Karolinska institutet
Wikipedia
Karolinska Institutet
Engelskt namn | Karolinska Institutet |
---|---|
Motto | Att genom forskning, utbildning och information bidra till människors hälsa. |
Grundat | 1810 |
Ägandeform | statligt |
Rektor | Harriet Wallberg-Henriksson |
Ort | Stockholm, Sverige |
Antal studerande | 6000 helårsstudenter studenter ca 3000 doktorander |
Antal lärare | |
Organisationer | LERU |
Webbplats | www.ki.se |
Karolinska Institutet (förkortning KI; ursprungligen. Kongl. Carolinska medico-chirurgiska institutet), är ett medicinskt universitet beläget i Stockholm med huvudsakligt campus i Solna, på andra sidan Solnavägen från Karolinska Sjukhuset sett, samt ett mindre campus i Flemingsberg med anknytning till Huddinge sjukhus.
Karolinska Institutet grundades 1810 på initiativ av kung Karl XIII, bland annat som ett led i att utbilda fler fältskärer för att öka den svenska krigsberedskapen. Bland dem som deltog i inrättandet av KI fanns Jöns Jacob Berzelius, vars forskning inom kemin lade grunden till det nybildade universitetets naturvetenskapliga profil.
Karolinska Institutet är Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning, med 30 procent av den medicinska utbildningen och 40 procent av all akademisk medicinsk forskning i landet. Detta motsvarar också Karolinska Institutets andel av de totala statliga anslagen till medicinsk forskning; Sverige har alltså valt att koncentrera en stor del av den medicinska forskningen till Karolinska Institutet. Verksamhetsidén är att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa.
Karolinska Institutet har närmare 4000 anställda. Rektor sedan 2004 är Harriet Wallberg-Henriksson, professor i fysiololgi. Verksamheten är indelad i tre stora områden med var sin styrelse: utbildning, forskarutbildning och forskning. Varje styrelse har en dekan som ordförande. Karolinska Institutet är i egenskap av universitet att räkna som en statlig myndighet med en politiskt vald högsta styrelse (Konsistoriet). Universitetet har 22 relativt självständiga institutioner som bedriver forskning och utbildning.
Forskningen utgör största delen av KIs verksamhet (cirka 80 procent) och spänner över ett brett fält; från grundläggande forskning i molekylärbiologi till folkhälsovetenskap. Genom ett nära samarbete med Stockholms läns landsting bedriver Karolinska Institutet en omfattande klinisk forskning. KI samverkar också med en rad framstående lärosäten runt om i världen, både när det gäller forskning och utbyte av studenter.
Karolinska Institutet har för närvarande (2006) cirka 2300 forskarstudenter. Varje år disputerar över 300 forskarstudenter vid KI för doktorsgrad. Promoveringen sker vid en årlig ceremoni i Stockholms stadshus, där de nya doktorerna får ta emot doktorshatt, ring och diplom som bevis på sin nya värdighet.
Inom det medicinska området erbjuder Karolinska Institutet nitton olika utbildningsprogram samt en mängd vidareutbildningar och fristående kurser. Utbildningarna omfattar följande yrken eller områden: arbetsterapeut; audionom; barnmorska; biomedicin; biomedicinsk analys; folkhälsovetenskap; logoped; läkare; optiker; podiatri (medicinsk fotvård); psykoterapi; medicinsk informatik; röntgensjuksköterska; sjukgymnast; sjuksköterska; tandhygienist; tandläkare; tandtekniker; toxikologi. En studentundersökning kritiserade under 2006 Karolinska Institutets undervisning för att vara sexistisk [1].
Alfred Nobel utsåg år 1895 Karolinska Institutet att ansvara för utnämningen av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Priset började delas ut 1901. I början skötte Karolinska Institutets lärarkollegium valet av pristagare. Idag träffas valet av den privaträttsliga Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Församlingen består av femtio valda ledamöter som är professorer vid Karolinska Institutet.
År 2010 firar Karolinska Institutet 200-årsjubileum.
[redigera] Se även
[redigera] Extern länk
- Karolinska Institutet
- Studenter kritiserar Karolinska institutet, meddelande från Nationella Genussekretariatet.