Uppsala

Wikipedia

Uppsala Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	138 423
Area⁽²⁰⁰⁵⁾	4 771 hektar
Landskap	Uppland
Län	Uppsala län
Kommun	Uppsala kommun
Församling	Danmarks, Gamla Uppsala, Gottsunda, Helga Trefaldighets och Vaksala församlingar samt Uppsala domkyrkoförsamling
Läge	59° 51´ N, 17° 39´ Ö

Uppsala är en tätort (stad) i östra Svealand som är centralort i Uppsala kommun, Uppsala län (landskapet Uppland). Tätorten Uppsala hade 138 423 invånare år 2005. I denna siffra ingår inte Sävja, som räknas som en egen tätort eftersom orterna inte har sammanhängande bebyggelse.

Uppsala är residensstad för Uppsala län, ärkebiskopssäte sedan år 1164 samt säte för ett av norra Europas äldsta universitet, Uppsala universitet, som grundades år 1477.

[redigera] Geografi

Uppsala, som är beläget omkring 70 kilometer norr om Stockholm och omkring 35 kilometer norr om Arlanda flygplats, är Sveriges fjärde största tätort (även kommun) samt den största tätorten på Uppsalaslätten. Stadens centrum ligger på bägge stränderna av Fyrisån, drygt fem kilometer ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar motorvägen på Europaväg 4 från Stockholm på den östra sidan om staden och fortsätter norrut på Uppsalaåsen mot Gävle.

[redigera] Stadsbild

Domkyrkotornen kan ses från de flesta platser i Uppsala

Centralstationen med fontän av Bror Hjorth i förgrunden

Utmärkande för Uppsala är Fyrisån, domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) har länge präglat Uppsalas stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5-6 våningar är litet. De olika delarna av staden har en karaktär som varierar mellan liten storstad i de mer centrala delarna till stor småstad, exempelvis i delar av Luthagen. Det finns därför både pittoreska och storslagna vyer att uppleva i Uppsala om man vänder blicken åt "rätt håll". Flera stadsdelar i utkanterna har stor andel studenter i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, exempelvis Flogsta, Rackarberget, och Gamla Studentstaden, ritad av Arthur von Schmalensee.

Vissa delar av Uppsala präglas av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då en rivningsvåg svepte fram över staden. Andelen 1800-talshus är därför jämförbart med det under andra världskriget sönderbombade Dresden.^{[källa behövs]} Till stor del revs nyklassicistiska hus från 1880-talet medan äldre och enklare låga hus ofta bevarades. Rivningarna brukar förklaras med den då rådande radikala tidsandan där nyrenässanshusen ansågs vara något av en symbol för klassamhället och det förgångna. De dåtida ägarförhållandena och rivningarnas ofta centrala läge kan delvis förklara varför inte enklare hus revs först eftersom många bevarade hus på t.ex norra delarna av Övre Slottsgatan och Svartbäcksgatan inte ligger fullt så centralt som t.ex husen kring Stora Torget (dock försvann även många mindre centralt belägna nyrenässanshus längs bland annat södra delarna av Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan). Närhet till historiska eller symboliskt laddade platser som Universitetshuset eller Linnéträdgården kan också ha bidragit till att det slutligen skapades en bevarandeplan för vissa gatupartier. Att ett stort antal 1900-talshus i nybarock och jugend klarade sig undan grävskoporna skall dock till stor del förklaras med rådande ägarförhållanden.

Många av de rivna 1880-talskvarteten ersattes av arkitektritade modernistiska byggnader med affärsvåning. I andra fall har enkla miljonprogramshus med förortskaraktär placerats mitt i centrala staden. Det finns idag planer på att försöka "reparera" vissa hårt sargade kvarter och återskapa ett stadsmässigt gaturum. Modernistiska hus av det mer exklusiva slaget är bland andra Västmanlands-Dala nations hus av Alvar Aalto, Erik & Tore Ahlséns stora och representativa, men på sin tid utskällda, stadshus, samt Sven Ivar Linds Skandiahus vid Stora torget. Ett byggnad som fått mycket hård kritik är det experimentella Åhlénshuset vid Stora torget. Det nya Musikens hus har också fått mycket hård kritik och jämförs ofta bland befolkningen med en reaktor på Forsmark.

