Diskussion:Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget
Wikipedia
Innehåll |
[redigera] Detaljgranskning
Bra:
- Verkar heltäckande vad jag kan bedöma.
- Utförlig källhänvisning, bra språk, intressant.
Frågor:
- Det nämns 3000 personer som skulle utelämnas varav 160 balter, och att 150 balter utelämnades. Var de övriga tyskar och vad hände med dem? Utelämnades de?
- Något förvånande att "det svenska regeringsskiftet 1976 innebar en kraftig ökning av kritiken mot andra länder". Ökade kritiken ännu mer efter 1982?
- Det står att "ubåtarna var en viktig del av invasionsförsvaret". Hade Sverige ett invasionsförsvar?
Kan bli bättre:
- Sammanfattande inledning som kort nämner de viktigaste sakerna.
- Kanske kan man även skriva något om förhållandet till Kuba och Kina om det är relevant, men en artikel om kalla kriget bör givetvis främst handla om förhållandet till USA och Sovjetunionen?
- Av historiken framgår att källorna till stycket om Polaris respektive vedergällning med brittiska/ amerikanska kärnvapen finns i Externa länkar. De borde flyttas till noter.
- När man upprepar samma källa så kan man eventuellt första gången skriva hela källan och sedan kortare, t ex "Agrell, sidan 140."
- Det verkar som om det ibland saknas sidnummer i noterna.
Sammanfattningsvis en bra artikel som jag tror kan bli både läsvärd och utmärkt.Vints 31 oktober 2006 kl. 20.34 (CET)
- Tack för detaljgranskningen. Jag har åtgärdat de oklarheter du har påpekat och gjort om referenssystemet. Avsnittet om Sveriges försvar tycker jag är ganska svagt men jag håller på att läsa in mig på Sveriges försvarspolitik och hoppas kunna förbättra den delen. Thuresson 4 november 2006 kl. 08.39 (CET)
Det här meningen förstod jag inte riktigt. Är det en upprepning? "Om Sovjetunionen reagerade negativt på någon svensk åtgärd eller förslag bemöttes detta med att om de förtroendeskapande åtgärderna som Sveriges regering bemödade sig om inte lyckades skapa förtroende, då skulle den svenska opinionen kräva en tydligare västorientering, vilket inte kunde ligga i Sovjetunionens intresse." Vints 5 november 2006 kl. 15.58 (CET)
[redigera] Rysskrediten
Ernst Wigforss har andra uppgifter om rysskrediten i Minnen III. På s.105f skriver han om ett kreditförslag som togs upp i riksdagen 1934 på 100 milj, och på sid.330f så skriver han om den rysskredit som artikeln tar upp. Wigforss menar att förhandlingarna började efter att en kredit beviljats 1940 (vilket alltså innebär att Sverige bistod Sovjet ekonomiskt under 2.a VK!), se även s.152. Sedan påbörjades nya förhandlingar 1941 (och detta "inte var av fruktan för en mäktig granne som vi var tillmötesgående", s.331). Under slutet av 1942 och början av 1943 började Rolf R:son Sohlman förhandla med Nikitin, och 1944 kopplades Kollontay in. Därefter tillträdde Bertil Ohlin i regeringen och fick frågan på sitt bord, varför det sedan blev tyst i frågan (s.332). Pausen bröts i juni 1945, och det var Wigforss och Ohlin som stod för förhandlingarna. Avtalet hade ännu inte hunnit till riksdagen. Sedan skriver Wigforss om hur frågan behandlades i riksdagen. På sid.334 skriver han att redan Branting varit inne på en kredit 1922.
Jag har läst någonstans, minns inte var, att Gunnar Myrdal fått glans av rysskrediten, och att detta förklarats nationalekonomiskt som ett led i hans teorier.//--IP 4 november 2006 kl. 10.46 (CET)
Om rysskrediten 1940 och 1941 skriver Wigforss på sid. 209-211. Det är med andra ord några felaktigheter i artikeln: rysskrediten var redan praxis 1946, och den kredit som beviljades 1946 hade inletts tidigare.//--IP 4 november 2006 kl. 18.10 (CET)
[redigera] Omröstning utvald artikel
Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt regeln:
- Varit nominerad i minst en månad och
- fått minst fem utmärkt-röster och
- dessa utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
[redigera] Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget
- Nominerad av Huggorm 4 november 2006 kl. 00.22 (CET)
- Motivering: Uttömmande artikel om Sveriges moderna historia med extremt nogranna noter.
- Riktlinjer för röstning.
Stödjer för utmärkt
- JonasJH 4 november 2006 kl. 11.17 (CET) Behöver bilder om man ska vara petig, annars mycket bra.
- Brallan 4 november 2006 kl. 11.23 (CET)
- Ronny 4 november 2006 kl. 18.39 (CET) Intressant och stilrent skriven
- Pralin 4 november 2006 kl. 21.16 (CET)
- Ynnox 6 november 2006 kl. 19.52 (CET)
- \Mike 15 november 2006 kl. 02.01 (CET)
- IP 19 november 2006 kl. 12.45 (CET) Genomarbetad artikel.
- Vints 20 november 2006 kl. 10.16 (CET) bra artikel
Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt
- Islander 5 november 2006 kl. 23.35 (CET) Se nedan.
- Tord Strømdal 6 november 2006 kl. 18.25 (CET).Se nedan.
- Mr Bullitt 28 november 2006 kl. 12.39 (CET) Håller med Tord.
Stödjer ej
- --Bruno Rosta 16 november 2006 kl. 00.37 (CET) artikeln behöver utvecklas lite mer, se nedan
Diskussion
Då jag först såg rubriken tänkte jag "Vilket #%&€$£§! superboring ämne att skriva en artikel om! Men då jag läst den kunde jag konstatera att den bitvis var rentav intressant, lagom kortfattat skriven för att man skall orka läsa den, och tämligen heltäckande enligt rubriken. Flera detaljer var saker jag inte känt till. Jag röstar dock inte för utmärkt, för jag skulle inte se att ämnet egentligen motiverar en egen artikel (och är egentligen inte heller disponerad som en sådan), den är snarare en essä. Islander 5 november 2006 kl. 23.35 (CET)
- Artikeln är trevlig och välskriven, med bra refenser - helt klart läsvärd. Dock känns det som om artikeln inte är "färdig", självständig. Jag röstar därför för läsvärd, inte utmärkt. - Tord Strømdal 6 november 2006 kl. 18.25 (CET)
Artikeln är bra men det känns som om den faktiskt behöver utvecklas lite till. Den saknar också uppgifter om hur Sverige ställde sig precis när kalla kriget tog slut. Hur ställde sig Sverige i förhållande till de sista åren Baltikum tillhörde Sovjet, och hur ställde sig Sverige till rivningen av Berlinmuren? Sånt finns inte med i artikeln men borde nog finnas med innan den blir utmärkt. Baltutlämningen känns också lite avdramatiserad och okritisk, där borde det utvecklas lite bättre för att folk ska förstå vad som verkligen hände--Bruno Rosta 16 november 2006 kl. 00.37 (CET)
- Det finns en huvudartikel om baltutlämningen. Vints 20 november 2006 kl. 10.16 (CET)
[redigera] Polaris
"I gengäld hjälpte forskare vid KTH till med att förbättra träffsäkerheten på Polaris-misilerna". Det korrekta ordet är väl robot istället för misil?—föregående osignerade inlägg skrevs av 81.233.116.6 (diskussion • bidrag) 10 januari 2007 kl. 23.18
