Web Analytics


https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Islam - Vichipedie

Islam

De Vichipedie, la enciclopedie libare dute in marilenghe.

Fedêi che a prein a la Mecca
Fedêi che a prein a la Mecca

L'Islam, (إسلام, di pronunciâ "Islàm") che in arap al vûl disi "sotanance" o "dedizion" a Allah, e je dongje l’ebraisim e il cristianisim, une des trê grandis religjons monoteistichis. E je ultime par ordin cronologjic ma seconde par numar di fedêi daûr dal cristianisim. I soi fedêi si clamin musulmans (arap muslim, chel che al seguìs l'Islam) oben maometans.

Indis

[cambie] Storie

L’Islam al è nassût cun la predicazion di Maomet (in arap Muhammad) tal VII secul d.d.C.

Maomet al nassè a la Mecca, in Arabie Saudide viers il 570 d.C.

A chel timp i araps a praticavin une forme dal rît di Allāh che al veve il so centri te valade da Mecca a ret dal sacrari de Ka'bah, che al jere un edifici a forme cubiche dulà che si adorave une meteorite. Secont la tradizion, la Ka'bah in origjin e custodive 360 dius,un par ogni dî dal calendari lunâr.

A pene che Maomet al fo plui grant, al contradì lis pratichis religjosis dal so timp. Al jere insodisfat pal politeism e la imoralitât praticade intes riunions religjosis. A la etât di 40 agns, mentri che si cjatave intune caverne dulà che par solit al leve a meditâ, la tradizion e vûl che un agnul, Gabriel, i comandàs di recitâ il non di Allāh. Dopo trê refûts e tantis insistencis dal agnul, Maomet si decidè a recitâ ad alte vôs chel che al fo po dopo considerât la prime serie di rivelazions che a fasin part dal Coran.

Si dîs che Maomet, ogni volte che al riceveve une rivelazion, le recitave a chei che i stevin dongje. Chescj a lôr volte lu imparavin a memorie. Dât che la fabricazion de cjarte e jere scognossude ai araps, lis rivelazions detadis di Maomet a vignivin scritis dai scritôrs su vues di camêl, fueis di palme, len o pergamenis.

Dome dopo la muart dal profete il Coran al cjapà la forme che al à vuê. Maomet al murì intal 632 d.d.C. e no vint lassât un erêt mascjo e nissun disponiment pe sô sucession, al vignì designât un sucessôr cuntune forme di elezion. I musulmans "sunnits" a acetarin il principi de funzion eletive partant a considerarin i "califs" come sucessôrs di Maomet. Par cuintri i musulmans "sciits", no son dacuardi parcè che a ritegnin che a direzi il mont musulman al devi jessi un dissendent di Maomet ancje se di linie laterâl.

L'Islam al continue la tradizion dal Ebraisim e dal Cristianisim e Maomet al sarès l'ultin dai grancj profetis dopo Adam, Abram, Mosè e Gjesù Crist.

[cambie] Libris sacris dal Islam

Il libri sacri pai musulmans al è il Coran dal arap Qur'an che al significhe "recitazion" o "leture ad alte vôs" e dulà che al ven contât che l'arcagnul Gabriel al rivelà a Maomet la potence di Diu (par arap Allah).Dongje dal Coran e je la racuelte dai insegnaments e de vite di Maumet che e je scrite te Sunna.

I musulmans a crodin che il Coran scrit in arabic al sedi la uniche vere font di rivelazion, parcè che a disin che Idiu par mieç dal agnul Gabriel al doprà la lenghe arabe par cjacarâ. Partant a refudin cualsisei traduzion in altris lenghis.

La osservance dai insegnaments di chescj libris e fasarà sì che l'om, tal judizi finâl, al vignedi mandât in paradîs o tal infier.

I musulmans a crodin che la lôr fede a sedi l'adempiment des rivelazions dadis ai ebreus e ai prins cristians fedêi.

[cambie] Precets

Diu al è unic e no indi è altris come Lui.

L'om al à une anime che a vîf dopo muart e al pues vê destins diviers: o un paradîs celest o il cjastì intal infier.

L'Islam al à cinc precets principâi e cinc crodincis fondamentâls. I pilastris de fede a son:

  • Fede intun unic Diu, Allāh
  • Fede intai agnui
  • Fede in tancj profetis (Adam, Abram, Moisès, Jesus, Maomet), ma intun sôl messaç
  • Fede intune dì dal judizi
  • Fede inte potence di Diu e intal fat che lui al determine i acjadiments.

I pilastris de adorazion e son:

  • Ripetizion dal credo: A nol è Diu fûr di Allāh e Maomet al è il messazîr di Allāh.
  • Preiere cinc voltis al dî voltâts viers la Mecca
  • Caritât, oblic di dâ une percentuâl de proprietât comprendût i redits
  • Dizun, in particolâr il Ramadan che al dure un mês
  • Pelegrinaç, i mascjos a devin fâ un viaç a la Mecca almancul une volte inte lôr vite. A son dispensâts i malâts e i puars.

Il lôr lûc di preiere e je la Moschee.

[cambie] L'Islam vuê

Stâts cun popolazion islamiche cun in vert i sunnits e in blu i sciits
Stâts cun popolazion islamiche cun in vert i sunnits e in blu i sciits

Cuasi il 90% dai musulmans a son Sunnits, cirche il 10% (in particolâr in Persie, e cuntune fuarte presince in Iraq, in Liban e intal Bahrain) a son Sciits.

[cambie] Leams esternis


Altris lenghis
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com