Diskussion:Treenighetsläran
Wikipedia
Denna artikel kräver utveckling och förenkling. Vilka är resultaten av treenighet; vad innebär det; hur definieras det - ? Jag kan ta det på mig under veckan. J. Th.2006-06-26
Innehåll |
[redigera] Jesu och Guds person
Enligt Treenigheten anses det att Gud och Jesus är en och samma person men i olika skepnader. Ska det tolkas som att Gud vid ett tillfälle bytte skepnad, lät sig personligen födas som ett barn, som blev vuxen människa och förkunnade och startade en religion ? Medan Jesus vandrade på jorden i 30-40 år, fanns alltså inte Gud i himlen, eftersom han tagit skepnaden av människan Jesus, som befann sig på jorden. Eller är Jesus inte Gud i människoskepnad utan en Guds son, som ändå är ”av samma väsen som Fadern”, och är förenlig med första budet, det finns inga andra gudar än Gud. Om Gud och Jesus existerade samtidigt på olika platser blir det väl svårt med en enda Gud ? Vad säger kristen teologi om detta ? BIL 3 september 2006 kl. 15.41 (CEST)
Vad BIL uppfattar som läran om Treenigheten är i själva verket ett utmärkt exempel på modalismen, som omnämns i den ännu ganska ofärdiga artikeln. Det finns bara en Gud. Denne Gud är en natur och tre personer. Naturen delas ständigt av de tre - det finns ingen "urgud" bakom personerna och personerna är inte masker eller skepnader under vilken den ende Guden uppenbarar sig. De är unika personer i en enda natur - av samma väsen, som trosbekännelsen säger. Treenighetsdogmen är inte någon komplicerad lära i egentlig mening, men den kräver för det första att man utgår från begreppen natur och person så som de formades av kyrkofäderna just för att beskriva den "enhet i mångfalden" som de ansåg att Kristus hade uppenbarat om Gud. För det andra kräver det att man går med på att låta förnuftet "bli ställt" inför ett mysterium som övergår dess egen oppositionella natur. Vi kan inte föreställa oss att "en" och "tre" kan gå ihop, men det är just detta som kyrkan säger är Guds och därför också hela tillvarons innersta hemlighet: en mångfald i enhet (vilket är själva förutsättningen för att man skall kunna säga att Gud är kärlek). Till följd av detta är Gud helt och hållet närvarande i den eviga personen Kristus som levde under en bestämd tidsperiod på jorden och helt och hållet närvarande i Fadern och Anden som lever i vad vi i brist på bättre kallar "himlen" under samma period. Naturligtvis är tid ett irrelevant begrepp för den som är evig och vars evighet får förmodas bestå av ett absolut nu. Motsättningen existerar enbart i vårt begränsade perspektiv. Den kristna treenighetsläran utgörs av den "rörelse" av utblottelse (kenosis) och mottagande som Jesu egen död och uppståndelse anses vara den fullkomliga illustration av. Denna rörelse sägs vara evig, föregå skapelsen och även utgöra det "paradis" som utlovas de rättfärdiga vid tidens slut.
--Gerardus 9 september 2006 kl. 17.20 (CEST)
[redigera] Plotinos
Bertrand Russell beskriver i Västerlandets visdom hur Plotinos tretalsidé påverkade/förgrep den kristna treenighetsläran. Går det bra om jag infogar något om detta?//--IP 19 september 2006 kl. 11.42 (CEST)
[redigera] Tretalsmystiken
Tretalet är något mycket intressant. En diskussion om dess betydelse borde finnas med i artikeln, på villkor att även den klassiska, patristiska tretalsmystiken kommer med. Lägg gärna in det föreslagna stycket.
--Gerardus 21 september 2006 kl. 12.35 (CEST)
[redigera] Koranen
"Islam kom till i en miljö där de fanns få representanter för en mera utvecklad kristendom, och missuppfattningar om den kristna treenighetsläran har lämnat spår i Koranen."
Detta är ett extremt kontroversiellt påstående ur ett muslimskt perspektiv. Det påstås att innehållet i Koranen är påverkat av människan, vilket Islam bestämt förnekar.
