Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Canal de Suez - Uiquipedia

Canal de Suez

De Uiquipedia

Dibuxu fechu en 1881
Dibuxu fechu en 1881

La canal de Suez (n'árabe: Qanā al-Suways), ye una canal artificial de navegación que separta África d'Asia y xune'l mar Mediterraneu col mar Roxo, al traviés del istmu de Suez. La so llonxitú ye de 163 km ente Puertu Said (na ribera mediterránea) y Suez (na costa del mar Roxo). El canal alcuentrase en tarritoriu de Exipto.

Supón una gran aida pa los barcos que necesiten dir d'Europa a Asia, yá qu'ansí nun-yos ye necesariu pasar pel cabu de Bona Esperanza (Sudáfrica).

Tabla de conteníos

[editar] Hestoria

La construcción de la canal entamóse'l 25 d'abril de 1859 pola empresa de Ferdinand de Lesseps, col permisu de les autoridaes exipcies de la época, y foi nauguráu en 1869. Pa la ocasión, el compositor italianu Giuseppe Verdi compunxo (por encargu) la ópera Aida. Nel momentu de la nauguración, Exipto poseyía'l 44% de les aiciones y unos 21.000 franceses.

S'estima qu'un millón y mediu d'exipcios participaron na construcción de la canal con máquines especialmente diseñaes. Unos 125.000 morrieron demientres la construcción principalmente por mor del cólera.

El 17 de febreru de 1867 un primer barcu atraviesó la canal, anque la nauguración oficial realizóse'l 17 de payares de 1869 baxo la presencia de la emperatriz Euxenia de Montixu.

En 1875 el Pachá d'Exipto, por mor de la delda esterna del país, punxo a la venta la so parte de les aiciones de la Canal. Nuna rápida maniobra, el Primer Ministru d'Inglaterra, a la sazón Benjamin Disraeli, convenció a la Reina Victoria de la necesidá de mercales pa tomar el control sobro la ruta haza la India, la colonia más rica d'Inglaterra. Un unviáu de Disraeli algamó un cuantiosu préstamu del bancu Rothschild, y d'esta manera Inglaterra afitó'l dominiu de la Canal.

El 26 de xunetu de 1956 el Presidente exipcio Gamal Abdel Nasser resolvió nacionalizar la canal col oxetivu de financiar en parte la construcción de la presa d'Asuán. La midía foi recibida con indignación por Francia ya Inglaterra, quienes realizaron una desastrosa invasión a la zona, que finó cola retirada dafechu de les potencies europees.

La Canal foi alministrada por Nasser fasta'l so pieslle ente 1967 y 1975, como consecuencia de la Guerra de los Seis Díes, coles fuercies de paz de la ONX fasta 1974, permaneciendo depués abiertu al tráficu internacional fasta anguañu.

Permitió'l tener qu'evitar rodear el continente africanu pal comerciu con Asia.

[editar] Carauterístiques

Imaxe de satélite de la canal
Imaxe de satélite de la canal

Al aviesu que la Canal de Panamá, nun presenta escluses yá que les sos agües alcuentrense al mesmu nivel que les de los dos mares qu'une. Altraviesa los llagos de Manzala, Timsah y Amer.

Puen pasar buques d'un caláu de fasta 15 m, anque hai proyeutos pa permitir el pasu de superpetroleros con calaos de fasta 22 m haza'l 2010. Anguañu, esti tipu de barcos han descargar parte de la so mercancía nún barcu perteneciente a la canal cola fin d'amenorgar el so caláu y poder pasar.

Tien un anchor mediu de 365 m, de los cualos 190 son navegables. Al entamu, por embargu, estos valores yeren de 52 y 44 m respeutivamente. D'una manera u otra la llonxitú total de la obra ye de 195 km, debíu a dos canales de derivación.

Unos 15.000 navíos atraviesen la canal ca añu, lo que supón un 14% del tresporte mundial de mercancíes. El trayeutu dura ente 11 y 16 h.

[editar] Ver tamién

  • Crisis de Suez
  • Canal de Panamá

[editar] Enllaces esternos

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu