Web Analytics


https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Oseanografiya - Wikipedia

Oseanografiya

From Wikipedia

La oseanografía es la rama de la jeografiya ke estudia todos los prosesos físikos, kimikos i biolójikos ke se dan en el mar i en los oseanos.

Contents

[editar] Orijen del byervo

La palabra oseanografía fue akunyada por primera vez en el anyo 1584, del fransez oceanographie, pero tuvo una vida korta. En el anyo 1880 retorna al alemán komo Oceanographie. En esa misma époka surjen korrelativamente en otras linguas oceanography, en ingléz; oceanografía, en espanyol. En la lingua portugueza, la palabra oseanografiya aparese al final del siglo diesinueve.

La formasión de la palabra es basada en el vokablo jeografía i responde al orijen sientífiko de ke proviene la disiplina. Sobre el modelo de la palabra jeolojiya se enkuentra oceanolojiya, rejistrada por primera vez en la lingua ingleza - oceanology - en 1864. Aunke algunos defienden la definisión más kompleta por oceanolojiya, la forma ke ha ganado mas popularidad es oseanografíya.

[editar] Ramas de la oseanografíya

Eksisten sinko ramas prinsipales de la oseanografíya: oseanografíya físika, oseanografíya kemika, oseanografíya biolójika, oseanografíya jeolójika i oseanografíya meteorolójika.

[editar] Oseanografíya físika

Se refiere a la komprensión i prediksión de los prosesos físikos ke okurren en el mar, tales komo la mezkla, la dispersión, las korrientes, las mareas i el oleaje. Las asignaturas de esta área kurrikular instruyen en los prosesos de interkambio de enerjiya - aire, komo así mismo, la transmisión i absorsión de enerjiya luminosa, kalórika i akústika en el medio oseániko (oseano abierto, zonas kosteras i estuarios).

[editar] Oseanografíya kemika

Esta área kurrikular se refiere a la komposisión kemika del agua de mar i sus konstituyentes i a los efektos de los prosesos físikos, jeolójikos i biolójikos sobre la kemika del agua de mar. Además se profundiza en las alterasiones ke sufre el mar, por efekto de la adisión de sustansias orgánikas e inorgánikas derivadas de la aktividad umana, konosida komo kontaminasión marina.

[editar] Oseanografíya biolójika

konsidera asignaturas ke se refieran al konosimiento i komprensión de los sistemas i prosesos biolójikos del mar, siendo sus aspektos esensiales, la estruktura de los ekosistemas i el flujo biolójiko de la enerjiya i de la materia, en relasión kon diversos faktores ambientales naturales i artifisiales. Estas asignaturas se preokupan de los aspektos ekolójikos de la vida marina en oseanos abiertos, zonas kosteras i estuarios.

[editar] Oseanografíya jeolójika

Esta área kurrikular tiene relasión kon las asignaturas ke estudian la parte sólida de la superfisie terrestre kubierta por el agua de mar, las islas oseánikas i las zonas kosteras. Se inkluye también el estudio de los prosesos kosteros, márjenes kontinentales, kuenkas oseánikas, sedimentos del fondo i tektónika de plakas.

[editar] Oseanografíya meteorolójika

Esta rama de la oseaonografíya se dedika a la interaksión de la atmósfera i el oseano kon la hidrósfera.

[editar] Véase también

  • Hidrografía
  • Jakkes-Yves kousteau

[editar] Disiplinas relasionadas

  • Hidrolojiya
  • Iktiolojiya
  • Klimatolojiya
  • Limnolojiya


Ikono de esbozo

Este artikolo es endagora, solo un esbozo. Ampliandolo ayudaras a amijorar Wikipedia.
Puedes ayudarte kon las wikipedias en otras linguas.

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com