ON AMAZON:



https://www.amazon.com/Voice-Desert-Valerio-Stefano-ebook/dp/B0CJLZ2QY5/



https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Japonia - Wikipedia, entziklopedia askea.

Japonia

Wikipedia(e)tik

Japonia


日本国
( Nippon-koku )

Japoniako bandera Japoniako armarria
Bandera Armarria
Goiburu nazionala: Ez du
Ereserkia: Kimi Ga Yo
Japoniaren kokapena
Hiriburua Tokio
35°41′N 139°46′E / 35.683, 139.767
Hiri handiena Tokio
Hizkuntza ofiziala(k) Japoniera
Gobernua
Enperadorea
Lehen Ministroa
Monarkia konstituzionala
Akihito
Yasuo Fukuda
Sorrera
- Jimmu Enperadorea
- Meiji Errestaurazioa
- Oraingo konstituzioa
- San Francisco ituna

660 Ka
1868 urtarrilaren 3
1947 maiatzaren 3
1952 apirilaren 28
Eremua
 - Guztira
 - ur %

377.835 km² (63.)
0,8%
Biztanleria
 - Estimaketa (2005)
 - Errolda ()
 - Dentsitatea

127.417.244 (10.)

337 biztanle/km² (18.)
Dirua Yen (¥) (JPY)
Ordu eremua
 - Udan (DST)
UTC (UTC +9)
Ez (UTC +9)
Interneteko domeinua .jp
Telefono aurrezenbakia +81
Herritarra japoniar
Hemengo testu batzuk japonieraz daude.
Euskarri eleaniztun egokirik gabe, galdera
ikurrak ikusiko dituzu kanji edo kana ordez.

Japonia (japonieraz 日本, Nihon edo Nippon) Asia ekialdeko uharte estatu bat da, Korea eta Txinaren ekiadean Ozeano Barean kokatua, Okhotsk itsasotik iparraldean, Taiwan iparraldera luzatzen dena. 3000 uhartek osatzen dute Japoniako uhartedia, handienak Hokkaidō, Honshū, Shikoku eta Kyūshū dira. Uharte menditsuak dira, sumendi jatorrikoak, handiena Fuji Mendia da.

Munduko hirugarren potentzia ekonomikoa da eta estatu industrializatuenetakoa. Hiriburua Tokio da, munduko metropoli populatuena, 30 milioi biztanleduna.

Eduki-taula

[aldatu] Geografia

Sakontzeko

 Sakontzeko, irakurri: Japoniako geografia

Japonia satelite irudian
Japonia satelite irudian

Japonia Asia ekialdeko kosta parean dagoen uhartedia da. Lau uhartek osatzen dute (ipar-hego): Hokkaidō, Honshū (handiena), Shikoku eta Kyūshū. Hala ere, uhartediak beste 3.000 uharte gehiago ditu, baina askoz ere txikiagoak. Adibidez Ryūkyū uhartedia (japonieraz Ryūkyū rettō) Kyūshū uhartetik 600 km hego-mendebaldera edo Chishima uhartedia Hokkaidō uhartetik 1.200 km iparraldera (nahiz eta hauek Errusia izan 1945tik).

Estatuaren %70-80 inguru basoz estalia, menditsua eta nekazaritza, industria eta bizitegiak ezartzeko desegokia da. Egoera hau geografia malkartsuagatik eta klima zakarrarengatik da, baita ere lurrikarek, lur bigunak eta euri ugariak sortutako luizi arriskuarengatik. Horregatik biztanleriaren dentsitatea hiriguneetan oso handia da, batez ere kostaldean kokatuak.

Gailur garaiena Fuji mendia da (3.776 m).

[aldatu] Hiri garrantzitsuenak

[aldatu] Historia

Sakontzeko

 Sakontzeko, irakurri: Japoniako historia

Japoniarrak korear eta txinatar jatorrikoak dira nagusiki. Kojiki kondairaren arabera, Jinmu enperadoreak sortu zuen Japonia K. a. VIII. mendean. V-VI. mendeetan, kaligrafia txinatarra eta budismoa sartu ziren Korean zehar edo Txinatik zuzenean, beste ohitura ugarirekin batera. Enperadoreak ziren ofizialki agintea zutenak, baina egiazko boterea jauntxo edo shogun gerlarien esku zegoen.

Torii japoniarra, Itsukushima (Hiroshima).
Torii japoniarra, Itsukushima (Hiroshima).

XVI. mendean zehar, merkatari portugaldar, holandar, ingeles eta espainiarrak Japoniara iristen hasi ziren, misio kristauak sortuz. Horien artean Frantzisko Xabierkoa zegoen. Hala ere, XVII. mendean, shogun indartsuek misiolariak susmatzen hasi ziren, atzerriko indarren konkista militar baten aitzindaritzat jotzen baitzituzten. Babes neurri moduan, Japoniak eten egin zituen atzerriko herriekiko harreman oro, Nagasaki hirian merkatari txinatar eta holandar bakan batzuekin izan ezik.

Bakartze hau 251 urtez luzatu zen, 1854an Matthew Perry komodoro estatubatuarrak Mendebaldearekin irekitzea behartu zuen arte Kanagawako Ituna zela medio. Garai luze batez, irekitze honek aldaketa handiak eragin zuten Japoniako gizartean. Meiji errestaurazioak erreforma sakonak hasi zituen 1868tik aurrera. Sistema feudala ezeztu egin zen eta mendebaldeko instituzioak aukeratu, batez ere gobernu eta lege sistemak, baina baita ere ekonomikoak, sozialak eta militarrak. Horrela nazioarteko indar bihurtu zen oso epe laburrean. Txina eta Errusiaren aurkako gerretan Taiwan, Korea eta beste lurralde batzuk bereganatu zituen, inperioa hedatuz.

XX. mendean, Japonia Alemania eta Italiarekin bat egin zuen Bigarren Mundu Gerran, Pearl Harbor base militar estatubatuarra 1941an erasoz. Gerraren amaiera bi bonba nuklear Hiroshima eta Nagasaki hirien gainean jaurti zituztenean izan zen, une batean 120.000 hildako eraginez.

[aldatu] Banaketa administratiboa

Sakontzeko

 Sakontzeko, irakurri: Japoniako banaketa administratiboa

Japonia 47 prefektura edo departamendutan banatua dago.

Japoniako prefekturak
Japoniako prefekturak
  • (23) Aichi (愛知)
  • (05) Akita (秋田)
  • (02) Aomori (青森)
  • (12) Chiba (千葉)
  • (38) Ehime (愛媛)
  • (18) Fukui(福井)
  • (40) Fukuoka (福岡)
  • (07) Fukushima (福島)
  • (21) Gifu (岐阜)
  • (10) Gunma (群馬)
  • (34) Hiroshima (広島)
  • (01) Hokkaidō (北海道)
  • (28) Hyōgo (兵庫)
  • (08) Ibaraki (茨城)
  • (17) Ishikawa (石川)
  • (03) Iwate (岩手)
  • (37) Kagawa (香川)
  • (46) Kagoshima (鹿児島)
  • (14) Kanagawa (神奈川)
  • (39) Kōchi (高知)
  • (43) Kumamoto (熊本)
  • (26) Kyōto (京都)
  • (24) Mie (三重)
  • (04) Miyagi (宮城)
  • (45) Miyazaki (宮崎)
  • (20) Nagano (長野)
  • (42) Nagasaki (長崎)
  • (29) Nara (奈良)
  • (15) Niigata (新潟)
  • (44) Ōita (大分)
  • (33) Okayama (岡山)
  • (47) Okinawa (沖縄)
  • (27) Ōsaka (大阪)
  • (41) Saga (佐賀)
  • (11) Saitama (埼玉)
  • (25) Shiga (滋賀)
  • (32) Shimane (島根)
  • (22) Shizuoka (静岡)
  • (09) Tochigi (栃木)
  • (36) Tokushima (徳島)
  • (13) Tokio (東京)
  • (31) Tottori (鳥取)
  • (16) Toyama (富山)
  • (30) Wakayama (和歌山)
  • (06) Yamagata (山形)
  • (35) Yamaguchi (山口)
  • (19) Yamanashi (山梨)

[aldatu] Kultura

[aldatu] Biografiak

[aldatu] Kanpo loturak

Asiako herrialde eta lurraldeak    (Nazio Batuen azpi-eskualdeka)

Erdialdeko Asia

AfganistanErrusiaKazakhstanKirgizistanUzbekistanTadjikistanTurkmenistan

Asiako Ekialdea

Hego KoreaIpar KoreaJaponiaMongoliaTxina

Mendebaldeko Asia
Ekialde Hurbil eta Ertaina

Arabiar Emirerri BatuakArmeniaAzerbaijanBahrainEgiptoGeorgiaIranIrakIsraelJordaniaKuwaitLibanoOmanQatarSaudi ArabiaSiriaTurkiaYemen

Hego-ekialdeko Asia

BruneiEkialdeko TimorFilipinakIndonesiaKanputxeaLaosMalaysiaMyanmarSingapurTailandiaVietnam

Hegoaldeko Asia

BangladeshBhutanIndiaMaldivakNepalPakistanSri Lanka

Beste entitate
politiko batzuk

PalestinaTaiwan

Beste hizkuntzak
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com