Web Analytics


https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Aquilee - Vichipedie

Aquilee

De Vichipedie, la enciclopedie libare dute in marilenghe.


Aquilee
Non ufiziâl par talian Aquileia
Provincie Udin
Part Basse orientâl
Altitudin 5 m s.n.m
Superficie 36 km²
Popolazion 3330 ab.
Densitât 93 ab/km²
Frazions Biligne, Bielvedê, Viola, Munistîr
Comuns confinants Flumisel, Grau, Tierç, Vile Visintine
CAP 33051
Prefìs telefonic 0431
Patron Sants Ramacul e Fortunât
Sît istituzionâl
Cjale il Progjet comuns
 

Aquilee (loc. Aquilea oben Niculea, in furlan antîc Olee) e je al dì di vuê un paîs de Basse a pôcs chilometris di Çarvignan e a cirche 30 di Udin. La date di fondazion storiche de citât romane e je il 181 p.d.C, ma recents sgjâfs archeologjics e àn puartât ae lûs un insediament une vore plui antîc: IX secul p.d.C.. Al storic Tito Livio al conte di un oppidum celtic disdrumât jù dal soldâts romans che vignirin a ocupâ chest teritori.

Si sa di sigûr che ancjemò prime dai romans Aquilee (il cui non i ultins studis etimologjics lu fasin derivâ di une nominace retiche-etrusche) a jere un centri economic-comerciâl e ancje religjôs, par vie de sô ubicazion gjeografiche daprûf dal mâr Adriatic e duncje tocjade dalis antighis stradis europeanis de ambre e dal sâl. Tal timp dai Romans al è stât il centri plui impuartant de Italie setentrionâl (al samee che e fos la cuarte citât dal empîr daspò Rome). In chê volte e jere traviersade dal Nadison e de Tor (vuê dome dal piçul Natisse), che e formarin il grant puart fluviâl roman larc 50 metris e lunc plui di 300 e che colegavin Aquilee al mâr (dulà che je Grau).

Chestis aghis e vignerin a mancjà di bot e sclop te seconde metât dal IV secul: par vie di motîfs naturâi o forsit a cause di un assedi. Dome te Etât di mieç il puart aquileiês al vignarà a cjapâ di gnûf vigôr.

Cu lis invasions barbarichis Aquilee e piert la sô grande influence economiche e militâr e tante int scomence a puartâsi bande la marine adriatiche come Grau o Vignesie. Ma Aquilee e torne a nassi cule etât di mieç, cuant che l'imperadôr Carli il Grant al scomence a regalâ al Patriarcje di Aquilee terens e dirits in cambi di sosten politic e militâr.

Al nas cussì il Patriarcjât di Aquilee che controlave dut il Friûl ma ancje tocs de Slovenie, dal Venit e de Istrie. Di chest e reste il ricuart inte Basiliche, plui voltis comedade (par vie di taramots, invasions e cussì dilunc) seont il stîl in voghe: romanic e podopo gotic. La fin de Patrie dal Friûl e fo decretade militarmentri de Serenissime che invadè il teritori patriarcjâl tal 1421.

Tal 1756 e vignì ancje decretade la fin de Diocesi di Aquilee, burint fûr chê di Udin pal teritori furlan sot Vignesie e chê di Gurize pes comunitâts furlanis jenfri l'Austrie. Aquilee cul tratât di Worms dal 1508 e, fintremai, la prime vuere mondiâl e fo simpri teritori furlan sot da l'Austrie.

Aquilee in dì di vuê a je cognossude in dut il mont pai notevui rescj archeologjics discuvierts e pe bielece de basiliche, dulà che un intîr paviment mosaicât tal IV secul par merit dal vescul cristian Teodorus al fâs gjoldi ducj i visitadôrs. Chescj mosaics a rapresentin il percors religjôs dal cristian (vite muart e resurezion) e di fat la ultime part di chest grant capolavôr fat di simbui, personaçs e rapresentazions dut in mosaic colorât al conte dal viaç di Jone che al ven butât a mâr, inglutît dal drâc marin e podopo rispudât fûr sul lît.


[cambie] Galarie fotografiche di Aquilee


[cambie] Cjale ancje

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com