Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken

Wikipedia

Adolf Johan, hertig av Kleeburg med titeln pfalzgreve vid Rhen samt hertig av Stegeborg. Född på Stegeborg 11 oktober 1629, son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och prinsessan Katarina Vasa, Karl IX:s dotter, som dog när Adolf Johan var 10 år gammal. Bror till kung Karl X Gustav. Död på Stegeborg 14 oktober 1689. Han begravdes först i Riddarholmskyrkan, men stoftet flyttades senare till Strängnäs.

Under Adolf Johans livstid var hertigdömet Kleeburg i Elsass härjat av trettioåriga kriget och ockuperat av Frankrike. Det hade skiftats ur Pfalz-Zweibrücken för hans fars räkning 1604.

Under Karl X Gustavs polska krig ledde han de svenska trupperna till seger i slaget vid Gnesen 1656. Efter kungens avtåg ur Preussen år 1657 mot Danmark, utnämndes Adolf Johan till general över de i Preussen kvarlämnade trupperna, vilket ledde till tvister. När de svenska trupperna kom i trångmål, och även kungen ogillade Adolf Johans åtgärder, blev denne så upprörd, att han reste hem 1659. Efter hans brors plötsliga död under riksdagen i Göteborg 1660 var det meningen att han skulle ingå i förmyndarregeringen tillsammans med drottning Hedvig Eleonora och rikets råd. Genast efter kungens död 13 februari hade beslutats att Göteborgs portar skulle stängas. Adolf Johan lät uppkalla kommendanten i Göteborg, Karl Sjöblad, och befallde honom att överlämna nycklarna. Då Sjöblad vägrade och bad att först få tala med drottningen och rådet drog hertigen sin värja mot Sjöblad som snabbt gjorde detsamma och hertigen lugnade ner sig. Den 1 mars 1660 justerades ett tidigare riksdagsbeslut och nu erkändes arvprinsen Karl som Sveriges Konung och hertig Adolf Johan uteslöts från förmyndarregeringen. Härefter fick han inga fler offentliga uppdrag. Adolf Johans eftermäle är färgat av att han drev ett stort antal tvistemål i såväl Sverige som Tyskland, till och med mot sina egna barn, vilka 1688 såg sig nödsakade att söka kungligt beskydd.

[redigera] Årtal i korthet

1649 överkammarherre.
1651-1654 generalguvernör över Västergötland, Dal, Värmland och Halland.
1653-1654 riksmarskalk, med titeln grand-maître (liktydigt med högmästare eller stormästare).
1657-1659 överdirektör över generalguvernementet Preussen.
1660 utnämndes han av kungen i dennes testamente på nytt till riksmarskalk samt medlem av förmyndarregeringen och där ersättare för änkedrottningen. Men utnämningen godtogs inte av riksrådet och Adolf Johan fick träda tillbaka.

[redigera] Fruar och barn

Gifte sig första gången 1649 med Elsa Beata Persdotter Brahe (1629-1653), dotter till greve Per Brahe d.y. (1602-1680).
Gifte sig andra gången 1661 med Elsa Elisabeth Nilsdotter Brahe (1632-1689), dotter till greve Nils Brahe d.ä. (1604-1632).