Wikipedia
|
Allmänt |
Namn, kemiskt tecken, nummer |
torium, Th, 90 |
Kemisk serie |
Aktiniderna |
Grupp, period, block |
-, 7, f |
Densitet |
11724 kg/m3 |
Hårdhet |
3 |
Utseende |
Silvrigt vit
|
Atomens egenskaper |
Atommassa |
232,0381 u |
Atomradie |
180 pm |
Kovalent radie |
ingen uppgift |
van der Waalradie |
ingen uppgift |
Elektronkonfiguration |
[Rn]6d27s2 |
e- per energinivå |
2, 8, 18, 32, 18, 10, 2 |
Oxidationstillstånd (oxid) |
4 (svag bas) |
Kristallstruktur |
|
Ämnets fysiska egenskaper |
Materietillstånd |
solid |
Smältpunkt |
2028 K (1755 °C) |
Kokpunkt |
5061 K (4788 °C) |
Molvolym |
19,80 ×10-6 m3/mol |
Ångbildningsvärme |
514,4 kJ/mol |
Smältvärme |
16,1 kJ/mol |
Ångtryck |
Ingen uppgift |
Ljudhastighet |
2490 m/s vid 293,15 K |
Diverse |
Elektronegativitet |
1,3 (Paulingskalan) |
Värmekapacitet |
120 J/(kg*K) |
Elektrisk ledningsförmåga |
6,53 106/m*ohm |
Värmeledningsförmåga |
54 W/(m*K) |
1a Jonisationspotential |
587 kJ/mol |
2a Jonisationspotential |
1110 kJ/mol |
3e Jonisationspotential |
1930 kJ/mol |
4e Jonisationspotential |
2780 kJ/mol |
Mest stabila isotoper |
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Torium är ett radioaktivt atomslag och grundämne och tillhör aktiniderna. Ämnet upptäcktes 1828 av en norsk präst och bekräftad av den svenska kemisten Jöns Jakob Berzelius, som namngav ämnet efter den fornnordiske åskguden Tor.
Vissa forskare har förordat torium som en form av kärnbränsle[1].
- ^ Energy from Thorium, blog om torium som kärnbränsle (engelska).