Bohus fästning

Wikipedia

Bohus fästning, ursprungligen Bagahus efter Bagaholmen som den ligger på, därefter Bahus eller Baihus, fornnorska för stort, mäktigt, ypperligt. Bohus fästning är numera en ruin, belägen på en hög klippa i Nordre älv, Göta älvs norra utloppsarm, vid staden Kungälv. Har givit namn åt landskapet Bohuslän.

Bohus fästning 1658

fars hatt

Fästningen började byggas år 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson för att betvinga det i närheten liggande Ragnhildsholms fäste, vilket den svenske hertigen Erik Magnusson fått i sitt våld. "Huset" (fästet), som till en början var av trä, blev snart en av Norges viktigaste platser genom att det behärskade gränsfloden Göta älv, och genom allt kraftigare befästningsarbeten av sten också ett av hela Nordens starkaste slott. Bagaholm - den holme på vilken fästet låg - var tingsställe för Vikens lagmansdöme, och hövitsmannen på Bohus hade styret först över södra och senare även över norra delen av det landskap, som efter borgen fick namnet Bohus län.

Bohus kom att spela en betydelsefull roll vid de båda grannrikenas förhållanden till varandra, såväl de fredliga som de fientliga. På Bohus var 1333 den norska herredag samlad som förklarade Magnus Eriksson myndig. Där hyllades 1344 dennes son Håkan till Norges konung, och där mottog 1388 Håkans änka Margareta de svenska stormännens anbud på Sveriges krona. Nyare forskning har klart visat att den s k Dalaborgstraktaten i själva verket utfärdats på Bohus. Året därpå fick kung Albrekt börja sin fångenskap där. På Bohus utsåg en del av Norges stormän Karl Knutsson Bonde till norsk kung. Åren 1455-1456 var slottet en trygg tillflyktsort för danskar och norrmän undan den svenske anföraren Tord Bonde. Sedan den tiden belägrades det många gånger, men blev aldrig taget av fiendehand. Kristian II belägrade det 1531; svenskarna inneslöt det under det nordiska sjuårskriget 1563-70 5 gånger, ivrigast i mars 1566, då Nils Boije och Nils Sture företog fyra stormningar. Vid den sista lyckades svenskarna intaga ett av huvudtornen, "Röde Torn", men sprängdes med detta i luften, den s k "Bahusiska smällen".

Slottet hade dock lidit svårt av belägringarna, men sattes åter i stånd; förbättringar och tillbyggnader vidtogs 1595 och 1605 samt 1645, då svenskarna under den s. k. Hannibalsfejden beskjutit slottet. Fästningens huvudbyggnader bildade vid denna tid en fyrkant med torn, av vilka det nordvästra (Fars Hatt) var fyrkantigt (senare ombyggt till runt), men de tre övriga (det sydvästra hette "Mors Mössa") antagligen runda. Mitt på västra sidan reste sig "Röde Torn", vilket inrymde kyrkan. Utanverken bildade en oregelbunden sjuhörning. Så såg Bohus ut, när det kom i svensk ägo genom freden i Roskilde 1658 och Karl X Gustaf höll sitt intåg där den 30 mars.

Under den s k Gyldenlövefejden råkade det åter ut för en sista belägring, den svåraste av alla. Det ansattes nämligen då i nära två månader (25 maj-22 juli 1678) av över 10 000 norrmän under Gyldenløve och skulle ha blivit tvunget att ge sig, om inte Gustaf Otto Stenbock ankommit med hjälp. Det nästan i grund förstörda slottet uppbyggdes på nytt och var till 1700 residens för landshövdingen över Bohuslän, men förlorade mycket av sin militära betydelse eftersom det inte längre var ett gränsfäste. Under Karl XII:s regering flyttades makten över Bohuslän till Göteborg, och han lät också flytta kanonerna därifrån till Sundsborg (i Svinesund), vilket han ämnade till ett "starkt gränsvärn mot Norge", men efter hans död fick Bohus tillbaka sin bestyckning.

Efter detta användes fästningen en tid som fängelse. Borgens mest kända fånge var pietisten och den kristne förkunnaren Thomas Leopold som under sitt liv satt fängslad i olika omgångar i cirka 40 år, mestadels på Bohus fästning men även i Kalmar och Stockholm, för sina påstådda irrläror. 1789 var Sverige i ekonomiska svårigheter, och Kungälvs borgare fick då rätt att ta byggnadssten därifrån; i samband med detta beslöts att fästet skulle rivas ned. Det enda som sparades var tornet Fars hatt. Raseringsarbetena förbjöds visserligen 1796, men Kungälvsborna fick redan nästa år åter rätt att förse sig med sten, och på 1800-talet försökte man bygga om Fars hatt till en kvarn, tills Karl XIV Johan satte stopp för vidare förstörelse år 1838. Omfattande utgrävnings- och konserveringsarbeten utfördes åren 1898-1904. År 1934 inleddes ett omfattande renoveringsarbete, och bland annat uppförde man huvudporten igen. Den renoveras än idag.

Idag är Bohus fästning öppet för allmänheten mellan april och september, och är ett populärt turistmål under sommarsäsongen. Bland annat kan Thomas Leopolds cell besökas. I juli hålls sen ett par år tillbaka en medeltidsfestival på fästningen till minne av trekungamötet 1101.