Axel von Fersen d.y.
Wikipedia
Hans Axel von Fersen, Axel von Fersen d.y., född 4 september 1755 i Stockholm, död 20 juni 1810 genom lynchning vid Riddarhuset, greve, riksmarskalk. Son till Axel von Fersen d.ä. och Hedvig Catharina De la Gardie.
Axel von Fersen var franska drottningens Marie-Antoinette gunstling. Fersen planerade franska kungafamiljens misslyckade flyktförsök år 1791. Han lynchades av folkmassan vid tronföljarens, den danske prins Karl August, begravning i Stockholm, som följd av det falska ryktet att han av politiska skäl giftmördat prinsen.
Innehåll |
[redigera] Uppväxt
Vid 14 års ålder fick han enligt tidens sed för adelsbarn fara ut på studieresa genom Sverige över vattnet till Danmark och vidare till Tyskland. Hans studier fortsatte sedan i ytterligare länder, däribland Italien, Frankrike och England.
Bland dessa studieplatser var det framför allt Frankrike, och Paris, som fångade hans största intresse, medan exempelvis England var alltför tråkigt för Fersens smak. I Frankrike kunde man enligt Fersen leva ut sina drömmar och hämningar. Under denna tid mötte han även den unga blivande drottningen Marie-Antoinette under en bjudning.
[redigera] Åter till Sverige
Plikten kallade och han blev tvungen att resa hem till Sverige och den, enligt honom själv, kalla och tråkiga Norden. Ett antal år med olika poster fick honom dock att ledsna. Under denna tid blev Gustav III kung i Sverige, och han införde en av upplysningen inspirerad hållning till sitt regerande, där bland annat mer teater och spel introducerades i det svenska hovlivet. Frankrike var Gustav III:s förebild, och själv skrev han flera egna mindre pjäser, som Axel von Fersen d.y. med fler adelsmän och kvinnor deltog i.
Det skulle dock inte dröja länge förrän Frankrike åter hägrade och han kom snabbt in i ett liv av lyx och flärd. Han fick en förhållandevis viktig utrikespolitisk roll för Sverige och kunde tack vare lönen från denna, och pengar från sin far Axel von Fersen d.ä., fortsätta leva sitt utsvävande liv. Under denna tid började han dessutom träffa Marie Antoinette allt mer och man tror att en romans började ta form.
[redigera] Amerika
Under Nordamerikanska frihetskriget, deltog fransmännen på kolonialisternas (de blivande amerikanerna) sida, och Fersen likt många andra ville passa på att få erfarenhet från denna möjliga hjälteskapande incident, samt befodran. Efter många om och men reste han slutligen över till Amerika. Resan blev svår och skeppet strandsatt på en ö utanför kusten, på grund av att engelsmännen ockuperade landet innanför. De beslutade sig efter att fått nyheter om kommande drabbningar för att förflytta sig vidare och de kom till slut i land.
Fersens resa till Amerika gav honom bland annat möjlighet att träffa den blivande presidenten George Washington. Väl tillbaka i Frankrike fortsatte han det utsvävande livet, men samtidigt upplevde landet inre oroligheter. Franska revolutionen var på gång och anti-rojalistiska tankar spred sig. Axel von Fersen d.y. pro-rojalistiska hållning gjorde honom till en revolutionens fiende och han uttryckte sitt helhjärtade stöd för det franska kungaparet. En plötslig sjukdom som drabbade hans fader gjorde dock att han blev tvungen att lämna landet under svåra kval.
[redigera] Åter i Frankrike
Väl i Sverige utbröt revolutionen. Den franska kungafamiljen blev tillfångatagen och satt bakom lås och bom. Fersen lyckades få en diplomatisk tjänst i Frankrike, och försökte med stor iver att få kungafamiljen ut ur landet. En flyktplan togs fram, och Fersen var personligen med i ett fritagningsförsök av kungafamiljen. Bland annat körde han vagnen med dem ut ur Paris. Efter att följt dem ytterligare 6 mil red han i förväg. Kungafamiljen blev dock tillfångatagen, tillbakaforslad till Paris för att inom kort halshuggas.
Fersen reste efter detta hem till Sverige igen och fick en roll inom den svenska politiken. Sverige hade dock förändrats mycket i hans frånvaro. Kungen Gustav III hade tidigare mördats på en maskeradbal, sonen Gustav IV Adolf tagit vid men snart avsatts. Den danske prins Karl August blev efter några omtumlande år vald till ny tronföljare men under en ridtur dog han emellertid (troligen av ett slaganfall) och ett rykte uppstod om en möjlig förgiftning.
[redigera] Fersenska mordet
Ryktet om mordet gjorde bland annat gällande att det var familjen von Fersen som låg bakom. När begravningståget med prinsen kom upp mot huvudstaden, slöt Fersen upp i tåget och reste in i Stockholm. I staden rådde dock en hätsk stämning och flera stenar slungades mot Fersens ekipage. Inne i de trånga gränderna haglade stenarna. Fersen slets ut och började misshandlas. Kläderna slets av, han pryglades, bespottades och slutligen krossades hans bröstkorg av en man utklädd till sjöman.
Allt detta skedde framför soldater ur Svea Livgarde som var där för att hålla ordning. Denna händelse går också under beteckningen 'fersenska mordet' och är ett av de mest uppseendeväckande morden i Sverige någonsin.
[redigera] Epitafium
Axel von Fersen och hans övriga familj blev dock rentvådda till slut och han fick en värdig begravning. Monument över Axel von Fersen d.y. finns vid Steninge slott sydost om Sigtuna i Uppland, samt vid Löfstad slott söder om Norrköping i Östergötland.
[redigera] Titlar
Fersen tilldelades många titlar under sitt liv. Här följer tilldelade titlar i kronologisk ordning: Kopral vid Livregementet till häst; Löjtnant á la suite vid franska regementet Royal Bavère; Livdrabant; Kornett vid Smålands kavalleriregemente; Löjtnant vid Smålands kavalleriregemente; Kapten i armén; Stabskapten vid Lätta Dragonkåren; Mestre de camp (överste) vid tyska infarteriet i Frankrike; Stabsadjutant hos general de Rochambeau; Mestre de camp en second vid franska regementet Royal Deux Ponts; Överste i armén och kaptenlöjtnant i survivance vid Livdrabantkåren; Överstelöjtnant vid Lätta Dragonkåren; Överste för (och ägare av) franska regementet Royal Suédois; Överstelöjtnant vid adelsfanan; Minister för Gustav III: s förbindelser med franska kungaparet; Ministre plénipotentiaire hos Ludvig XVI; Generalmajor i armén; Ambassadör hos Ludvig XVII; Kommisarie vid kongressen i Rastatt (även ambassadör och slutligen minister); En af rikets herrar; Kansler vid Uppsala Akademi; Ledamot av ridderskapet och adeln vid riksdagen i Norrköping; Riddare av Serafimerorden; Ledamot av fyra olika tillförordnade regeringar; Riksmarskalk; Generallöjtnant i armén; Utrikesminister i Pommern för Gustav IV Adolf.
[redigera] Se även
[redigera] Litteratur
- H. Arnold Barton, "Count Hans Axel von Fersen: Aristocrat in an Age of Revolution, 1975, ISBN 0-8057-5363-X
- Herman Lindqvist, Axel von Fersen , 1998, ISBN 91-7054-862-5
- Herman Lindqvist, Axel von Fersen - kvinnotjusare och herreman, 1991, ISBN 91-7642-792-7
- Herman Lindqvist: Mordet på Axel von Fersen, 2006, ISBN 91-85377-11-2
- Gardar Sahlberg: Fersenska mordet - Hur kunde det hända?, 1974, ISBN 91-0-039388-6
