Användare:Brallan/Artiklar
Wikipedia
Här nedan kommer jag att skriva och samla artiklar som jag senare kommer att lägga in på Wikipedia, så det kan se lite konstigt ut. Just nu ligger det 17 artiklar klara att lägga ut på Wikipedia. Detta betyder att, om jag lägger in alla artiklar som finns här, kommer jag att att bidra med 1/13103 av Wikipedias artiklar.
{{rent}}
Innehåll |
[redigera] Asteroidmåne
En asteroidmåne är en asteroid som kretsar kring en annan asteroid som dess naturliga satellit. Man tror att många asteroider kan ha månar, som i detta fall kan vara ganska stora. Upptäckter av asteroidmånar (och andra binära objekt i allmänhet) är mycket viktiga eftersom när man har kartlagt dess bana kan man avgöra dess densitet och massa och även få en inblick hur den inre strukturen är uppbyggd, detta vore omöjligt med någon annan metod.
Kända asteroidmånar är: Dactyl, Linus och Petit-Prince.
[redigera] Se också
- Yarkovsky-O'Keefe-Radzievskii-Paddack effekten
[redigera] Externa länkar
[redigera] Dubbelasteroid
En dubbelasteroid är ett begrepp på två asteroider vars omloppsbanor bildar ett masscentrum, likt en dubbelstjärna. Asteroider som har månar i ungefär samma storlek är i bland kallade binära asteroider. Ett exempel är 90 Antiope systemet. Dubbelasteroider med en liten måne, kallad moonlet har blivit mer visualiserat observerade t.ex. 22 Kalliope, 45 Eugenia, 87 Sylvia, 107 Camilla, 121 Hermione, 130 Elektra, 283 Emma, 379 Huenna, etc.
[redigera] Se också
- Asteroidmåne
- Yarkovsky-O'Keefe-Radzievskii-Paddack effekten
[redigera] 8405 Asbolus
8405 Asbolus är en Centaur. Den upptäcktes av James V. Scotti och Robert Jedicke på Spacewatch vid Kitt Peak Observatory on 28 mars, 1995. Dem har även betäckningen 1995 GO.
Man tror att Asbolus är 66±4 kilometer in diameter.[1] Man har aldrig lyckats ta en bild av Asbolus, men, år 1998, med hjälp av spektrumanalyser av dess sammansättning gjo rda av Hubble Space Telescope lyckades man hitta en ung nedslagskrater, mindre än tio miljoner gammal.
Centaurer har en mörk färg, eftersom dess isiga yta har mörknat under långtidsexponering av solstrålning och solvinden. Fast, unga färska kratrar är betydligt ljusare, eftersom is skjuts till ytan under nedslaget.
[redigera] Källor
- ^ http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2002AJ....123.1050F&db_key=AST&high=3d6ea7529520107
| Brallan/Artiklar
(8404) 1995 AN | 8406 Iwaokusano NEO | Asteroid | Asteroidbältet | Trojaner | Centaurer | Kuiperbältet |
|---|
[redigera] 3C 48
3C 48 var den första källan i Third Cambridge (3C)s radiokatalog. Den identifierades optiskt för första gången av Allan Sandage år 1960. Objektet var en blå quasi-stellar objekt (kvasar) vid följande kordinater:
01h 37m 41.3s +33° 09' 35" (J2000)
Senare obsevationer visar att detta objekts rödförskjutning var z=0.367, vilket berodde på att ljuset (och radiovågor) var så långt borta så att det tog miljarder år att nå jorden.
[redigera] Externa länkar
[redigera] 109 Piscium b
| Kretsar kring | 109 Piscium | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 2,13 AU |
| Excentricitet | (e) | 0,11 |
| Omloppstid | (P) | 1077.906 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >6.12 MJ | |
| Radie | ? RJ | |
| Temperatur | 264 K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2000 | |
| Upptäckare | Vogt | |
109 Piscium b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan 109 Piscium. Denna planet har en ovanligt lång omloppstid, över 1050 dagar vilket är mycket långt för en exoplanet. Man tror med hjälp av dess massa att planeten är en Jupiterlik gasjätte.
[redigera] Se också
[redigera] 14 Herculis b
| Kretsar kring | 14 Herculis | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 2,8 AU |
| Excentricitet | (e) | 0,338 ± 0,011 |
| Omloppstid | (P) | 1796,4 ± 8,3 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >4,74 ± 0,06 MJ | |
| Radie | ~1,043 RJ | |
| Temperatur | ~139 K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 1998 | |
14 Herculis b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan 14 Herculis. Den upptäcktes av Geneva Extrasolar Planet Search år 1998. Den är en gasjätte och när den upptäcktes var den den exoplanet med längst omloppstid.
[redigera] Se också
[redigera] 14 Herculis c
| Kretsar kring | 14 Herculis | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 5,81 AU |
| Excentricitet | (e) | 0,004 |
| Omloppstid | (P) | ? d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >2,086 MJ | |
| Radie | ? RJ | |
| Temperatur | ? K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2005 | |
14 Herculis c är en obekräftad exoplanet som kretsar kring stjärnan 14 Herculis. Om den existrerar är den en gasjätte med 6,289 gånger Jupiters massa.
[redigera] Se också
[redigera] HD 74156 b
| Kretsar kring | HD 74156 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0.294 AU |
| Excentricitet | (e) | 0.636 ± 0.009 |
| Omloppstid | (P) | 51.643 ± 0.011 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >1.86 ± 0.03 MJ | |
| Radie | ? RJ | |
| Temperatur | ? K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2001 | |
| Upptäckare | Naef, Mayor | |
HD 74156 b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 74156 och är minst 80% mer massiv än Jupiter som kretsar mycket nära sin stjärna. Dess yttemperatur måste vara mycket hög. HD 74156 b är troligtvis en gasjätte.
[redigera] Se också
[redigera] HD 74156 c
| Kretsar kring | HD 74156 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 3,40 AU |
| Excentricitet | (e) | 0.583 ± 0.039 |
| Omloppstid | (P) | 2025 ± 11 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >6.17 ± 0.23 MJ | |
| Radie | ? RJ | |
| Temperatur | ? K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2001 | |
| Upptäckare | Naef, Mayor | |
HD 74156 c är en stor exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 74156. Den har minst 6 gånger mer massa än Jupiter. På grund av sin excentricitet så passerar HD 74156 c i den beboligazonen, fast temperaturskillnaderna är nog så höga att inget liv kan leva där. HD 74156 c är troligtvis en gasjätte.
[redigera] Se också
[redigera] HD 4308 b
| Kretsar kring | HD 4308 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0,114 AU |
| Excentricitet | (e) | 0 |
| Omloppstid | (P) | 15,56 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | 0,047 MJ | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2005 | |
HD 4308 b är en Jupiterlik exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 4308. Den kretsar mycket nära sin sol, endast 0.114 a.e ifrån den, så planeten måste ha en mycket varm atmosfär.
[redigera] Se också
[redigera] HD 93083 b
| Kretsar kring | HD 93083 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0.477 AU |
| Excentricitet | (e) | 0.14 ± 0.03 |
| Omloppstid | (P) | 143.58 ± 0.60 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >0.37 MJ | |
| Radie | ? RJ | |
| Temperatur | ? K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2005 | |
| Upptäckare | Lovis, Mayor,
Pepe |
|
HD 93083 b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 93083. Planeten är troligen mindre massviv än Jupiter. Planetens avstånd från stjärnan är ungefär hälften av jordens till solen.
