Wikipedia:Välkommen
Wikipedia
Den här introduktionssidan innehåller övergripande information om svenska Wikipedia: Hur det började, hur det fungerar och hur man deltar. Att läsa och bidra till Wikipedia är lätt – det bästa sättet att bekanta sig med Wikipedia är att helt enkelt att börja klicka sig runt. Du behöver absolut inte all denna information för att komma igång – informationen finns sammanställd här för att svara på frågor. Läs ett avsnitt, klicka dig vidare och återvänd hit för mer information och vägledning.
Alla sidor på Wikipedia förbättras ständigt – även den här: Om du stöter på konstigheter och stavfel kan du, som överallt på Wikipedia, välja mellan att rätta till dem eller bara fortsätta läsningen.
Innehåll |
[redigera] Välkommen!
Wikipedia är en fri encyklopedi, ett uppslagsverk med öppet innehåll. Det innebär att artiklarna i Wikipedia skrivs av människor som du själv, världen över, dygnet runt. Vem som helst kan läsa, redigera och lägga till artiklar. Det blir snabbt mycket stort när många bidrar med mycket smått. Svenskspråkiga Wikipedia till exempel växer med omkring två hundra artiklar dagligen, med betydligt fler redigeringar av befintliga artiklar. (Namnet Wikipedia kommer av wiki wiki, vilket betyder "snabb" på hawaiianska, samt 'pedia' från engelska 'encyclopedia'.)
[redigera] Wikipedia:Grundprinciper
- Wikipedia är ett uppslagsverk. Dess mål sträcker sig inte längre än så. Se även vad Wikipedia inte är.
- Ta inte ställning. Artiklar ska skrivas från en neutral synpunkt, och företräda olika synpunkter på ämnet rättvist och välvilligt.
- Respektera upphovsrätten. Wikipedia är en fri encyklopedi, licensierad under GNU FDL. Att lägga in material som bryter mot upphovsrätten kan leda till legala problem. Det är något som hotar vårt mål, att bygga ett fritt uppslagsverk som alla kan distribuera vidare. Se Upphovsrätt.
- Respektera de andra bidragsgivarna. De som bidrar till Wikipedia kommer från många olika länder och kulturer, och har i många fall vitt skilda synsätt. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Riktlinjer finns bland annat på Etikett, Utgå från att andra menar väl, konflikthantering.
För vidare information, se Wikipedia:Policy och riktlinjer.
[redigera] Formatet och kulturen
Öppna nätverk, som Wikipedia, är nytt för de flesta och kombinationen av frihet och ansvar kan vara svår att hantera för många. Förtroendet brukar ta fram det bästa hos var och en och misstag rättas snabbt till av andra. Börja gärna som läsare av encyklopedin, men tveka inte att redigera om du upptäcker ett stavfel eller en konstig meningsbyggnad. Majoriteten användare är ju som du själv: Alla har vi något ämnesområde som ligger oss särskilt varmt om hjärtat – somliga kan bidra med fakta, andra med formatering och bilder och åter andra med rent tekniskt underhåll. Var och en bidrar med det man kan bäst och alla lär sig mer under resans gång. Både Wikipedias omfång och djup garanteras av antalet användare.
Ju fler som bidrar till Wikipedia desto fler ämnesområden inkluderas i projektet. Trots uppmaningar att vara djärv när man redigerar, är det vanligt att användare låter bli att redigera artiklar om man inte vet så mycket om ämnet. Alla artiklar brukar på så vis bli bättre och bättre – få, om någon, artikel stagnerar eller degenererar. Wikipedia växer på både djupet och bredden.
Liksom i alla sammanhang där många individer samexisterar uppstår konventioner och skrivna samt oskrivna regler som underlättar samverkan. Naturligtvis finns det bidragsgivare som är flitigare än andra men alla som registrerat sig som användare kan kalla sig Wikipedianer och samma regler gäller alla medverkande, registrerade eller inte.
