Valsverk
Wikipedia
Valsverk, benäming både på själva utrustningen/maskinen för valsning, samt hela anläggningen/byggnaden för processen. För valsverk där valsning av icke-metalliska material sker, se även kalander.
Innehåll |
[redigera] Typ av valsverk efter antal valsar
Typ av valsverk benäms bl.a. efter antal valsar; duovalsverk, triovalsverk, kvartovalsverk eller mångvalsverk.
[redigera] Duovalsverk
Duovalsverket består av två valsar som i regel är reversibla (d.v.s. rotationsriktning på valsarna kan ändras).
[redigera] Triovalsverk
Triovalsverket innehåller tre valsar; en övervals, en mellanvals och en undervals. Ämnet passerar vartannat stick mellan övervals och mellanvals resp. undervals och mellanvals. Valsarna i ett triovalsverk är inte reversibla.
[redigera] Kvartovalsverk
Ett kvartovalsverket är konstruerat med fyra valsar, det är dock endast de två mellersta, arbetsvalsarna, som kommer i kontakt med ämnet. De andra två valsarna, stödvalsarna, tar istället upp den kraft som skapas vid själva valsningen så att arbetsvalsarnas utböjning minskar. Kvartovalsverk används vid både kall- och varmvalsning.
[redigera] Mångvalsverk
Mångvalsverket har två mycket små arbetsvalsar omgivna av ett varierande antal stödvalsar. De små arbetsvalsarna gör att formningen kan ske med lägre kraft. Mångvalsverk används framför allt vid kallvalsning.
[redigera] Typ av valsverk efter valsstolarnas placering
Varje valspar vilar i lager uppburna av grova lagerbockar av gjutjärn eller gjutstål, s. k. valsstolar. Till ett valsverk hör sålunda minst ett, men vanligen flera valsstolspar, ställda bredvid varandra. Efter hur valsstolar står i förhållande till varandra talar man då om universalverk eller tandemverk.
[redigera] Universalvalsverk
Ett universalvalsverk utgörs av en kombination av horisontellt och vertikalt lagrade valsar. Platta produkter (ex. plåt och band) valsas vanligen mellan släta valsar. Ämnets bredd kontrolleras av vertikalt ställda valsar.
[redigera] Tandemverk
I ett tandemverk (ex, i form av tunnplåtverk) finns flera par valsstolar vilka står uppställda efter varandra på så sätt att materialet uppnår önskade dimensioner då det passerat det sista stolparet. Valsningen sker i ett tandemverk kontinuerligt (icke-reversibelt) till skillnad från i ett reversibelt valsverk, där materialet valsas fram och tillbaka tills önskad dimension erhållits.
[redigera] Typ av valsverk efter den tillverkade produkten
Ett valsverk kan även benämnas efter den produkt som tillverkas (till exempel sömlösa rör valsas i ett rörverk), eller efter verkets uppfinnare (ex. Mannesmann-valsverk, vilket f.ö. är en typ av rörverk).
[redigera] Steckelvalsverk
Ett steckelvalsverk återfinns i ett bandvalsverk, och består av ett kvartovalsverk, "kvartopar", med hasplar och haspelugnar på ömse sidor om stolparet. Det första sticket (stålets passage genom valsar) valsas vanligen reversibelt, därefter förs hetan (arbetsstycket) upp i en bottenlös haspelugn och hasplas (arbetsstycket/bandet lindas upp). Bandtjockleken blir 12-15 mm. I ett steckelvalsverk sker valsningen reversibelt, och bandet hasplas vid varje stick.
[redigera] Ringvalsverk
Ringvalsverk nyttjas framför allt för framställning av grova, sömlösa ringar med en ytterdiameter upp till ca 900 mm, väggtjocklek upp till 70 mm och höjd upp till 550 mm. Som utgångsmaterial används en kuts (cylinderformat metallstycke) som stukats och hålats. Vid valsningen används en grov, yttre driven vals (vilken är motordriven) och en klenare, inre odriven vals. Ringens höjd justeras genom kantvalsning.
