New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
1 Ceres - Wikipedia, den fria encyklopedin

1 Ceres

Wikipedia

1 Ceres
Upptäckare Giuseppe Piazzi
Upptäcktsår 1 januari, 1801
Kategori Asteroidbältet
Omloppsbanans egenskaper
Medelavstånd från solen 2,766 AE
Perihelium 2,544 AE
Aphelium 2,987 AE
Excentricitet 0,080
Omloppstid 1679,819 dagar
Omloppsbanans lutning 10,587°
Inklination
Medel banhastighet 17,882 km/s
Månar 0
Fysikaliska data
Diameter vid ekvatorn 975×909 km
Massa 9,5×1020 kg
Medeldensitet 2,08 kg/m3
Rotationstid 0,3781 tim
Albedo 0,113
Flykthastighet 0,51 km/s
Gravitation vid ytan 0,27
Temperatur vid ytan
min medel max
K ~167K 239K
Atmosfär
Tryck kPa
align="left" align="right"|


1 Ceres (latin Cerēs) var den första asteroiden som upptäcktes, den 1 januari 1801, av Giuseppe Piazzi. Med en diameter på ca 950 kilometer är den den största och mest massiva asteroiden i asteroidbältet.

Innehåll

[redigera] Namn

Urprungligen gavs himlakroppen namnet Ceres Ferdinandea baserat på den mytologiska figuren Ceres (romersk gudinna av växter och moderlig kärlek) och Kung Ferdinand III av Sicilien (även känd som Kung Ferdinand IV av Neapel och Kung Ferdinand I av de två Sicilien). Kungadömet Neaples hade år 1798 blivit erövrat av Frankrike och Kung Ferdinand hade gått i landsflykt till Palermo. Delen "Ferdinandea" var inte acceptabel för andra länder vid den tiden och övergavs. Ceres kallades även Hera under en kort tid i Tyskland.

[redigera] Upptäckt

Ceres blev upptäckt av en slump då Piazzi sökte efter en stjärna vid namn Mayer 87 i en lista av Francis Wollaston. Stjärnan fanns inte på den, av Mayers, katalog med angivna positioner för zodiaker (så småningom uppdagades att Wollaston hade gjort ett misstag, stjärnan han angivit var Lacaille 87). Istället för stjärnan fann Piazzi ett rörligt stjärnliknande objekt som han först trodde var en komet.

Piazzi fortsatte att observera Ceres till den 11 februari då han hindrades att fortsätta på grund av sjukdom. Han hade inte berättat för någon om sin upptäckt och Ceres försvann på sin bana då den fortsatte bakom solen. För att återfinna asteroiden utvecklade Carl Friedrich Gauss en metod för att bestämma ett objekts bana med hjälp av endast tre observationer. Metoden visade sig fungera då Ceres blev återfunnen året efter av Franz Xaver von Zach och Heinrich Wilhelm Olbers. Johann Elert Bode trodde att Ceres var den saknade planet som han räknat ut skulle finnas mellan Mars och Jupiters banor. Ceres fick en planet-symbol och förblev i många år listad som en av planeterna i astronomiböcker. Ceres visade sig dock vara en besvikelse, den uppvisade ingen rundhet, Sir William Herschel myntade då termen asteroid för att beskriva den.

[redigera] Fysiska egenskaper

Ceres fotograferad av rymdteleskopet Hubble. Det vita partiet är dock ett mysterium.
Ceres fotograferad av rymdteleskopet Hubble. Det vita partiet är dock ett mysterium.

Ceres är det största kända objektet i det traditionella asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Kuiperbältet innehåller dock större kända objekt så som Pluto, 28978 Ixion, 50000 Quaoar, 90482 Orcus och den nyligen upptäckta Eris och möjligen även 90377 Sedna.

Ceres är ovanlig som asteroid i och med att dess storlek och massa är tillräckliga för att ge den en närmast sfärisk form, likt en planet. Andra stora asteroider så som 3 Juno och 4 Vesta är kända för att ha en distinkt oregelbunden form, dock verkar även 10 Hygiea vara sfärisk och Vesta kan ha varit sfärisk innan dess stora kratrar uppstod.

Med en massa på 9,45 (± 0,04)×1020 kilogram, uppgår Ceres till en tredjedel av den totala massan (2,3×1021 kilogram) av alla asteroider i solsystemet (vilket ändock inte är mer än 3 procent av månens massa). Det finns vissa indikationer på att Ceres yta är varm, att det kan finnas en tunn atmosfär och frost.

Ceres är huvudkroppen i den cereriska asteroidfamiljen.

[redigera] Se även

[redigera] Extern länk


| 1 Ceres | Nästa asteroid | ...
Solsystemet
Solen Merkurius Venus Månen Jorden Phobos och Deimos Mars Ceres Asteroidbältet Jupiter Jupiters naturliga satelliter Saturnus Saturnus naturliga satelliter Uranus Uranus naturliga satelliter Neptunus naturliga satelliter Neptunus Charon, Nix, och Hydra Pluto Kuiperbältet Dysnomia Eris Oorts kometmoln
Solen · Merkurius · Venus · Jorden · Mars · Ceres · Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus · Pluto · Eris

Övriga himlakroppar: Vesta · Sedna · 2005 FY9 · 2003 EL61 · Quaoar · Månar: Jorden · Mars · Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus · Pluto · Eris
Områden: Asteroidbältet · Kuiperbältet · Oorts kometmoln · Asteroidtyper: Vulcaner · NEO · Asteroid · Trojaner · Centaurer · Kuiperbältet: Cubewano · Plutino · Twotino
Planetariska ringar: Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../1/_/c/1_Ceres_30f7.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu