Wikipedia:Omdirigeringar
Wikipedia
Innehåll
- Hur man skriver en bra artikel
- Skriv ut det självklara
- Kontrollera fakta
- Källhänvisningar
- Illustrera artikeln
- Språkvård
Formatering
Struktur
- Strukturering
- Namngivning
- Uppslagsord med flera betydelser
- Förgreningssidor
- Kategorier
- Listor
- Tabeller
- Faktarutor
- Mallar
Länkar
- Interwikilänkar
- Bygg ett nät
- Omdirigeringar
- Externa länkar
En omdirigering, redirect, vidarelänkning eller transportsida är en sida som automatiskt slussar besökaren vidare till andra sidor. Omdirigeringar kan liknas vid uppslagsord i pappersuppslagsverk där det står Se xyz, med den skillnaden att på wikipedia blir besökaren automatiskt slussad till det ord eller namn där artikeln finns. Omdirigeringen gör det lättare för läsare att hitta artikeln, på ungefär samma sätt som hänvisningen i pappersuppslagsverket gör - den underlättar både för wikipedias interna wikilänkar och för sökmotorer som Google.
När man hittar två artiklar om samma ämne under olika uppslagsord, dubblettartiklar, är det bra att slå ihop dem och samla texten under ett av uppslagsorden. På så sätt hittar wikipediabesökaren fram till rätt artikel, även om det står länkat till olika synonymer i olika artiklar.
Det är även bra att skapa omdirigeringar till artiklar från alla möjliga synonymer och namnvarianter man kan komma på. Med detta uppnår man två saker: dels luras inte wikipediaskribenterna att skapa dubblettartiklar i onödan, men inte minst leder omdirigeringen wikipedialäsaren till artikeln från andra artiklar där man länkat till exempel en annan stavning eller namnvariant av ordet.
Innehåll |
[redigera] Att skapa en omdirigering
En omdirigering skapas genom att ersätta hela sidans innehåll med en sådan här rad:
- #REDIRECT [[målord]]
där målord är namnet på den nya sidan som den nuvarande sidan skall omdirigeras till.
[redigera] Exempel på bra "förebyggande omdirigeringar"
En enkel tumregel kan vara att omdirigera från alla de ord som nämns med fetstil eller kursiv i artikelns första mening, – utom eventuell uttalsanvisning – då täcker man in det mesta. En mera detaljrik genomgång av bra typer av omdirigeringar finns här:
- Singular/pluralformer, till exempel från bilar till bil
- Bestämd form. Uppslagsorden står oftast (men inte alltid) i obestämd form, och artikeln om exempelvis levern bör gå att hitta både från detta ord och från lever.
- Synonymer, såsom hög hatt och cylinderhatt.
- Alternativa namnformer av olika slag.
- Namnformer på andra språk är relevant ibland. Vad gäller böcker, filmer och andra konstnärliga verk läggs artikeln i allmänhet under den svenska titeln om det finns en sådan, men det är mycket bra att lägga en omdirigering från originaltiteln. Samma logik gäller för exempelvis fiktiva personer, såsom Stålmannen - Superman. Man behöver inte omdirigera från namnformer på alla språk man kan komma på, men städer och andra geografiska platser bör helst få omdirigeringar från namnformen på alla språk som som talas i staden och gärna även äldre namn. Den polska staden Kraków har tidigare kallats Krakau på svenska; där vill man ha en omdirigering.
- Alternativa eller äldre stavningar. Exempel: vacuum och vakuum.
- Uppslagsord med för svenskan främmande bokstäver, olika typer av diakritiska tecken och liknande bör förses med omdirigeringar från en variant skriven med enkla svenska tecken. Vissa språk såsom isländska är fullsmockat av konstiga saker som vi svenskspråkiga, liksom vår press, sällan får till rätt. Man ska kunna klicka på Vigdis Finnbogadottir och bli hänvisad rätt.
- Vanliga felaktiga stavningar kan vara relevant att omdirigera från, kanske särskilt vad gäller namn där många inte har hel pejl på hur en viss person stavar sitt namn. Exempelvis är det bra att Agneta Fältskog omdirigerar till Agnetha Fältskog.
- Facknamn och vetenskapliga namn av olika slag. Stellaria media bör exempelvis omdirigera till våtarv. Projekt växter har utarbetat en praxis för hur sådana omdirigeringar bör göras vad gäller växtartiklar.
- Smeknamn, artistnamn och liknande. Mora-Nisse bör gå att nå både från smeknamnet och från Nils Karlsson. Det är bra om artikeln om den finländske nobelpristagaren Artturi Virtanen går att nå både från Artturi Ilmari Virtanen, Artturi I. Virtanen, A.I. Virtanen och A. I. Virtanen.
- Vanliga förkortningar. Oftast (men inte alltid) ligger artikeln under det utskrivna namnet, och det är bra att lägga en omdirigering från förkortningen. Sålunda omdirigerar SCB till Statistiska centralbyrån.
- Alternativ versalisering. Sagan om Ringen är visserligen osvenskt och inte helt korrekt, men ändå tämligen vanligt och bör därför omdirigera till Sagan om ringen. Särskilt låt-, filmtitlar och annat på engelska som i originalspråket versaliseras kan gärna förses med omdirigeringar från versioner med med och utan versalisering.
[redigera] Omdirigering kan vara fel, men är det sällan
Var generös med omdirigeringar och gör hellre en för mycket än en för lite. Ett av de enstaka fall där omdirigering är fel är för begrepp som kan förväxlas, men som betyder helt olika saker. Till exempel ska joller inte omdirigeras till jolle.
[redigera] Kategorier i omdirigerade artiklar
För att kunna lägga in kategorier i en omdirigerad artikel så måste allt skrivas på samma rad, alltså:
#redirect[[Artikelnamn]] [[Kategori:Kategorinamn]]
istället för
#redirect[[Artikelnamn]] [[Kategori:Kategorinamn]]
[redigera] Omdirigeringar mellan namnrymder
Omdirigeringar mellan Wikipedias olika namnrymder bör i allmänhet undvikas - de finns ju till för att hålla olika typer av innehåll isär, och en omdirigering mellan namnrymderna motsäger detta. Särskilt bör omdirigeringar mellan själva artikelnamnrymden och användarsidor undvikas; information som finns på personliga användarsidor är inte av intresse för uppslagsverket och om den är det, bör den hellre placeras i en vanlig artikel.