Carl Axel Ekholm ritade de flesta nyrenässanshusen från 1880-talet, av vilka färre än hälften står kvar, han skapade även några byggnader i nybarock och jugend, t.ex det brungula Jugendhuset vid Vaksala torg. Ett av Ekholms hus revs (trots protester) så sent som 2005, då Bodénska huset fick lämna plats för det hårt kritiserade bygget av Musikens Hus. Ture Stenberg står bakom många påkostade nybarockhus, vissa med dragning åt jugend, till exempel Grand Hotell Hörnan, Strandbergska huset och biologiska instutionen. Ullrich & Hallquisth var en stockholmsfirma som bland annat ritade bankpalats, till exempel gamla riksbankshuset på Bangårdsgatan och flera andra hus. Victor Holmgren lärdes upp av Ture Stenberg och skapade bland annat Musicum i Observatorieparken, Gillberska barnhemmet, Hantverksföreningens borg (Slottsbiografen) och hörnhuset vid Celsiustorget. Gunnar Leche ritade 20-talshus åt borgare och bostadsrättsföreningar, Vaksalaskolan, Uppsalas första hyresområden, Gamla stadsbiblioteket, samt mycket mer. Han var inspirerad av Victor Holmgren och sin barndoms tyska Hansa-städer bland annat.

Väster om Fyrisån finns en rad historiskt betydelsefulla byggnader utöver slottet och domkyrkan, bland annat Gustavianum, Skytteanum och Carolina Rediviva. På 1960-talet beslutades att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet, utan mer på längden. Syftet med det var att ge invånarna närmare till grönområden, samtidigt som man sparade åkermark. Ett resultat av detta är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd. Ett tydligt exempel på detta är Gottsunda. På senare tid har dock mer klassiska idéer kring hur en stad skall utformas börjat vinna mark igen, både i Uppsala och på andra orter. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Uppsala
År			Invånare
1990			109 497
1995			119 979
2000			124 036
2005			128 409
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

[redigera] Kultur

Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden.

Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 28 471 inskrivna studenter höstterminen år 2005. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med sina 3 046 studenter. Öster om ån finns centrum för stadens affärsliv och större delen av det nöjesliv som inte är studentinriktat. Denna geografiska uppdelning avspeglar i viss mån fortfarande den tudelning i samhällsklimatet som lever kvar mellan det akademiska och stadens övriga befolkning.

Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska allmogekulturen, som till exempel musik på nyckelharpa, kan dock ibland tränga fram, särskilt om man beger sig till Gamla Uppsala eller en bit ut på landsbygden. En känd folkmusikgrupp från området är Väsen. Det förekommer också att man snubblar över den uppländska mälardalsdialekten (med tydligt släktskap med stockholmska och andra närliggande dialekter) då man rör sig utanför de mer akademiska kretsarna i staden, exempelvis bland hantverkare och handlare. Denna gamla dialekt är idag på väg att försvinna till förmån för en lätt norrländskt färgad rikssvenska, en utveckling som förmodligen kan tillskrivas den stora inflyttningen av studenter och andra från bland annat Norrland. Att däremot tillskriva den till rikssvenskan nära besläktade Uppsaladialekten som särskilt mottaglig för så kallat skriftspråksuttal är inte helt korrekt, eftersom det i det fallet handlar om ett annat slags språklig förändring som sker mer eller mindre parallellt i hela landet.

Uppsala har ett mycket intimt kulturellt samarbete med Tartu i Estland. Städerna har under flera hundra år haft kontakt med varandra. Under kalla kriget hade detta samarbete avtagit av politiska skäl men från omkring 1990 och framåt har samarbetet återupptagits och städerna står åter varandra mycket nära.

