Kungälv

Wikipedia

Kungälv Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	21 100
Area⁽²⁰⁰⁰⁾	1 062 hektar
Landskap	Bohuslän
Län	V. Götaland
Kommun	Kungälv
Församling	Kungälv, Ytterby
Läge	57° 52´ N, 11° 59´ Ö

Kastellegården vid Nordre älv, där Konungahälla en gång låg

Bohus fästning

Kungälvs kyrka

Västra gatan i Gamla staden

Kungälv sett från Bohus fästning

Ytterbyvägen

Kungälv är en tätort, som är Bohusläns sydligaste stad, belägen två mil norr om Göteborg, där Göta älv förgrenas i Nordre älv. Kungälv är centralort i Kungälvs kommun. Staden passeras av E6, och har en station på Bohusbanan i Ytterby, 5 km väster om centrum.

Kungälv var förr centralort för södra Bohuslän och säte för regionala myndigheter och institutioner såsom lasarett och läroverk. Under senare delen av 1900-talet har den fått konkurrens av den starkt expanderade industriorten Stenungsund. Närheten till Göteborg har också gjort staden till en storstadsförort i många avseenden.

Kungälv är hemort för Nordiska folkhögskolan.

[redigera] Historia

Kungälv har en rik och långvarig historia. Den låg ursprungligen 3 km längre västerut vid Nordre älv, och hette då Konungahälla. Enligt isländska sagor, i vilka den omtalas vid flera tillfällen, ska den ha funnits redan under 900-talet, men säkra arkeologiska fynd finns först från 1100-talet.

Enligt Snorre Sturlasson ska Konungahälla ha varit platsen för trekungamötet 1101, då de nordiska kungarna slöt ett fredsavtal. Därefter ska kung Sigurd Jorsalafare ha gjort den till en av Norges främsta städer.

Redan 1135 jämnades emellertid staden med marken av vendiska vikingar. Konungahälla återuppbyggdes, men skulle förstöras fler gånger: 1368 brändes den ner av hanseaterna, och svenskarna brände ner den 1563 och 1612.

1645 flyttades staden, som nu börjat kallas Kungälv, till Bagaholm (nuvarande Fästningsholmen), för att komma i skydd under Bohus fästning. Det hindrade inte Sverige att 1645 ännu en gång bränna ner den.

1658 blev Kungälv svenskt, men brändes på nytt av svenskarna 1676, för att förhindra den dansk-norska hären att under Gyldenløve få fäste. 1680 byggdes slutligen staden upp på sin nuvarande plats, och har sedan dess i stort sett levt fredligt.

[redigera] Industrialisering

Kungälv var länge Bohusläns minsta stad - först på 1910-talet gick den om Marstrand - med jordbruk som främsta näring. Den började industrialiseras 1875 då Kungälvs glasbruk startade, för att läggas ner 1956. Göteborgs kexfabrik - stadens mest kända fabrik - grundades 1888 och är än idag en av de viktigaste arbetsgivarna. Mellan 1909 och 1982 tillverkade ABC-fabrikerna (AB Bröderna Claesson) sportutrustning, bland annat skridskor.

[redigera] Bebyggelse

Kungälvs bebyggelse var förr koncentrerad till Västra gatan och Östra gatan, som till stor del har kvar sin gamla småstadsbebyggelse. Under 1900-talets expansion har centrum förskjutits västerut till Västra tullen, vars namn ännu lever kvar.

Staden har vuxit ytterligare västerut, så att tätorten numera även inbegriper stationssamhället Ytterby, beläget vid Bohusbanan.

[redigera] Externa länkar

	Församlingar och tätorter i Kungälvs kommun i Västra Götalands län
	Församlingar: Harestad \| Hålta \| Kareby \| Kungälv \| Lycke \| Marstrand \| Romelanda \| Solberga \| Torsby \| Ytterby
	Tätorter (i storleksordning): Kungälv \| Kode \| Marstrand \| Diseröd \| Kärna \| Tjuvkil \| Kareby

	Härader och städer i landskapet Bohuslän
	Härader: Bullaren \| Inlands Fräkne \| Inlands Nordre \| Inlands Södre \| Inlands Torpe \| Kville \| Lane \| Orusts västra \| Orusts östra \| Sotenäs \| Stångenäs \| Sörbygden \| Tanum \| Tjörn \| Tunge \| Vette \| Västra Hising
	Städer: Kungälv \| Lysekil \| Marstrand \| Strömstad \| Uddevalla