Tjetjenien

Wikipedia

Чеченская Республика (ryska)
Нохчийн Республика (tjetjenska)


Tjetjeniens läge i Ryssland.

(Tjetjeniens Flagga)	(Tjetjeniens Statsvapen)

Huvudstad

Grozny

Officiellt språk

{{{officiellt språk}}}

Politisk status
Federalt distrikt

Republik
Juzjnyj

Yta
- Totalt
- Vatten

15300 km²
Försumbart

Folkmängd
- Totalt
- Befolkningstäthet

1 162 801 (1 januari 2006)
76,0 inv/km²

Tidszon

UTC +3

Tjetjenien är en autonom republik i Ryssland. Sedan 1994 råder inbördeskrig i området, läget förvärrades 1999. Se Tjetjenienkriget.

Innehåll

1 Historia
2 Geografi
- 2.1 Vattendrag
3 Demografi
4 Administrativ indelning
- 4.1 Distrikt
- 4.2 Större städer

[redigera] Historia

Tjetjenien och grannen Ingusjien blev, efter långa och utmattande krig, del av det ryska riket 1859, och senare utgjorde de den autonoma republiken Tjetjenien-Ingusjien under den Sovjet-ryska tiden. Tjetjenerna har aldrig skrivit under något avtal där de erkände sig som en del av den ryska federationen. Tjetjenska uppror har alltid förekommit när det varit oroligt i Ryssland.

Under andra världskriget utsattes den tjetjenska befolkningen för tvångsförflyttning till Kazakiska SSR. Efter 1956 i samband med avstaliniseringen tilläts tjetjener återvända till sitt hemland. När Sovjetunionen kollapsade startade en tjetjensk självständighetskamp mot Ryssland som hitintills fortsatt visa motstånd till tjetjensk självständighet.

Dzjochar Dudajev, Tjetjenska republikens nationalistiske blivande president, förklarade Tjetjenien självständigt 1991. Under 1994 beordrade Boris Jeltsin trupper om 40 000 man till Tjetjenien för att förhindra den för oljeindustrin viktiga provinsens utträde, vilket inledde det första Tjetjenienkriget.

Det ryska kriget i Tjetjenien kom att påminna det som Sovjetunionen utkämpade i Afghanistan. Rebellerna tillfogade de vid denna tid demoraliserade och illa utrustade ryska styrkorna svåra förluster. Vid 1994 års slut hade ryska trupper fortfarande inte säkrat huvudstaden Groznyj. Efter hårda strider intogs staden i februari 1995. En vapenvila förhandlades under ledning av Aleksandr Lebed fram under 1996, och ett fredsfördrag undertecknades i maj 1997.

I det första fria valet efter kriget i januari 1997 valdes Aslan Maschadov till president. Ryssland erkände valresultatet och verkade först se Maschadov som en acceptabel samarbetspartner, men under senare år har han från ryskt håll beskrivits som terrorist.

1999 blossade striderna åter upp, och därmed inleddes det andra Tjetjenienkriget. Tjetjenska separatister har av allt att döma organiserat väpnat motstånd i Tjetjenien.

[redigera] Geografi

Invånare: 1,2 miljoner
Areal: 15 700 km²
^{Angränsar mot:}
- ^{inom Ryssland:}
  - ^Ingusjien
  - ^Nordossetien
  - ^Dagestan
- ^{utanför Ryssland:}
  - ^Georgien

^{[redigera] Vattendrag}

^Terek
^Sunzja
^Argun

^{[redigera] Demografi}

^{De flesta tjetjener är sunnimuslimer, ofta blandat med en del sufism och förislamsk tradition. Mot slutet av den sovjetiska eran bestod befolkningen till cirka 23 % av ryssar, men de har minskat i antal sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Kring slutet av 1990-talet uppgick andelen ryssar i Tjetjenien till cirka 5 % av den totala befolkningen.}

^{Två språk talas i landet: ryska och tjetjenska, varav det sistnämnda hör till den nordkaukasiska språkfamiljen, som också inkluderar ingusjiska och batsb.}

^{Tjetjenien är en av de subnationella entiteter och autonoma republiker i den ryska federationen vilken har yngst befolkning.}

^{Befolkning: 1 103 686 (2002)}
- ^{I städer: 373 177 (42,5%)}
- ^{På landsort: 730 509 (57,5%)}
- ^{Män: 532 724 (48,3%)}
- ^{Kvinnor: 570 962 (51,7%)}
^{Genomsnittlig ålder: 22,7 år}
- ^{I städer: 22,8 år}
- ^{På landsort: 22,7 år}
- ^{Män: 21,6 år}
- ^{Kvinnor: 23,9 år}
^{Antal hushåll: 195 304 (omfattande 1 069 600 människor)}
- ^{I städer: 65 741 (omfattande 365 577 människor)}
- ^{På landsort: 129 563 (omfattande 704 023 människor)}

^{[redigera] Administrativ indelning}

^{[redigera] Distrikt}

^{Tjetjenien består av följande distrikt (ryska: районы):}

^{Naurskij (Наурский)}
^{Sjelkovskoj (Шелковской)}
^{Nadteretjnyj (Надтеречный)}
^{Groznenskij (Грозненский)}
^{Gudermesskij (Гудермесский)}
^{Sunzjenskij (Сунженский)}
^{Atjchoj-Martanovskij (Ачхой-Мартановский)}
^{Urus-Martanovskij (Урус-Мартановский)}
^{Sjalinskij (Шалинский)}
^{Kurtjalojevskij (Курчалоевский)}
^{Itum-Kalinskij (Итум-Калинский)}
^{Sjatojskij (Шатойский)}
^{Vedenskij (Веденский)}
^{Nozjaj-Jurtovskij (Ножай-Юртовский)}
^{Sjarojskij (Шаройский)}

^{[redigera] Större städer}

Rysslands administrativa indelning

Delrepubliker	Adygeiska republiken \| Altajrepubliken \| Basjkirien \| Burjatien \| Chakassien \| Dagestan \| Ingusjien \| Jakutien \| Kabardinien-Balkarien \| Karelska republiken \| Komi \| Kalmuckien \| Karatjajen-Tjerkessien \| Marij El \| Mordvinien \| Nordossetien \| Tatarstan \| Tjetjenien \| Tjuvasjien \| Tuva \| Udmurtien
Kraj	Altai \| Chabarovsk \| Krasnodar \| Krasnojarsk \| Primorje \| Stavropol
Oblast	Amur \| Archangelsk \| Astrachan \| Belgorod \| Brjansk \| Irkutsk \| Ivanovo \| Jaroslavl \| Kaliningrad \| Kaluga \| Kamtjatka \| Kemerovo \| Kirov \| Kostroma \| Kurgan \| Kursk \| Leningrad \| Lipetsk \| Magadan \| Moskva \| Murmansk \| Nizjnij Novgorod \| Novgorod \| Novosibirsk \| Omsk \| Orenburg \| Orjol \| Penza \| Perm \| Pskov \| Rostov \| Rjazan \| Sachalin \| Samara \| Saratov \| Smolensk \| Sverdlovsk \| Tambov \|Tiumen \| Tjeljabinsk \| Tjita \| Tomsk \| Tula \| Tver \| Uljanovsk \| Vladimir \| Volgograd \| Vologda \| Voronezj
Federala städer	Moskva \| Sankt Petersburg
Autonoma oblast	Judiska autonoma oblastet
Autonoma distrikt	Aginska Burjatien \| Chantien-Mansien \| Dolgano-Nentsien \| Jamalo-Nentsien \| Komi-Permjakien \| Korjakien \| Tjuktjien \| Ust-Ordynska Burjatien

Generalguvernement

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../t/j/e/Tjetjenien.html

Kategorier: Rysslands delrepubliker | Tjetjenien | Internationellt ej erkända länder | Kaukasien