Uppsala har ett rikt musikliv trots den långdragna bristen på riktigt bra konsertlokaler, och ett konserthus, Musikens Hus är nu under uppförande efter en livlig debatt, men fortfarande är en stor folkopinion motståndare till Musikens Hus. Ett stort antal körer, inte minst manskören Orphei Drängar, kan sägas dominera musiklivet, men det finns förstås även allt från punkband till jazz. En musikpub med mycket jazz och blues är Katalin bakom Centralstationen, inhyst i en vacker tegelbyggnad från sekelskiftet, ursprungligen godsmagasin för järnvägen.

[redigera] Friluftsliv

I Uppsala finns rika möjligheter till friluftsliv. Man kan paddla i Ekoln eller Fyrisån. Det är också populärt att ströva, åka skidor eller cykla mountainbike i skogsområdena Stadsskogen, Lunsen eller Nåsten. Under vintern åks det flitigt med skridskor på Ekoln som tack vare de snöfattiga vintrarna lämpar sig väl för detta.

[redigera] Sport

Uppsala är känt som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande bandyklubbarna genom tiderna är IFK Uppsala (IFK har hemfört svenska mästerskapet vid 12 tillfällen), IK Sirius (Sirius har blivit svenska mästare vid fem tillfällen), IF Vesta, IF Vindhemspojkarna, UNIK BK samt Uppsala BOIS.

En annan känd idrottsarena är Fyrishov, där stadens basketlag Uppsala Basket, tidigare KFUM Uppsala, spelar sina hemmamatcher i Basketligan. Där finns även Uppsala atletklubb, Uppsala fäktningsförening, Uppsala volleybollsällskap, Upsala tyngdlyftningsklubb samt Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottsförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Elitserielaget Storvreta IBK har även de sin hemmaplan i Fyrishov.

Almtuna IS spelar i ishockeyallsvenskan. Hemmamatcherna spelas i Gränbyhallen. I Division I återfinns Uppsala Hockey. Almtuna har tillsammans med Uppsala kommun börjat planera för en ny multiarena norr om Gränby centrum med plats för 8,000 - 9,000 åskådare. Denna byggnation skall ske i samband med att Gränby centrum expanderar.

Inom fotboll är Uppsala mest känt för sina damlag, med ett lag i damallsvenskan – Bälinge IF, Danmarks IF i division I, Börje SK och Gamla Uppsala Sport Klubb (GUSK) i division II.

Herrfotbollen hade i Uppsala sin storhetstid på 1960- och 1970-talen med de största framgångarna av IK Sirius (SM-final vid 2 tillfällen, 3 allsvenska säsonger) och IFK Uppsala (SM-final vid 3 tillfällen) med framgångar i början av 1900-talet. IK Sirius är idag den främsta herrföreningen, de spelar i superettan. I herrarnas Division III och Division IV spelar bland annat Gamla Upsala SK, IF Vindhemspojkarna, IK Fyris och Bälinge IF.

Sirius herrar och Bälinges damer spelar sina hemmamatcher på Studenternas IP. Denna arena är för närvarande föremål för en omfattande renovering, varigenom idrottsplatsen ändras till att bli en toppmodern idrottsanläggning.

Fyrisfjädern har blivit svenska mästare i badminton för lag vid 6 tillfällen under 2000-talet, bland annat 2006.

Inom tennis finns en klubb som heter Upsala Tennisklubb som håller till i tennishallen UTK-hallen som ligger i Nyby.

Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Vägar

Uppsalas i särklass viktigaste transportled för biltrafik är motorvägen på Europaväg 4. Från Uppsala och söderut är E4 en motorväg som har mycket tät trafik. Många Uppsalabor pendlar längs motorvägen till bland annat Stockholm. Den går också förbi Arlanda vilket också utnyttjas i stor omfattning bland Uppsalas befolkning. Motorvägen går också norrut upp förbi Storvreta till Björklinge och detta är också för närvarande den nordligaste delen av den längre motorvägssträckningen på E4. Genom själva Uppsala går motorvägen vid Uppsalas östra sida och förbi bland annat Vaksala kyrka. Motorvägen ansluter också till viktiga lokala trafikleder inom Uppsala som Tycho Hedéns väg, som delvis också är motorväg medan resten är fyrfilig med skilda körbanor, bred mittremsa och vägren men korsar andra vägar i plan med trafikljusreglerade korsningar och rondeller eller till Bärbyleden som är en del av väg 55.

Byggnadsarbeten pågår just nu för att knyta ihop Bärbyleden på ett bättre sätt med motorvägen och för att bättre ansluta väg 55, 72 och 272 till E4. Även Bärbyleden kommer att få en motorvägsliknande standard, fyrfilig med delvis planskilda korsningar när denna står helt färdig. Det finns även långsiktiga planer på att knyta en ringled runt staden, med sträckningen: Tycho Hedéns väg - Bärbyleden (etapp 1 och 2) - Västerleden - Dag Hammarskjöldsvägen - Kungsängsleden - Tycho Hedéns väg. Den nya Västerleden kommer att sträcka sig från trafikplats Berthåga (med anknytningar till Bärbyleden, Enköpingsvägen/Riksväg 55/72) till korsningen Dag Hammarskjöldsvägen - Kungsängsleden. Leden kommer ha sin sträckning i tunnel under Flogsta, Ekeby, Eriksberg, Stadsskogen och troligtvis dimesioneras leden för två körfält i vardera riktning med en hastighetsbegränsning om 70 km/h.

Förutom E4 strålar sju riks- och länsvägar ut från Uppsala, moturs från söder 255 mot Alsike–Märsta (gamla europaväg 4), 282 mot Länna–Almunge–Knutby, 288 mot Rasbo–Alunda–Gimo–Östhammar, 290 mot Storvreta–Vattholma–Österbybruk, 272 mot Gysinge–Sandviken, 72 mot Heby–Sala(–Dalarna) och 55 mot Enköping–Strängnäs. Från E4 vid Knivsta viker också riksväg 77 mot Norrtälje av.

[redigera] Järnväg

Uppsala har mycket tät tågtrafik. Den tätaste tågtrafiken går söderut mot först och främst Stockholm, genom SJ:s Uppsalapendeln och UL:s Upptåget. Flera av de tåg som går till Stockholm går via Arlanda vilket gör att Uppsala även har mycket tät tågtrafik direkt till flygplatsen. Det går även regelbunden tågtrafik till bland annat Sundsvall, Östersund och Dalarna. Från Uppsala utgår också lokaltåg till Tierp och vissa går till Gävle. Söderut går de till Upplands Väsby via Arlanda. För närvarande pågår stora ombyggnader av Uppsala centralstation vilket kommer att innebära en ännu effektivare tågtrafik när bygget är klart 2011.

Uppsala har järnvägsförbindelse med Stockholm (via Knivsta, Märsta eller via Arlanda), Gävle (via Vattholma, Skyttorp, Örbyhus, Tierp, Mehedeby, Skutskär) och Sala (via Morgongåva, Heby).(Se även museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg).

Diskussioner pågår om att återuppbygga järnvägsspåret till Enköping som trafikerades av Rälsbuss ända in på 1970-talet.

[redigera] Spårväg

Huvudartikel: Uppsala spårvägar

Uppsala var under ett knappt halvsekel en av tretton spårvägsstäder i Sverige. Innerstadsspårvägen invigdes den 11 september 1906 och utvidgades successivt fram till 1925. Den 8 augusti 1928 öppnades Sveriges första snabbspårväg ner till Graneberg vid Mälaren, under ledning av spårvägsdirektör Hilding Ångström.

Stadsspårvägens vagnar var gräddvita upptill
och spårvagnsblå nedtill.

