiker och arkeologer, och de svenska hembygdsföreningarna har oftast socknen som grund.

På senare år har det framförts krav från flera riksdagspartier, myndigheter och organisationer att socknen, och inte Svenska kyrkans församlingsindelning, skall utgöra den minsta enheten i folkbokföringen. Dessa krav har motiverats dels med att Svenska kyrkan numera är skild från staten och folkbokföringen därmed bör vara sekulär, dels med att Svenska kyrkans församlingssammanslagningar innebär att en månghundraårig indelning av landet hotas, då församlingarna alltmer sällan överensstämmer med socknarna.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

Johan Axel Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 (Stockholm 1917-23).
Torsten Lagerstedt, Den civila lokalförvaltningens gränser 1630-1952 (Uppsala 1973).