Tysklands enande
Wikipedia
Det nuvarande Tyskland bestod fram till 1871 av en mängd små feodala furstendömen. Trots att alla i egentlig mening var tyskar med samma språk och traditioner, vara striderna länderna emellan många. En stor orsak var religionsskiljaktligheter som bland annat resulterade i trettioåriga kriget på 1600-talet.
Efter Napoleonkrigen förenades de tyska staterna med Österrike 1815 i ett löst förbund med Österrike som den ledande makten (Tyska förbundet). Nationalismen spred sig under 1800-talet i Europa och så även i de tyska staterna. Idéer om ett enat tyskt rike började ta form och två konkurrerande modeller utvecklades. En kallades Grossdeutschland ("Stortyskland") och inkluderade även det multietniska kejsarriket Österrike. Det andra, kallat Kleindeutschland ("Lilltyskland"), skulle exkludera Österrike och domineras av Preussen. Efter det tyska enhetskriget fick Preussen den dominerande rollen i Tyskland och kunde efter att ha gått segrande ur det fransk-tyska kriget utropa det tyska riket år 1871.
