Webmail

Wikipedia

Webmail är en sorts webbplats som ger användaren möjlighet att läsa och skriva e-post på Internet via en vanlig webbläsare som till exempel Internet Explorer eller Mozilla Firefox. Detta som ett alternativ till att använda en e-postklient som till exempel Microsoft Outlook, Microsoft Outlook Express, Mozilla Thunderbird, Eudora eller någon annan av de tusentals e-postklienter som skapats genom åren.

Det är möjligt att köra webmailprogramvara på din egen webserver, några noterbara öppna programvaror som Horde IMP, OpenWebmail (baserat på NeoMail), RoundCube or SquirrelMail möjliggör detta. Många universitet och skolor använder den här typen av programvaror för att ge studenter och personal webbaserad åtkomst till sina epostkonton och andra närliggande tjänster som till exempel en personlig kalender, att-göra-listor och anteckningar. Dessutom erbjuder de flesta Internetleverantörer t.ex Telia, Tele2, Bredbandsbolaget eller Glocalnet m.fl. access till sina eposttjänster för sina kunder. Vissa tjänster tillhandahåller en fristående webmailtjänst. De mest noterbara av dessa tjänster är Hotmail, Gmail och Yahoo! Mail. Andra mindre kända tjänster av samma typ är AIM Mail, Mail.com, Fastmail, Runbox, Rediffmail, Lycos Mail, Excite Mail and Hushmail.

[redigera] Funktioner

De flesta webmailtjänster har följande funktioner:

mappar
filtrering (Inkommande e-post automatsorteras i en viss mapp
papperskorg
kontakter

Flera tjänster erbjuder dessutom en eller flera av de följande funktionerna:

skräppostfilter
extern e-posthämtning oftast via POP3
viruskontroll som kontrollerar om bifogade filer innehåller virus
ordbok, synonym ordbok, homonym ordbok
stavningskontroll

[redigera] Fördelar med webmailtjänster

E-posten lagras på en server(e-postservern eller webmailservern) vilket innebär att breven och tjänsten är nåbar överallt där det finns tillgång till en internetuppkoppling och en webbläsare.
Centraliserat underhåll av själva (webmail-)e-postklienten; uppgraderingar och säkerhetsunderhåll görs av administratören av tjänsten. Detta gör att inget behov finns att installera, uppdatera eller patcha lokala e-postklienter.

[redigera] Nackdelar med webmailtjänster

Användren måste vara online under hela tiden som man läser eller skriver e-post. De kan inte enkelt redigera e-brev som de arbetar med offline (utom genom att klipp-och-klistra texten).
Kommersiella webmailtjänster erbjuder ofta begränsad e-postlagriingskapacitet och visar antingen reklam under användningen eller bifogar reklam till det färdiga e-brevet. Till skillnad från en "vanlig" e-postklient kan inte användaren spara

sina meddelanden på sin egen hårddisk.

De flesta e-brev är vanligtvis korta, skrivna utan formatering och mindre en 2 kB men när man använder webmail för att skapa meddelandet slås det in i webbplatsens HTML, vilket gör att e-brevet kan svälla till 40 kB eller mer.

Självklart gör detta att hastigheten på webplatsens användning minskar, Speciellt märkbart blir detta om man som användare sitter på en långsam uppkoppling till exempel via modem

E-postkonton som finns på en webmailtjänst är ofta utsatta för skräppostattacker
Webmailtjänster anklagas ofta för att våra säkerhetsmässigt känsliga.

Några leverantörer av webmailtjänster eller system erbjuder skräppostinsamlingsadresser - några sådana exempel är TrashMail och Mailinator. Det finns också säkra webmailleverantörer som till exempel Hushmail som inte sparar någon personlig information och som sänder alla e-brev med 128-bitars kryptering.

[redigera] Andra funktioner hos webmail

Webmailkonton är enkla att skapa med ett minimum av teknisk kunskap och kan erbjuda frihet från ens nuvarande Internetleverantör och dessutom en viss grad av anonymitet.
Möjligheten att komma åt webmailtjänsten var som helst ifrån betyder att det är svårare att spåra den person som använder kontot än om detta hade skett från användarens hemadress.

Dessa funktioner innebär att tjänsten i teorin kan vara lätt att använda som ett kommunikationsmedel för illvilliga syften (eller för att undvika förtryckande myndigheter) än konventionell e-post. I praktiken så kan de flesta myndigheters [[säkerhetstjänst]er relativt enkelt spåra individer som försöker använda sådana metoder på samma sätt som om någon ringer från en telefonkiosk. Vanliga medborgare kommer dock att ha svåra att spåra ett sådant e-brev.

[redigera] Gigabytelagring

Beroende på den stora mediabevakning som Gmails första presentation av sin webmailtjänst med 1 Gigabytes lagringsutrymme ökade många av de redan etablerade webmailtjänsteföretagen sin lagringskapacitet, precis som många Internetleveratörerer. Innan lanseringen av Gmail var den största kommersiella webmailtjänsten Runbox med 100 Mb. Många webmailleverantörer följde Gmails exempel för att förhindra att användarna bytte tjänst och för att dra fördel av det förnyade intresset för webmailtjänster. Nedan finns en kort sammanställning av händelseförloppet efter Gmails lansering.

[redigera] Historik

31 mars 2004: Gmail lanserades officiellt med 1 gigabyte lagringsutrymme per användare. 1 april 2005 (Gmail:s första födelsedag) förhöjde Gmail vardera användares lagringskvot till mer än 2 gigabytes. Denna nya skepnad och det ursprungliga erbjudandet med 1000 megabyte utgör hundratals gånger mer lagringsutrymme än vad andra webmailtjänster erbjöd då Gmail tillkännagavs officiellt år 2004.
5 april 2004: Spymac blev den första webmailtjänsten som var tillgänglig för allmänheten att erbjuda en gigabyte lagringsutrymme.
29 maj 2004: Europa-utgåvan av Lycos höjde sin betalutrymmestilldelning upp till 1 GB.
15 juni 2004: Yahoo! Mail förhöjde gratis lagringsutrymme till 100 MB och dess betalutrymme till 2 GB. (Gratis lagringsutrymme för Yahoo! Mail förhöjdes senare till 250 MB, närmare bestämt 2 december 2004).
18 juni 2004: Rediff.com, med högkvarter i Mumbai, Indien, förhöjde lagringskapaciteten för den fria allmänhetstjänsten till en gigabyte.
24 juni 2004: Microsoft:s Hotmail fick utökat lagringsutrymme - 250 MB och 2 GB, respektivt för den kostnadsfria- och kommersiella tjänsten. Detta gällde användare i Nordamerika.
I slutet av juni uppdaterade den israeliska söksajten Walla sin tjänst till att erbjuda 1 GB kapacitet.
29 juli 2004: Yahoo! Mail förhöjde kapaciteten till 1 GB för dess användare i Kina med förhoppning att få fotfäste i landets uppsving på internetmarknaden.
21 mars 2005: Streamload tillkännagav lanseringen av xStreamMail, och blev den första e-posttjänsten som var speciellt anpassad för sändning och delad samling av högkvalitiva videofilmer och foton. Användarna av xStreamMail gavs 10 GB fritt lagringsutrymme.
23 mars 2005: Yahoo! Mail hävdar att det inom kort att Yahoo kommer ge alla användare av tjänsten en kapacitet på 1 gigabyte.
1 april 2005: Gmail förhöjde sitt lagringsutrymme till 2 GB. Lagringsutrymmet har utökats konstant sedan tjänsten lanserades.
11 maj 2005: AOL tillkännagav AIM Mail, engratis webmailtjänst med en kapacitet på 2 gigabyte.
6 juni 2005: AOL meddelar att dess betalande prenumeranter får obegränsat med lagringsutrymme.
8 oktober 2005: Runbox meddelar att dess prenumeranter ska få 10 GB lagringsutrymme med 1 GB utrymme för datafiler.
30gigs meddelade att dess prenumeranter ska få 30 GB lagringsutrymme.
1 november 2005: Microsoft lanserade en beta-version av Windows Live Mail, efterföljaren till Hotmail, där en av nyheterna var 2 GB gratis lagringsutrymme för alla konton.

[redigera] Se även

Jämförelse mellan olika webmailleverantörer
Publika e-posttjänster

[redigera] Externa länkar

Guide to free email and other services - [1]

[redigera] Referenser

Mall:Unreferenced

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../w/e/b/Webmail.html

Kategori: E-post