Adolf Hedin
Wikipedia
Sven Adolf Hedin, f. 23 april 1834 d. 20 september 1905. Adolf Hedin var en svensk publicist och liberal politiker. Prästson från Närke.
Adolf Hedin var Sveriges förste yrkespolitiker, och levde på sitt riksdagsmannaarvode och på inkomster från sitt författarskap. Han blev fil. kand. i Uppsala och var kritiker i Upsala-Posten. 1864 flyttade han till Stockholm och ägnade sig åt publicistik i ett flertal tidningar. Han blev även ryktbar genom sin broschyr Hvad folket väntar af den nya representationen. Femton bref från en demokrat till svenska riksdagens medlemmar, vilket byggde på en artikelserie som han utgav i bokform 1868. Den 33-årige skribenten formulerade där ett brett politiskt program som blev vägledande för svensk liberalism under lång tid. Verket är fyllt av mustiga kommentarer, som t.ex;
- Den stora mängden af ämbetsmän medför, helt naturligt, att det byråkratiska fältet blir :öfverfylldt av medelmåttor, med andligt småväxta personligheter, för hvilka den tomma :formalismen naturnödvändigt blir hufvudsak. Dessa, som på andra områden möjligen kunnat :blifva nyttiga samhällsmedlemmar, ha såsom ämbetsmän i själfva verket ingen annan :uppgift än att gå i vägen för den duglighet, företagsamhet och patriotism, som de ej :äro i stånd att fatta, emedan de endast dväljas i andlös rutin och aldrig våga sig utom :det område, som begränsas af kurialstilens nötta landsväg, där de genom öfning och vana :blifvit förtrogna med hvarje grop och hvarje sten.
Han invaldes 1870 i andra kammaren , som han sedan tillhörde till sin död med undantag för åren 1874-76 och 1888.
Hedin var en av vår parlamentariska historias främsta politiska begåvningar, men han var en personlighet som passade bäst i oppositionsställning. En brinnande rättfärdighetssträvan präglade hans handlingar och han var omtalad som en fruktad debattör och en framstående talare.
Under 1870-talet var hans program framför allt; allmän rösträtt och allmän värnplikt. Under 1880-talet stödde han den norska vänsterns krav och 1884 väckte han en motion om olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för arbetare, vilket blev grundläggande för den svenska sociallagstiftningen. Hedin hävdade även att frihandelssystemet skulle bibehållas.
Han vann auktoritet i nästan alla läger genom sin kamp mot bolagsväldet, sin propaganda för kommunalisering av allmännyttiga företag och genom sina rösträttskrav.
Adolf Hedin var en ledare på vänsterkanten i den tidiga liberala rörelsen i Sverige och han förespråkade en demokratisering av landet och sociala reformer.
Hedin arbetade i perioder som tidningsman bland annat på Dagens Nyheter och var redaktör på Aftonbladet 1874 - 1876.
Utrikespolitiskt tog han avstånd från Tyskland och föreslog 1899 och 1902 att de tre nordiska länderna gemensamt skulle förklara sig för ständigt neutrala.
[redigera] Hedin och unionsfrågan
Hedin var skandinavist och uppskattade den svensk-norska unionen, men vid unionskrisen 1905 ansåg han att Norge borde få rätt till självbestämmande då de så önskade. Hedins sista offentliga uttalande innan sin bortgång det året, var en önskan om en fredlig lösning på unionskrisen.
Då den unge socialisten Zeth Höglund 1905 ställdes inför rätta för myteri efter att ha skrivit manifestet Ned med vapnen! - Fred med Norge, skrev Höglund ett brev till Sven Hedin med en förfrågan om denne kunde bli hans försvarare i rätten. Hedin skrev tillbaka till Höglund att han tyvärr var för sjuk och strax efteråt avled han. Höglund dömdes till sex månaders fängelse.
Zeth Höglund, som senare blev en frontfigur i den svenska kommunistiska rörelsen, skulle alltid se Sven Hedin som en av sina fränder.
