ON AMAZON:



https://www.amazon.com/Voice-Desert-Valerio-Stefano-ebook/dp/B0CJLZ2QY5/



https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Palau - Wikipedia, entziklopedia askea.

Palau

Wikipedia(e)tik

Palauko Errepublika


Beluu er a Belau
Republic of Palau

Palauko bandera Palauko armarria
Bandera Armarria
Goiburu nazionala:
Ereserkia: Belau loba klisiich er a kelulul
Palauren kokapena
Hiriburua Melekeok
7°21′N 124°28′E / 7.35, 124.467
Hiri handiena Koror
Hizkuntza ofiziala(k) ingelesa, palauera
japoniera (Angaurren)
Gobernua

Presidentea
Errepublika
AEBekin elkarte askean
Tommy Remengesau
Independentzia
- Aldarrikatua

1994 urriaren 1a
Eremua
 - Guztira
 - ur %

459 km² (195.)
arbuiagarria
Biztanleria
 - Estimaketa (2007)
 - Errolda ()
 - Dentsitatea

20.842 (217.)

43 biztanle/km² (155.)
Dirua Estatubatuar dolarra (USD)
Ordu eremua
 - Udan (DST)
(UTC +9)
Ez (UTC +9)
Interneteko domeinua .pw
Telefono aurrezenbakia +680
Herritarra palautar

Palauko Errepublika edo Palau Ozeano Barean kokatutako uhartedi-nazio bat da, Filipinetatik 500km-ra ekialdean.

1994. urtetik Estatu Batuengandik independentea, munduko herrialde gazteenetariko bat da eta baita biztanleria gutxiena duenetarikoa ere.

Eduki-taula

[aldatu] Geografia

Ngardok aintzira
Ngardok aintzira

Palau uhartediko biztanle gehien dituzten uharteak Angaur, Babeldaob, Koror eta Peleliu dira. Azken hiruak uharri-gune berean daude. Angaur, aldiz, uharte ozeaniko bat da, hainbat kilometro hegoalderantz. Kayangel atoloia uharte hauen iparraldean kokatzen da. Hego-mendebaldeko Uharteak, sei uharteko talde urruna (uhartedi nagusitik 600 kilometrora) herrialdearen zatia dira eta Hatohobei eta Sonsorol estatuak osatzen dituzte.

Palauk klima tropikala da urte osoan zehar, 27°C bataz beste. Euria urte osoan egin dezake, guztira (3,800 mm), nahiz eta gehiago egin uztail eta urri artean. Palau tifoi eskualde nagusitik kanpo dago eta, hortaz, ez ditu ugari jasaten.

[aldatu] Historia

Sakontzeko

 Sakontzeko, irakurri: Palauko historia

Palauko lehendabiziko biztanleak Australiatik, Polinesiatik edo Asiatik etor zitezkeen, adituak ez baitira ados jartzen. Irletako antzinako hilerriek erakutsi dute Palaun Ozeania osoko ehorzketa-zeremoniaren arrastorik zaharrena aurkitu dute.

Ehundaka urtetan, palautarrek gizarte matrilineala izan dute, Javan ustezko aurrekariak zituen praktika. Palauko usadioaren arabera, lurra, dirua eta tituluak emakumezkoen bidez igarotzen ziren. Klanetako lurrak emakume tituludunen eta lehen alaben bitartez jaraunsten jarraitzen dute. Hala ere, Japoniak sartutako sentimendu patrilineala indarra lortzen ari da.

Europarrekin izandako lehendabiziko kontaktua noiz gertatu zen zalantzan dago. Ez dago argi Rui Lopez de Villalobos marinelak 1543an irlak ikusi zituen edo ez. Ez dago erabateko probarik, baina aditu batzuren ustez, hegoaldeko irlak ikusi ahal izan zuen. Nolanahi ere, europarrek aurkitu zuten Hegoaldeko Itsasoko azken uharteetakoa izan zen Palau.

Guam, Mariana irlak, Mikronesia eta Marshall irlak bezala, Palau Espainiako Ekialdeko Indietako zatia izan zen, eta Filipinetatik gobernatu zuten 1898ko Espainiar-Amerikar Gerrara arte. Espainiak, porrotaren ondoren, Alemaniari saldu zizkion irlak.

Japoniak 1914an uharteak inbaditu zituen. Hiru hamarkadatan, Japoniak kultura aldaketa ezarri zuten. Tribuen jabetza merkatuko ekonomiak amaiarazi zuen. Bigarren Mundu Gerrako porrotarekin, irlak AEBen eskura igaro ziren. Konponketaren bat burutu bazen ere, aldaketak ez zuen aurreko ordena berrezarri.

1979an palautarrek Mikronesiako Estatu Federaletan sartzearen aurka bozkatu zuten, hizkuntza eta kultura desberdintasunak zirela eta. Konstituzioa onetsita, Errepublika bihurtu zen 1981ean. AEBetan libreki bat egitearen alde bozkatu zuen 1982an. Trantsizioko epe luze baten ostean (eta bi presidenteren heriotz bortitzaren ostean ere), Palauk independentzia 1994an eskuratu zuen.

[aldatu] Banakateta administratiboa

Palauko hamasei estatuak.
Palauko hamasei estatuak.

Palau hamasei estatutan banaturik dago (1984ra arte udalerri estatusa zituztenak):

  • Aimeliik
  • Airai
  • Angaur
  • Hatohobei
  • Kayangel
  • Koror
  • Melekeok
  • Ngaraard
  • Ngarchelong
  • Ngardmau
  • Ngatpang
  • Ngchesar
  • Ngeremlengui
  • Ngiwal
  • Peleliu
  • Sonsorol

Historikoki, biztanlerik gabeko Rock Islands Koror estatuarenak dira.

[aldatu] Kanpo loturak

Commonsen fitxategi gehiago dago honi buruz:
Palau
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com