Användare:Andreas Rejbrand/Konventioner för naturvetenskapliga beteckningar

Wikipedia

Inom matematik och naturvetenskap finns många konventioner om hur bokstäver och tecken bör användas. Denna sida listar några av dem.

Innehåll

1 Färgkodning
2 Latinska tecken
3 Grekiska tecken
4 Hebreiska tecken

[redigera] Färgkodning

I tabellerna nedan används följande färgkodning:

En storhet är en variabel, och anges därför i kursiv stil. Storheter anges ofta med enheter och eventuellt prefix till dessa, enligt exemplet här under. Konstanter skrivs liksom variabler med kursiv stil; undantaget är exempelvis mängder av tal, vilka ofta anges i blackboardfetstil.

[redigera] Latinska tecken

A	Systemmatris i reglerteknik	a	Acceleration
	Area		SI-prefixet atto, 10^-18
	SI-enheten ampere
	Helmholtz fria energi i termodynamik
B	Systemmatris i reglerteknik	b
	Magnetfält
C	Systemmatris i reglerteknik	c	Ljushastigheten i vakuum
	SI-enheten coulomb
	Mängden av de komplexa talen (ofta $\mathbb{C}$ )
D	Systemmatris i reglerteknik	d	Avstånd
			Differential
E	Energi	e	Talet e
	Elektriskt fält		Excentricitet
	Elektromotorisk spänning
	SI-prefixet exa, 10¹⁸
F	Kraft	f	Allmän funktion
	Fouriertransformation (ofta $\mathcal{F}$ )		Frekvens
	SI-enheten farad		SI-prefixet femto, 10^-15
G	Överföringsfunktion i reglerteknik	g	Allmän funktion
	Gravitationskonstanten		Tyngdacceleration
	SI-prefixet giga, 10⁹		metrisk tensor
	Gibbs fria energi i termodynamik
H	Överföringsfunktion	h	Allmän funktion
	Hilbertrum		Plancks konstant
	Hamiltonian, i mekanik, kvantmekanik		Impulssvar
	Entalpi i termodynamik
	SI-enheten henry
I	Strömstyrka	i	Imaginära enheten
			Heltalsindex
			Intensitet
J	Besselfunktion av första slaget	j	Imaginära enheten
			Heltalsindex
			Impuls
K	SI-enheten kelvin	k	Heltalsindex
			SI-prefixet kilo, 10³
L	Laplacetransformation (oftast $\mathcal{L}$ )	l	Linje
	Kompletta funktionsrum, t.ex. L₂
M	Moment	m	Heltal
	SI-prefixet mega, 10⁶		Massa
			SI-prefixet milli, 10^-3
			SI-enheten meter
N	Normalvektor	n	Heltal
	SI-enheten Newton		SI-prefixet nano, 10^-9
	Mängden av de naturliga talen (ofta $\mathbb{N}$ )
O	Origo	o	Ordo
	Ordo
P	Effekt	p	Täljare i rationellt tal
	SI-prefixet peta, 10¹⁵		Rörelsemängd
			Tryck
			SI-prefixet piko, 10^-12
Q	Elektrisk laddning	q	Nämnare i rationellt tal
	Mängden av de rationella talen (ofta $\mathbb{Q}$ )		Elektrisk laddning
			Överförd värme i termodynamik
R	Resistans	r	Oberoende variabel i karakteristisk ekvation för differentialekvationer
	Laplacetransformerat referensvärde (börvärde) (i reglerteknik)		Rest vid heltalsdivision
	Krökningstensor		Referensvärde (börvärde) i reglerteknik
	Riccitensor		Radie, Avstånd
	Mängden av de reella talen (ofta $\mathbb{R}$ )
S	Beteckning för ett system	s	(I svensk litteratur) sträcka
	Entropi i termodynamik		SI-enheten sekund
	SI-enheten siemens		Parameter i Laplacetransform
T	Temperatur (i kelvin)	t	Temperatur (i grader celsius)
	Tensor		Tid
	Periodtid
	Linjär transformation; linjär avbildning
	SI-enheten tesla
	SI-prefixet tera, 10¹²
U	Elektrisk spänning	u	Allmän vektor (funktion i ett Hilbertrum)
	Ett systems inre energi i termodynamik
	Laplacetransformerad insignal (i tex reglerteknik)
V	Volym	v	Hastighet
	SI-enheten volt		Allmän vektor (funktion i ett Hilbertrum)
W	Arbete (Energi)	w	Vektfunktion i Hilbertrum
	SI-enheten watt		Utfört arbete i termodynamik
X	Stokastisk variabel	x	Okänd variablel i en ekvation
			Rumskoordinat
Y	Laplacetransformerad utsignal (i tex reglerteknik)	y	Beroende variabel
	Besselfunktion av andra slaget		Rumskoordinat
	SI-prefixet yotta, 10²⁴		SI-prefixet yokto, 10^-24
Z	Impedans	z	Rumskoordinat
	SI-prefixet zetta, 10²¹		Komplex variabel
	Mängden av heltalen (ofta $\mathbb{Z}$ )		Komplexvärd funktion
			SI-prefixet zepto, 10^-21
Å	Enheten Ångström

[redigera] Grekiska tecken

Α		α	Vinkel
			Vinkelacceleration
Β		β	Vinkel
			v/c i relativitetsteori
Γ	Gammafunktionen	γ	Lorentzfaktorn i relativitetsteori
	Gammafördelningen
Δ	Prefix som konnoterar skillnad	δ	Litet tal eller ökning i matematisk analys
			Deltafunktionen (distributionsteori)
			Deltaföljden (diskret tid)
Ε		ε	Litet tal eller ökning i matematisk analys
Ζ		ζ	Dämpning i reglerteknik
Η		η	Verkningsgrad
Θ		θ	Vinkel (i bl.a. polära koordinater)
Ι		ι
Κ		κ	Torsion
Λ	Kosmologiska konstanten i relativitetsteori	λ	Våglängd
			Egenvärde
Μ		μ	Friktionskoefficient
			Permeabilitet
			Kemisk potential
			SI-prefixet mikro, 10^-6
Ν		ν	Frekvens
Ξ		ξ
Ο		ο
Π	Produkttecken	π	Talet π
	Plan
Ρ		ρ	Densitet
Σ	Summatecken	σ
Τ		τ	Tid
			Egentid i relativitetsteori
Υ		υ
Φ	Trappfunktion	φ	Vinkel (i bl.a. rymdpolära koordinater)
			Skalfunktion
Χ		χ	Eulerkarakteristik
Ψ	Trappfunktion	ψ	Wavelet
	Vågfunktion (vågvektor) i kvantmekanik
Ω	SI-enheten ohm	ω	Vinkelhastighet
	Område (främst använt inom matematisk analys)		Differentialform
	Vinkelfrekvens, 2π/T
	Rymdvinkel

[redigera] Hebreiska tecken

א	Kardinalitetstal

matematikstub

Kategori:Naturvetenskap
Kategori:Matematik
Kategori:Fysik
Kategori:Kemi

en:List of letters used in mathematics and science

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/n/d/Anv%C3%A4ndare%7EAndreas_Rejbrand_Konventioner_f%C3%B6r_naturvetenskapliga_beteckningar_c0b3.html