Mälarlinjens vagnar var gräddvita med bruna detaljer.

Under tiden 1928 - 1944 hade spårvägsnätet sin största utbredning med följande utseende:

Linje	Sträcka
1	Norra stationen (Norrlandsgatan/Vindhemsgatan) - Sysslomansgatan - S:t Eriks torg - Akademigatan - Biskopsgatan - Trädgårdsgatan - Drottninggatan - Stora torget - Vaksalagatan - Kungsgatan - Järnvägsstationen
2	Erikslund (Geijersgatan/Köpmansgatan) - Sysslomansgatan - [Samma väg som linje 1] - Järnvägsstationen
3	Stora torget - Vaksalagatan - Väderkvarnsgatan - Liljegatan - Almtuna (Törnlundsplan) - Österängsgatan -Vaksalagatan - Stora torget [endast motsols]
4	Svartbäcken (Gamla Uppsalagatan/Vikingagatan) - Gamla Uppsalagatan - Svartbäcksgatan - Stora torget - Kungsängsgatan - Bäverns gränd - Islandsbron - Svandammen - Sjukhusvägen (gamla) -Dag Hammarskjölds väg - Grindstugan - Regementsvägen - Polacksbacken
Mälarlinjen	Uppsala (Svandammen) - Sjukhusvägen (gamla) - Dag Hammarskjölds väg - Grindstugan - Ulleråker - Ultuna - Sunnersta - Flottsund - Folkets park - Graneberg

Karta över linjenätet

Vid en brand i vagnhallen vid Dalgatan midsommarafton 1945 förstördes stora delar av vagnparken. Spårvägen hade enkelspårsdrift, vilket med tiden kom att bli allt mer opraktiskt när biltrafiken tilltog efter kriget. Detta var faktorer som vägdes in, när staden beslutade om spårvägens nedläggning. Linjerna lades ner successivt från 1945, med Mälarlinjen som den sista - 12 oktober 1953.

[redigera] Busstrafik

I Uppsala är busstrafiken uppdelad i två bolag, Upplands lokaltrafik och Uppsalabuss. Upplands lokaltrafik tar hand om länstrafiken i Uppsala län medan Uppsalabuss har hand om stadstrafik i Uppsala. På grund av den omfattande ombyggnaden av stationsområdet i Uppsala har länsbussarna delvis flyttats ut till Kungsgatan, vilket gör att en del långväga resande inte hittar, medan bussarna till Stockholm fortfarande går från samma hållplats som tidigare.

[redigera] Flyg

Arlanda flygplats ligger ungefär mitt emellan Uppsala och Stockholm och förbindelserna dit är goda med direkttåg och motorväg, den senare med tät busstrafik. Det finns även planer på att starta civiltrafik från Ärna flygplats (före detta F 16) strax norr om staden.

[redigera] Spårtaxi

Den stora sydkoreanska stålkoncernen Posco tillverkar under varumärket Vectus ^[1] s k Personal Rapid Transit-fordon och bygger en provbana i Uppsala i närheten av BMC. Banan beräknas stå klar för omfattande tester hösten 2007.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Uppsalas historia

Dagens Uppsala hette tidigare Östra Aros, och det nuvarande Gamla Uppsala hette då Uppsala (Upſala, Ubsala, med flera stavningar). Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som var Uppsalas hamn. Dåvarande Västra Aros har behållit sitt namn, det vill säga Västerås. Uppsala nämndes som central kultplats inom asatro på svenskt område av bland annat Adam av Bremen. Östra Aros kom sedan att ta över namnet Uppsala i samband med att ärkestiftet flyttades. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet.

Den 6 april 1520 inträffade långfredagsslaget, troligen ett av de blodigaste slagen som någonsin inträffat i uppsalatrakten. Här drabbade kungstrogna (Kristian II) samman med en svensk bondehär som var anhängare till Sten Sture d.y. och de flesta stupade var svenskar.