Eftersom författandet av artiklar är huvudverksamheten på Wikipedia är de viktigaste och tydligast uttalade reglerna att skriva ifrån en neutral synpunkt och att inte använda material som skyddas av upphovsrättslagen utan upphovsmannens medgivande. Utöver det finns egentligen bara regeln att man ska vara trevlig mot andra.
Då och då hittar individer som inte vill delta i projektet till Wikipedia. De saboterar, manifesterar sina dåligt underbyggda åsikter eller laddar upp material som definitivt inte hör hemma här. Den stora trösten är att deras ettrighet överskuggas av vår enträgenhet. Dessa individer brukar sällan vara så konstruktiva att de återvänder och det tar sällan mer än någon timme innan någon Wikipedian upptäckt tilltaget och återställt ordningen. En risk härmed är förstås att majoriteter kör över minoriteter men sådana "redigeringskrig" brukar kunna hanteras konstruktivt genom diskussioner. Hittills har Wikipedias användare alltid lyckats komma överens om vad som kan anses vara en neutral utgångspunkt antingen genom diskussioner eller genom omröstningar.
Läs mer
- Etikett
- Intern jargong: En ordlista
- Kvalitetskontroll
- Svar på vanliga invändningar
- Att granska kritiskt
- Rapportering av sabotage
[redigera] Historik
Wikipedia startades i USA den 15 januari 2001 av Larry Sanger och Jimbo Wales på multimediaföretaget Bomis och drivs idag av den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation. Nu finns det, efter fem år, Wikipediaupplagor på över 200 olika språk (se engelskspråkig lista över upplagor). Målsättningen är att Wikipedia ska finnas på alla världens språk och innehålla information om allt av relevans.
Wikipedia är en mycket inklusiv företeelse och många artiklar länkar direkt till externa sajter. Wikipedia önskar vara och förbli ett städat medium där alla människor kan dela med sig av sin kunskap och ta tillvara andras.
Wikipedia startade i USA och föga överraskande är upplagan på engelska störst med sina över 1 miljon artiklar. Många av svenska Wikipedias artiklar är översatta från de engelska motsvarigheterna.
Wikipedia ynglar ständigt av sig nya sidoprojekt ämnade att öka spridningstakten: ordböcker mellan alla världens språk, citatsamlingar med mera. Även dessa projekt drivs av Wikimedia Foundation.
Läs mer
- Om Wikimedia och Nupedia
- Power Structure - en artikel på engelska om dolda och framväxande maktstrukturer på Wikipedia.
- The ideal Wikipedia board - en artikel på engelska om ett utopiskt (?) mål.
- Wiki
- Lista över alla Wikipedior på olika språk (på engelska)
- Usemod - Lista över de största Wikisarna i världen (på engelska)
- Om Wiktionary
- om Wikiquote
[redigera] Statistik
Siffrorna nedan härstammar från olika källor, avser genomsnitt för Wikipedia och avser olika perioder. De anges därför här bara med ungefärliga värden. För mer exakt information se länkarna nedan.
- Alla Wikipediaupplagor innehåller tillsammans över 4 600 000 artiklar (ungefär 8 000 nya/dag). Det finns (juni 2006) drygt 200 000 bidragsgivare varav drygt 67 000 är aktiva Wikipedianer och drygt 9 000 är mycket aktiva.
- Svenskspråkiga Wikipedia innehåller just nu 222 802 artiklar (mer än 200 nya/dag). Det finns fler än 2 000 bidragsgivare, varav över 700 aktiva wikipedianer (varav drygt 140 var mycket aktiva).
Läs mer
- Statistik
- Statistisk historik för svenska Wikipedia - (på engelska)
- Interwikisk statistik - (på engelska)
[redigera] Om svenskspråkiga Wikipedia
Wikipedia på svenska är precis som andra upplagor en öppen encyklopedi, mer särskiljande den svenskspråkiga versionen. Liksom på de andra upplagorna finns det speciella metasidor och användare med särskilda befogenheter. Här följer en lista på några viktiga sidor:
- Bybrunnen - En plats där man kan diskutera ordningsfrågor och annat.
- Administratörer - Flitiga användare med behörighet att radera, återställa och låsa filer.
- Ambassadörer - Användare som åtagit sig att hålla ett öga på interwikiska maillistor och sköta kommunikation med andra upplagor.
- Faddrar - Erfarna användare som åtagit sig att vägleda nya användare.
- Projektgrupper - Ett projekt är en grupp med flera användare som tillsammans utvecklar ett särskilt ämne. Exempel på projekt är Djur och Matematik.
Observera att dessa användare och sidor har samma funktion och samma status som allt annat på Wikipedia. Alla sidor kan redigeras av vem som helst och ingen användare har "tolkningsföreträde" i makt av sina befogenheter. De få sidor som är undantagna från denna regel (och inte kan redigeras alls) är de som ligger i namnrymden Special och är rena statistiksidor och dylikt. En fullständig lista över dessa speciella sidor finns på Speciella sidor.
Se även
[redigera] Bli Wikipedian
Aktiva bidragsgivare här på Wikipedia kallas ibland Wikipedianer. Typiskt nog har vi registrerat oss som användare och känns därför igen av andra (till skillnad från de som låter bli att registrera sig och bara syns som IP-nummer).
Om du vill kan du skapa ett eget användarnamn och logga in som registrerad användare, men det är helt frivilligt.
Att registrera sig innebär inte att man blir "medlem" eller "skyldig att bidra" med en viss mängd material eller något liknande. Inte heller har registrerade användare "mer makt" eller "högre status" än andra. Däremot får man tillgång till en rad användarspecifika inställningar vilket underlättar när man besöker Wikipedia. Många flitiga besökare väljer därför att registrera sig (men alla gör inte det). När man registrerar sig kan man själv välja hur offentlig man vill vara – några använder pseudonym och väljer att inte berätta något alls om sig själva medan andra har lagt in en bild på sig själva och redogör för hela sitt livs historia på användarsidan.
Som registrerad användare kan du
- välja mellan olika inställningar (färgschema, parametrar för "Senaste ändringarna" och sökresultat med mera)
- ge dig själv ett namn: Andra användare känner lättare igen dig när du redigerar en sida och
Som registrerad användare har du också möjlighet att bevaka de artiklar du är särskilt intresserad av. I menyn till vänster har registrerade användare tillgång till en meny med länkar till användarspecifika sidor.
Läs mer
[redigera] Använda Wikipedia
På Wikipedia kan man göra fyra saker: man kan läsa artiklar som andra redan skrivit, man kan redigera artiklar som andra redan skrivit, man kan själv skriva helt nya artiklar och man kan ladda upp filer. Rekommenderat, men inte alls nödvändigt, är att man bekantar sig med Wikipedia i den ordningen. Börja med att se dig omkring, rätta till skavanker du upptäcker, och kom med synpunkter. När du fått en bild av hur det fungerar, eller hittar en påtaglig brist eller rena dumheter, börja redigera. Var inte rädd att redigera: andra påpekar när det blir galet och du lär dig själv vad som blir bra allteftersom.
[redigera] Att läsa Wikipedia
Att läsa Wikipedia är enkelt. Börja till exempel på huvudsidan, klicka på något som ser intressant ut och börja utforska Wikipedia. Wikipedia är uppbyggt på samma sätt som övriga Internet: På varje sida finns en artikel där olika ord eller bilder länkar vidare till andra artiklar.
På Wikipedia har länkarna olika färg:
- Blå länkar är interna länkar - de leder till andra artiklar här på Svenska Wikipedia.
- Ljusblåa länkar är externa länkar - de leder till sidor som inte hör till Svenska Wikipedia (men de kan höra till wikipedior på andra språk).
- Röda länkar betyder att det saknas en artikel om detta ämne. Den som skrev texten i artikeln du läser tyckte att det behövdes en artikel om ett ämne och skapade en länk i texten. Om du klickar på en röd länk kommer du till en redigeringssida där du kan börja skriva artikeln. Läs mer om att redigera nedan.
