Wikipedia:Språkvård
Wikipedia
Innehåll
- Hur man skriver en bra artikel
- Skriv ut det självklara
- Kontrollera fakta
- Källhänvisningar
- Illustrera artikeln
- Språkvård
Formatering
Struktur
- Strukturering
- Namngivning
- Uppslagsord med flera betydelser
- Förgreningssidor
- Kategorier
- Listor
- Tabeller
- Faktarutor
- Mallar
Länkar
Denna sida handlar om hur vi vårdar språket på Wikipedia.
[redigera] Var djärv!
Först och främst: när det börjar talas om språkvård, rekommendationer och ett korrekt språk är det lätt att känna press på sig. Måste man verkligen skriva perfekt svenska för att vara godkänd som artikelförfattare på Wikipedia? Absolut inte! Det viktigaste är att skriva nya artiklar och tillföra nytt innehåll till Wikipedia. Var djärv och skriv så mycket som möjligt oavsett hur bra du är på stavning eller grammatik! Det finns alltid någon annan som läser din artikel senare och kan rätta till eventuella misstag. Tänk på att i stort sett allt som skrivs och publiceras på papper korrekturläses, för alla skribenter - även de professionella - gör fel då och då.
För övrigt existerar inte "perfekt svenska". Det är nämligen språkanvändarna som definierar vad som är bra och dålig svenska, och var och en av oss har sin uppfattning om vad som är bra. Däremot finns det många konventioner som de flesta är överens om när det gäller grammatik och stavning, och dessa är samlade i referensverk som till exempel Svenska Akademiens ordlista.
Wikipedias motto "Var djärv!" gäller förstås även för språkvårdare. Ifall du läser en artikel och ser ett språkfel är det bara att ändra. Det är förstås bra om du tittar igenom rekommendationerna på den här sidan innan du ändrar, för att vara säker på att din ändring verkligen bidrar till det språkbruk som Wikipedia generellt strävar mot. Men kom ihåg att nedanstående rekommendationer, i likhet med referensverk som Svenska Akademiens ordlista inte utgör någon lagsamling. De får inte användas som något slags bevis för att någon skulle ha fel och någon annan rätt. Språkvård innebär inte att alla måste skriva på exakt samma sätt.
För den som är extra intresserad finns även närmare riktlinjer för korrekturläsning.
[redigera] Vad är ett vårdat språk?
Om Wikipedia-artiklar är skrivna på god svenska ökar möjligheterna för att läsare ska få uppfattningen av att det rör sig om ett seriöst försök att skapa en encyklopedi. I begreppet god svenska ingår
- att grammatik och stavning är korrekta
- att texten inte innehåller tvetydiga formuleringar
- att texten är lättläst
- att grafiska element, till exempel kursiv stil, används på ett konsekvent och förståndigt sätt
- att en artikel inte växlar alltför kraftigt mellan språkliga stilnivåer (helst skulle förstås samma stilnivå genomströmma hela Wikipedia, men det kan vi knappast uppnå med tanke på det stora antalet skribenter).
Tänk dock på att det kan finnas många olika sätt att uppnå dessa mål, och att ditt eget sätt inte nödvändigtvis är bättre än någon annans. Personer som intresserar sig för språkvård utvecklar ofta en mycket tolerant hållning: två kända exempel är Fredrik Lindström som i sina böcker och i programmet Värsta språket förespråkar en liberal attityd, samt grundarna av rörelsen skrivihop.nu som enligt egen utsago "själva genomgått en resa från språktalibanwannabear till språkliberaler" (källa www.skrivihop.nu, besökt den 9 november 2004).
[redigera] Vem ska man lita på?
[redigera] TT-språket
Den samling rekommendationer som kanske bäst lämpar sig för Wikipedia är TT-språket, som tillhandahålls av TT. Det finns flera anledningar till varför Wikipedia bör förlita sig på TT-språket:
- reglerna följs ofta av press, radio och teve, vilket gör att de kan accepteras av de flesta språkanvändare
- reglerna uppdateras ofta, vilket är ovärderligt för en encyklopedi som själv ständigt uppdateras
- reglerna är tillgängliga på nätet, vilket är praktiskt för artikelförfattare.
TT-språkets rekommendationer omfattar bland annat följande:
- textreklam såsom avvikande versalisering eller typografi i företags- eller produktnamn normaliseras[1]
- uttryck såsom bland annat, cirka och med mera förkortas inte[2]
- initialförkortningar som uttalas som ord skrivs genomgående med gemener (förutom begynnelsebokstaven i egennamn).[3]
Extern länk till TT-språket: http://www.tt.se/ttsprak/
[redigera] Myndigheternas skrivregler
Skriv- och språkrekommendationer från Regeringskansliet. Myndigheternas skrivregler finns både för nedladdning och som tryckt publikation. Enkel att använda men uppdateras inte lika ofta som TT-språket.
Extern länk till Myndigheternas skrivregler (6:e upplagan, 2004): http://www.justitie.regeringen.se/sb/d/108/a/33329
[redigera] Svenska skrivregler
Språkrådet (före detta Svenska språknämnden) ger ut en bok som heter Svenska skrivregler, vilken de med jämna mellanrum uppdaterar i nya utgåvor. Den är lättläst och praktiskt inriktad, men tyvärr finns den inte på Internet.
[redigera] Skrivregler för svenska och engelska
TNC ger ut boken Skrivregler för svenska och engelska sedan 1941, nu i femte upplagan.
[redigera] SAOL
När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) den vedertagna referensen. Den är en betaltjänst i sin internetversion.
En vanlig missuppfattning är att ett ord kan sägas tillhöra svenska språket endast då det tas upp i SAOL, men så är det inte alls. När man författar en ordlista kan man omöjligen ta upp alla facktermer, sammansättningar och nya ord, så man får nöja sig med de vanligaste och mest etablerade orden. Den svenska ordskatten är mycket rikare än SAOL:s ynka 120 000 ord.
[redigera] Storheter och enheter
SIS ger ut böckerna SI-Guide och Storheter och enheter - SI måttenheter. Där finns rekommendationer om storheter (vad man mäter) och enheter (vilken enhet man mäter i) inom SI, omräkningsfaktorer för äldre enheter, andra liknande standarder, skrivsätt (stora eller små bokstäver, rak eller lutande stil, etc.).
[redigera] Specialområden
Det finns ordlistor och rekommendationer inom vissa områden:
- Svenska datatermgruppen (fritt tillgänglig på internet)
- Svenska biotermgruppen (fritt tillgänglig på internet)
[redigera] Publikationshandboken (EU)
Publikationshandboken innehåller EU:s skriv- och språkregler och är till stor hjälp för alla som skriver inom eller till EU eller i andra officiella sammanhang.
Publikationshandboken finns på flera officiella EU-språk. Det som gör den extra intressant är att samma frågor diskuteras för många olika språk och att rekommendationerna ibland skiljer sig åt mellan de olika språken. Publikationshandboken från EU:s språkvårdare är därför en bra början för den som är intresserad av text- och språkvård ur ett flerspråkigt sperspektiv.
Extern länk till EU:s Språkhandbok på svenska (övriga språk kan väljas från samma sida): http://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm
[redigera] Liten hjälpreda
Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt.
[redigera] Förkortningar
Undvik att använda förkortningar på Wikipedia. Skriv alltså ut uttrycken bland annat, bland andra, cirka, med flera, det vill säga, etcetera, med mera, och dylikt och så vidare.
Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI, LKAB. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända bör för övrigt skrivas ut första gången de används i texten.
Förkortningar som inte är egennamn och som inte läses ut i sina delar, tex. cd, dvd, mpeg, vd, vvs, bör skrivas med gemener precis som vanliga ord.
Läs mer:
- Förkortning
- Akronym
- TT-språket
- Språkrådet om cd, vvs, etcetera
- Språkrådet om förkortningar i allmänhet
- Svenska datatermgruppen
[redigera] Förkortade uppslagsord
Wikipedia har fördelen av att utan några extra tryckkostnader kunna dyka upp på hur många datorskärmar som helst. Därför behöver vi inte som traditionella ordböcker och encyklopedier spara på plats genom förkortade uppslagsord. Använd alltså inte förkortade skrivsätt som A. eller ~ utan skriv ut uppslagsordet varje gång det förekommer.
[redigera] Luddiga citationstecken
Citationstecken kan i somliga sammanhang användas då man vill markera ett visst avstånd till ordvalet, till exempel:
- Den muslimska "kyrkan" var prydd av en lökformig kupol.
- Det var en "stark" upplevelse.
- Vi vill ha värme var ingen "riktig" schlagerlåt.
Wikipedia är inte ett sådant sammanhang. I en encyklopedi måste man veta vad man skriver, och noggrant välja sina ord. Ifall ett ord passar så illa att man måste ta till citationstecken för att kunna acceptera det i texten, då ska man söka upp ett bättre ord eller formulera om meningen. Ibland räcker det faktiskt att helt enkelt ta bort citationstecknen och stå för ordet som det är.
En bra tumregel är att citattecken alltid ska omge ett längre stycke text och inte bara ett par ord. När man citerar ska man alltid uppge källan.
Se vidare:
[redigera] Överflödiga kommatecken
En grundregel för kommatecken i löpande text är att de bara ska sättas ut när det krävs för att texten ska bli tydlig (samt vid uppräkningar och dylikt, förstås). Ett vanligt fel är till exempel att sätta ut ett kommatecken just före det finita verbet (det finita verbet är det verb som tidsböjs, "högg" i exemplet nedan).
- Skriv inte *"Han som jag aldrig mer skulle kalla farfar, högg huvudet av tuppen", utan "Han som jag aldrig mer skulle kalla farfar högg huvudet av tuppen".
[redigera] Decimaltecken
I svensk skrift används decimalkomma och inte decimalpunkt. Enligt ISO 31 är decimaltecknet ett komma på grundlinjen, men i dokument på engelska används ofta en punkt.
- Skriv inte *"3.14 meter är ett närmevärde på omkretsen av en cirkel med diametern 1 meter" utan "3,14 meter är ett närmevärde på omkretsen av en cirkel med diametern 1 meter".