I maj 1702 totalförstördes nästan hela stadens innerkärna vid en brand, bland annat ödelades delar av domkyrkan. Ett antal storbränder efter 1980 har inträffat: restaurang Flustret, Centralbadet, torvladan (kommunala värmeverkets torvlager), saluhallen (2002) och kvarteret Gerd (2004). Bland dessa har Flustret, Centralbadet och saluhallen återuppbyggts.

Karta över Uppsala 1920

[redigera] Historiska och nu levande personer

Se Uppsala universitet för fler personer.

[redigera] Nuvarande och historiska industrier

Almqvist & Wiksell Tryckeri AB
Bayerska Bryggeriet (livsmedel)
Bryggeriet Holmen
Fresenius Kabi (Läkemedel)
Henrik Gahns AB (kemisk-teknisk industri)
Hästens skor (tekoindustri)
Kungsörnen (Nord Mills)
Lindvalls (kafferosteri)
Nylund & Son (pianotillverkning)
Nymanbolagen (cykeltillverkning)
Pharmacia (läkemedel och instrument)
Q-Med (bioteknik)
Slotts industrier (livsmedel)
Slottskällans bryggeri
Uppsala-Ekeby (porslins- och keramiktillverkning)
Upsala Margarinfabrik

[redigera] Världsarvlistan

I samband med 300-årsjubiléet av Linnés födelse föreslås följande objekt i Uppsala ingå i FNs (UNESCOs) världsarvlista:

Linnéträdgården
Linnés Hammarby
Barockträdgården med Linnéanum i Botaniska trädgården

[redigera] Ekonomi

Uppsalas viktigaste arbetsgivare vid sidan av universitet och offentlig sektor (bland annat universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset, UAS) är förmodligen biomedicinsk och farmaceutisk industri, exempelvis f d Pharmacia (numera GE Healthcare, Phadia, Pfizer, Fresenius-Kabi med flera) samt många små och medelstora företag inom biomedicinalområdet som exempelvis Q-Med. Biomedicinskt centrum (BMC) vid Uppsala universitet spelar en avgörande roll för dessa. BMC ligger nära Uppsala Science Park där många små biomedicinska företag har sitt säte eller sin uppkomst.

I Uppsala finns bland annat de statliga myndigheterna Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges geologiska undersökning, Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet.

Upsala Nya Tidning (UNT), grundad 3 december 1890, dominerar lokalpressen. I övrigt finns Radio Uppland, reklamradiostationerna City 106,5 och Rix FM, en lokalredaktion för TV4 och lokal-TV.

Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala. I och med utlokalisering av statliga verk, kom även en icke-obetydlig grupp Stockholmare att dagpendla till Uppsala.

[redigera] Turism

Botaniskaträdgården

Bland stadens turistmål kan domkyrkan, slottet, Gamla Uppsala med Uppsala högar och Valsgärde gravfält, universitetsmiljöerna och Linnéminnena nämnas. I domkyrkan finns ett stort antal prominenta gravar, bland annat Gustav Vasa, Carl von Linné, Bruno Liljefors och Emanuel Swedenborg. På Uppsala gamla kyrkogård finns Dag Hammarskjölds gravplats. Slottet var bland annat skådeplats för Sturemorden. De mest framträdande universitetsbyggnaderna är Universitetshuset, Gustavianum och Skytteanum, samt universitetsbibliotekets huvudbyggnad Carolina Rediviva, där Silverbibeln (Codex Argenteus) förvaras. Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål. De Linnérelaterade besöksmålen utgörs av Botaniska trädgården i anslutning till slottet, Linnéträdgården norr om centrum och gården Linnés Hammarby sydöst om staden. Utanför staden, i Håga, ligger också Björns hög, en av landets största gravhögar. Den grävdes ut under ledning av dåvarande kronprinsen, sedermera konung Gustaf VI Adolf i 1900-talets början. Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet. En museijärnväg kallad Lennakatten går till Länna-Almunge (se Uppsala-Länna Järnväg).

[redigera] Handel och uteliv

I Uppsala centrum finns flera stora gallerior, bland annat Forumgallerian, H-Centrum, S:t Per-gallerian, Svavagallerian och affärshuset Kvarnen. Utanför innerstaden finns Gränby centrum med bland annat Coop Forum, Gottsunda centrum med bland annat Willy:s, Stenhagens centrum med bland annat ICA Maxi, "Stormhatten" i yttre delen av Boländerna med bland annat Coop Forum och Ikea, "Fyren" i Fyrislund, Västertorg i Eriksberg med flera.

[redigera] Caféer, pubar och restauranger

[redigera] Kända caféer

Ofvandahls konditori på Sysslomansgatan
Güntherska Hovkonditoriet vid Östra Ågatan
Landings konditori vid Forumtorget
Fågelsången konditori vid Svandammen
Café Linné på Svartbäcksgatan
Joels på Östra Ågatan
Café Uroxen på S:t Johannesgatan
Café 018 på S:t Olofsgatan

[redigera] Pubar

Katalin i Godsmagasinet - bar, uteservering och musikpub (två avdelningar)
Hijazz på Centralstationen - mellanöstern/crossover, jazzmusik
Fredmans på Drottninggatan - öl, mat och musik (mest blues)
Williams vid Ubbo (studentkårens hus) - pub i engelsk stil
O'Connor's vid Stora torget - musikpub i irländsk/skotsk stil
Flustret - uteservering, musik (ofta eurodisco)
Rådhuscaféet - uteservering vid Stora Torget
Nitton - bar och mat på Svartbäcksgatan 19

[redigera] Restauranger

Guldkanten i Saluhallen, Sveriges 9:e bästa restaurang 2007 enligt White Guide
Hambergs Fisk vid Fyristorg, ypperlig fiskrestaurang, listad i White Guide 2007
Wermlandskällar'n vid Nedre Slottsgatan, exklusiv restaurang, listad i White Guide 2007
Domtrappkällaren på S:t Eriksgränd, exklusiv restaurang
Yukikos Sushi, Uppsalas bästa sushi och sashimi, i Sommarro
Trattoria Commedia på Skolgatan, genuin italiensk kvartersrestaurang
Suttungs krog, Suttungs gränd, sekelskiftesmiljö
Bill & Bull på Smedsgränd
Järnvägsparkens Restaurang, sekelskiftesmiljö
Restaurang Santorini vid Islandsfallet
Eklundshof, historiskt för fest och konferens

[redigera] Broar över Fyrisån i Uppsala

Norrifrån räknat:

E4 vid Fullerö, motorväg
Gamla E4:an vid Ärna gård, ej motorväg
bro vid Brogården, bilvägen Ulva-gamla E4:an
Ulva kvarn
GC-spång parallell med och intill Bärbyleden ^[2]
Tunabergsbron - Bärbyleden
GC-spång mellan Fyrishov och bilparkering
Fyrisvallsbron
järnvägsbro Uppsala-Sala
GC-spång vid Fyrisskolan
Luthagsbron
Eddaspången - GC-bro
Haglunds bro
Jernbron - GC-bro
S:t Olofsbron
Dombron - GC-bro
Nybron
Västgötaspången - en GC-bro
Islandsbron
(planer finns på att anlägga en GC-bro här emellan, nära Studenternas IP)
Kungsängsbron - klaffbro
Vindbron - nerlagd bro mellan Ultuna och Kungsängens gård
Flottsundsbron

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Commons har fler bilder relaterade till Uppsala

[redigera] Noter och hänvisningar

^ http://www.vectus.se/
^ GC = Gång- och cykel.

Stadsdelar och andra större områden i Uppsala

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../u/p/p/Uppsala.html

Kategorier: Artiklar som behöver fotnoter | Uppsala | Sveriges städer | Tätorter i Sverige | Orter i Uppsala län