Frey Svenson

Wikipedia

Frey Svenson, född 14 november 1866 i Vetlanda, död 1927, läkare, professor i psykiatri.

Svenson blev medicine licentiat i Stockholm 1897. Han disputerade vid Karolinska institutet 1903 med avhandlingen Psykiatrisk-psykologiska studier till jagets mekanism och promoverades samma år i Uppsala till medicine doktor. Efter förordnande som amanuens dels vid nervkliniken i Stockholm, dels vid den psykiatriska kliniken på Stockholms hospital var han biträdande läkare vid Uppsala hospital 1899-1900 och innehade liknande befattning under ett par år vid Kristinehamns hospital. Han utnämndes 1904 till e.o. professor i psykiatri vid Uppsala universitet och överläkare vid Uppsala hospital, vilken först nämnda befattning 1908 övergick till ordinarie professur. Sedan 1913 var Svenson medlem av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd och har deltog bl.a. i utredningen om äktenskapslagstiftningen.

Svenson utgav, dels på svenska, dels i tyska tidskrifter, ett antal vetenskapliga och populärvetenskapliga arbeten berörande psykiatri, psykologi, rättspsykiatri och sinnessjukvård. Bland dem kan nämnas Själslivets hygien (1906; 2:a uppl. 1909), Psychopathische verbrecher (i "Archiv für kriminalanthropologie und kriminalistik", 1912), Lärobok i sinnessjukvård (1907; 2:a uppl. 1915) samt Vanföreställningarnas och sinnesvillornas psykologi (1919). Även som författare av skönlitterära verk gjorde sig Svenson bemärkt, och bland hans arbeten av denna art kan framför allt nämnas en på personlig bekantskap med skalden Gustaf Fröding i egenskap av dennes läkare under hans vistelse på Uppsala hospital utgiven studie Gustaf Frödings diktning. Bidrag till dess psykologi (1916). Livligt intresserad för idrottens främjande, verkade Svenson som ordförande i Sveriges akademiska idrottsförbund och som vice ordförande i Svenska Fotbollförbundet.