Vanakriget
Wikipedia
I nordisk mytologi var vanakriget ett krig mellan asar och vaner som utspelade sig i en dunkel forntid.
Kriget orsakades av den giriga vanakvinnan Gullveig som med sin sejd sådde osämja bland asagudarna. Asarna dödade henne vilket utlöste vanernas vrede. När Oden kastade sitt spjut över vanahären bröt kriget ut. Gudasläktena försonades dock efter en tid och, som ett tecken på förbrödringen, blandade man sitt saliv i ett kärl. Ur kärlet uppstod mjödets gud Kvaser. Gisslan utböts också: Asarna sände Höner och Mimer till vanerna som sände Njord, Freja och Frej till asarna. Dessutom ingick Oden äktenskap med Frigg.
Man har velat se vanakriget som en mytologisk skildring av hur en ny och mera krigisk religion (asarna) introducerats i Skandinavien och trängt ut en äldre och fredligare fruktbarhetskult (vanerna). Motståndare till denna hypotes hävdar dock att beskrivningen av kriget uppvisar stora likheter med andra mytologiska konflikter bland olika indoeuropeiska folk.
Citat ur Poetiska Eddan:
- Det är den första folkstrid jag minns,
då de på spjutuddar spetsade Gullveig,
brände henne i Hars hall inne,
tre gånger brände de den tre gånger födda.
[...]
Odin kastade uddjärn i flocken:
det var den första folkstrid i världen;
asaborgens brädhägn bröts ned,
fram gingo vanerna på fältet med galder.
-
- Völvans spådom, verserna 21 och 24