[redigera] Procent och promille
I löpande text används hellre orden procent och promille än procenttecken (%) och promilletecken (‰). Om procenttecken eller promilletecken används ska det vara ett blanksteg mellan siffervärdet och tecknet. Vid sifferuttryck är hårda blanksteg som förhindrar radbrytning mellan talet och enheten att föredra. Dessa skrivs som i redigeringsläge.
I löptext, skriv därför
24 procent av befolkningen talar tyska
Resultat: 24 procent av befolkningen talar tyska
och inte
24% av befolkningen talar tyska
I tabeller och faktarutor med ont om utrymme, skriv
Tyska: 24 %
Resultat: Tyska: 24 %
och inte
Tyska: 24%
[redigera] Semikolon
Semikolon används mellan huvudsatser och det krävs alltså att fraserna på bägge sidor om tecknet kan skrivas som egna, fullständiga meningar.
- Skriv inte *"Det är inte sant; trots att många påstår motsatsen." ("Trots att många påstår motsatsen." är ingen fullständig mening) utan "Det är inte sant, trots att många påstår motsatsen", eller gör om den sista frasen till en fullständig mening: "Det är inte sant; trots att många påstår motsatsen finns det inget som säger att Svensson befann sig i Paris vid denna tidpunkt.".
[redigera] Anglicismer
På Wikipedia är det vanligt att bidragsgivare har översatt till exempel en engelsk text till svenska. Därför kan det vara lämpligt att vara extra uppmärksam på typiska så kallade anglicismer, ord eller fraser där det engelska ursprunget gör texten onödigt svårläst på svenska.
Exempel:
- "Sverker spenderade en vecka i Stehag" är misstänkt likt "Sverker spent a week in Stehag" och bör ändras till "Sverker tillbringade en vecka i Stehag".
- "Han var den förste att göra det" liknar "He was the first one to do so" men bör skrivas "Han var den förste som gjorde det".
[redigera] Särskrivning
De flesta sammansatta ord i svenskan ska skrivas ihop. Därför skriver vi häromdagen, någonstans och överföringshastighet. Vid alltför långa ord kan det vara frestande att skriva isär för att öka tydligheten, men då är oftast den bästa lösningen att skriva om frasen.
- Skriv alltså inte *"Konstsnickeriet Trävligheter lämnade in en handelsbolagsstatusansökan" utan "Konstsnickeriet Trävligheter ansökte om att få status som handelsbolag".
Reglerna för när ord ska skrivas isär eller när bindestreck ska användas är inte alltid intuitiva: man kan inte gärna gissa sig till att man bör skriva i dag och nu för tiden hellre än att skriva ihop. Ifall det ser väldigt konstigt ut när man skriver ihop så får man därför försöka leta upp ordet i något referensverk, till exempel på TT-språkets webbsidor eller i Saol.
[redigera] Substantivsjuka
Substantivsjuka förekommer ofta när skribenten försöker skriva formellt eller opersonligt, och alldeles säkert i många Wikipedia-artiklar. Det handlar om att man då har en tendens beskriva de flesta handlingar med substantiv istället för verb, vilket gör texten abstrakt och svår att ta till sig. Dessutom döljer substantiven ofta vem som utfört handlingen.
Exempel:
- "Nedmonteringen av konstverket hade sin grund i en högljudd protest" skulle kunna skrivas "Kalmar stad monterade ner konstverket, eftersom 10 000 kommuninvånare protesterade högljutt".
[redigera] Språklig stil
Artiklar i Wikipedia bör skrivas så att det syns att det handlar om en encyklopedi. Därför ska man varken skriva ett alltför familjärt språk eller använda vare sig jag-form eller man-form. Det är kanske mer en stilfråga än en språkvårdsfråga, och fler tips ges på Wikipedia:Stilguide.
En annan risk är förstås att man frestas att skriva alltför formellt eller akademiskt. Då närmar vi oss språkvårdens verkningsfält, eftersom en språkvårdare strävar efter att förenkla det som är onödigt krångligt. Skriv alltså lättläst och tydligt, utan att för den skull ta bort relevanta detaljer.
[redigera] Skrivsätt för ord från andra språk
För särskilda riktlinjer för hur man skriver lånord från andra språk där skrivsätt inte är etablerat i svenskan än, se Wikipedia:Översättning och transkription.
[redigera] Versalisering
Se artikeln om versalisering för råd om var stora bokstäver ska användas.
[redigera] Svåra ord
I formella sammanhang är det ofta lätt hänt att man använder onödigt svåra ord för att beskriva saker och ting. Det kanske främsta exemplet är alla de mer eller mindre obegripliga lagar som finns. För att undvika detta har Justitiedepartementet gjort en lista ("svarta listan") över ord som det kan vara bra att undvika. Den kan ofta vara ett bra hjälpmedel även på Wikipedia.
[redigera] Passivum
Meningar bör stå i aktiv form i stället för passiv form eftersom agenten lätt försvinner i passiv form. Skriv katten jagade råttan i stället för råttan jagades.