Om du vill läsa om något speciellt men inte hittar det, kan du använda Sökrutan som finns till vänster på varje sida.
- Tips på var man kan börja
- På sidan Wikipedia:Utmärkta artiklar finns det länkar till artiklar som användarna här på Svenska Wikipedia tycker är extra fylliga eller läsvärda.
- I vänstra menyn finns en länk som heter Slumpartikel. Testa och se var du hamnar.
- I vänstermarginalen på de flesta sidor finns länkar till motsvarande Wikipediaartikel på andra språk.
- Under rubriken verktygslåda i menyn till vänster på varje sida finns en länk "Vilka sidor länkar hit". När du vill bredda ämnet du läser om kan du se vilka relaterade artiklar som finns.
[redigera] Att redigera Wikipedia
Alla artiklar på Wikipedia går som sagt att redigera, även den här introduktionssidan. Det är meningen att varje artikel ska redigeras till dess den är riktigt bra, tveka därför inte. Wikipedia bygger på principen att det ska vara lätt att ändra och lägga till. Wikipedias snabbhet ligger just i enkelheten.
Ovanför varje artikel finns en länk som heter "Redigera". När du eller någon annan klickar på den öppnas en redigeringssida med den befintliga texten. Här kan du ändra i artikeln. När du redigerar texten så skriver du precis som vanligt. Hur avancerad du vill vara väljer du själv. Andra kan alltid "snygga till" den text du skrivit. När du är klar kan du klicka på "Visa förhandsgranskning" för att se resultatet eller på "Spara" för att spara din ändring. Om du bara rättat ett stavfel eller snyggat till en meningsbyggnad kan du markera "Detta är en mindre ändring". Din ändring markeras då med ett m i listan över de senaste ändringarna och i den versionshistorik som också finns tillgänglig under varje artikel. "Bevaka den här artikeln" har ingen funktion om du inte har loggat in dig som en registrerad användare.
Om du är blyg kan du börja med att testa dina redigeringsfärdigheter i Sandlådan. Här kan man testa tekniken och kontrollera att ens ändringar verkligen sparas. I sandlådan finns dessutom vanligen många specialformateringar av text - ett besök i sandlådan är för många den första lektionen i redigeringens grunder. Glöm dock inte att Sandlådan är en artikel precis som alla andra på Wikipedia och alla bidrag där syns lika väl som vilka andra ändringar som helst.
Ofta drar man sig för att ersätta andras textbidrag. Att rätta till ett stavfel är ju lätt, men få är vana vid att ge sig in i andras text och att byta ut hela meningar eller lägga in ett argument i någon annans resonemang. Tumregeln är att allt som artikeln mår bra av är bra redigering. Om man inte gillar att andra redigerar ens text ska man inte skriva artiklar på Wikipedia. För lite redigering är betydligt vanligare än för mycket och de flesta som bidragit till en artikel brukar dessutom "hålla ett öga" på den eftersom de är engagerade i ämnet. Var därför djärv när du redigerar, andra säger till när de misstycker.
De flesta redigeringar som görs på Wikipedia är "mindre": Någon gillar en artikel men vill ge den "en knuff". Genom att till exempel lägga in en tom rad skapar man olika stycken och många artiklar blir mer lättöverskådliga om texten delas upp i mindre avsnitt. Ibland hittar man en term som man tycker skulle behöva en egen artikel. Man kan då skapa en ny länk genom att innesluta ett ord med dubbla hakparanteser [[såhär]]. Mer avancerade saker kan du läsa om på redigeringshjälpen. Jämfört med till exempel HTML är syntaxen betydligt enklare här på Wikipedia.