[redigera] Se också
[redigera] HD 75289 b
| Kretsar kring | HD 75289 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0,046 AU |
| Excentricitet | (e) | 0,054 |
| Omloppstid | (P) | 3,51 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >0,42 MJ | |
| Radie | ? RJ | |
| Temperatur | ? K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 1999 | |
| Upptäckare | Mayor, Naef,
Urdy |
|
HD 75289 b är en exoplanet som kretsar mycket HD 75289. Dess korta bana gör att ett HD 75289 b år är endast 3,5 dagar långt. Dess albedo (0,12) är ganska lite för en gasjätte.
[redigera] Se också
[redigera] Epsilon Eridani b
| Kretsar kring | Epsilon Eridani | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 3.3 AU |
| Excentricitet | (e) | 0,608 ± 0.041 |
| Omloppstid | (P) | 2502.1 ± 20.1 d |
| Inklination | (i) | ?° |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | 0,86 MJ | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2000 | |
| Upptäckare | Hatzes et al. (radialhastighet) |
|
Epsilon Eridani b är en exoplanetskandidat runt Epsilon Eridani, som upptäcktes 2000 av ett forskarlag lett av Artie Hatzes. Upptäckarna uppgav massan till 1,2 ± 0,33 gånger Jupiters, med ett medelavstån på 3,3 AE från stjärnan. Omloppsbana är väldigt excentrisk.
[redigera] Se också
[redigera] GJ 3021 b
| Kretsar kring | GJ 3021 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0,49 AU |
| Excentricitet | (e) | 0.505 ± 0.018 |
| Omloppstid | (P) | 133.82 ± 0.2 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >3.32 MJ | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2000 | |
| Upptäckare | Mayor | |
GJ 3021 b är en Jupiterlik exoplanet eller möjligen en brun dvärg som kretsar kring stjärnan GJ 3021. Avståndet från GJ 3021 b till GJ 3021 är ungefär 0,5 AE.
[redigera] Se också
[redigera] HD 40979 b
| Kretsar kring | HD 40979 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0,811 AU |
| Excentricitet | (e) | 0.23 (± 0.05) |
| Omloppstid | (P) | 267.2 (± 3) d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | 3.32 MJ | |
| Radie | 1.038 RJ | |
| Temperatur | 327 K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2002 | |
| Upptäckare | Debra Fischer | |
HD 40979 b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 40979. Man tror att stjärnan är en gasjätte som kretsar i stjärnans beboliga zon med en temperatur som Venus. Den upptäcktes 2002 av Debra Fischer.
[redigera] Se också
[redigera] HD 80606 b
| Kretsar kring | HD 80606 | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0.439 AU |
| Excentricitet | (e) | 0.927 (± 0.012) |
| Omloppstid | (P) | 111.78 (± 0.21) d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >3.41 MJ | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 2001 | |
| Upptäckare | Michel Mayor, Dominique Naef | |
HD 80606 b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 80606. Man tror att planeten är en gasjätte. Planeten hade den excentriciteten av alla exoplaneter när denna artikel skrevs.
[redigera] Se också
[redigera] Tau Boötis Ab
| Kretsar kring | Tau Boötis | |
| Omloppsbanans egenskaper | ||
|---|---|---|
| Avstånd från stjärnan | (a) | 0,05 AU |
| Excentricitet | (e) | 0,01 |
| Omloppstid | (P) | 3,312 d |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Massa | >7-8 MJ | |
| Radie | ? RJ | |
| Temperatur | ~1576 K | |
| Upptäckt | ||
| Upptäcktsår | 1997 | |
| Upptäckare | Marcy | |
Tau Boötis Ab (τ Boo Ab / τ Boötis Ab) är en exoplanet som kretsar kring dubbelstjärnan Tau Boötis. År 1999 döpte man planeten till Millennium Planet.
Tau Boötis Ab är en så kallad "het Jupiter". Med sin stora massa och dess nära avstånd till Tau Boötis är nog planeten en av de största och varmaste exoplaneterna hittills.
Man har upptäckt att planeten har en atmosfär.