Läs mer
- Redigeringshjälp
- Skriva från en neutral utgångspunkt
- Specialtecken
- Matematiska formler
- De vanligaste nybörjarfelen
[redigera] Att skriva Wikipedia
Att förbättra det befintliga materialet på Wikipedia är mycket bra, men alla blir glada om du dessutom bidrar med kunskap som inte redan finns. Att skapa en ny artikel är lika enkelt som att redigera en befintlig. Åter igen: Var inte rädd att göra bort dig, andra, eller du själv, kan alltid rätta till misstag i efterhand.
Ett par saker är dock viktiga att ta fasta på. Alla bidrag som görs lyder under GNU FDL vilket innebär att ditt bidrag förblir fritt tillgängligt för alltid, du tillåter att andra ändrar det material du bidrar med och i och med att du lämnar ditt bidrag garanterar du också att det inte omfattas av någon annans upphovsrätt. Att skriva från en neutral ståndpunkt är också viktigt.
För att skapa en ny sida behöver du bara bestämma dig för en lämplig artikelrubrik och lägga in en ny, tom länk någonstans. På Wikipedia:Ny sida kan man lägga in sin nya länk (liksom i sandlådan naturligtvis). Ett kanske mer konstruktivt sätt är att söka upp en passande artikel inom samma ämne och lägga in sin länk där. På så vis blir artikeln inbäddad i sitt rätta sammanhang och andra kan snabbt hitta den. Man kan också skriva in länken varsomhelst och sedan förhandsgranska sidan för att komma åt länken men utan att spara.
Läs mer
- Hur man skriver en ny artikel
- Upphovsrättslagen GNU FDL
- Formateringskonventioner
- Namngivningskonventioner
- Skriv från en neutral utgångspunkt
- Wikipedia:Den perfekta artikeln
- Wikipedia:Hur man skriver en bra artikel
[redigera] Att ladda upp filer
Alla artiklar mår bra av illustrationer och ljudexempel. Om du har tagit ett foto eller gjort en illustration av något som du tycker kunde passa på Wikipedia ska du absolut ladda upp den och lägga in den i artikeln.
Precis som med den text du bidrar med omfattas bilder och ljudfiler av GNU FDL. Förutom att det inte får finnas några som helst oklarheter vad gäller copyright, så innebär det också att andra får ändra på ditt bidrag. Om du till exempel inte vill att någon annan "ritar om" din illustration ska du inte ladda upp den. Om du tror att någon annan kanske äger rättigheterna till bilden ska du inte heller ladda upp den utan deras uttryckliga medgivande.
[redigera] Bildformat
De bildformat som premieras på Wikipedia är JPEG för fotografier och PNG för vektorbaserade bilder som ritningar och diagram. Många som besöker Wikipedia har inte tillgång till bredband – försök därför att göra bilderna så små som möjligt. En bild som ska länkas in i en artikel behöver sällan vara mer än 30-40 kB. Om du tycker att en bild måste finnas tillgänglig i högre upplösning kan du placera en länk till den större bilden, så att läsarna kan välja att titta eller låta bli.
Läs mer
[redigera] Ljudformat
Ogg Vorbis är vanligast förekommande.
[redigera] Tekniska fakta
[redigera] Fas I
Den första Wikipedian använde UseModWiki skriven av Clifford Adams.
[redigera] Fas II
I januari 2002 kom flera nya funktioner när Wikipedia började använda en Wikiversion av PHP med underliggande MySQL-databas skriven av Magnus Manske.
[redigera] Fas III
Allteftersom blev sajten så slö att redigering till slut blev helt omöjlig. Olika omgångar av modifikationer av mjukvaran innebar bara temporära förbättringar. Lee Daniel Crocker skrev helt ny kod och sedan juli 2002 använder Wikipedia denna programvara. Brion Vibber har sedan dess lett arbetet med bugfixar och fininställningar av databasfunktionerna.
Svenska Wikipedia finns på en server i San Diego i Kalifornien tillsammans med alla andra språkversioner. Serverns CPU är 2 stycken Athlon 2800 XP med 2 Gb RAM. Operativsystemet är Red Hat Linux och webservermjukvaran Apache.
