Gorani

Wikipedia

Gorani, eller goranci, (kyrillisk skrift: Горани, Горанци) är en folkgrupp främst från Goraregionen, belägen söder om Prizren i södra Kosovo i Serbien. Gorani kan översättas med "högländare".

Innehåll

1 Språk och religion
2 Historia
- 2.1 Situationen idag
3 Fotnoter
4 Externa länkar

[redigera] Språk och religion

Gorani är etniska slaver och talar en dialekt av serbiska, som kallas goranski eller našinski, som i sin tur hör till den torlakiska dialekten av serbiska som talas i östra och södra Serbien. Gorani är troligtvis ursprungligen serber men även makedonier gör anspråk på deras urspung. Goranis konverterade till islam under 1700-talet och 1800-talet. De har dock behållit sitt språk, sin slaviska kultur och flera högtider från den ortodoxa kyrkan. De firar bland annat đurđevdan som är en kristen högtid för Sankt Göran.

[redigera] Historia

Gorani uppfattade sig själva som "beskyddare av Serbiens södra flank" under tiden då Osmanska riket styrde i Kosovo, och kunde aldrig riktigt kontrolleras av de lokala turkiska och albanska härskarna. Tidigare ingick även angränsande områden i Albanien och Makedonien i Goraregionen, därför bor fortfarande ett mindre antal gorani i byar i dessa områden, särskilt runt städerna Kukës och Tetovo.

Tidigare hade flera försök gjorts att sammanföra gorani med andra etniska grupper (bland annat bosniaker och albaner) men under 1980-talet återuppväcktes goranis medvetenhet om sin nationella säregenhet och som en motreaktion till den albanska nationalismen i Kosovo bytte många gorani tillbaka till sina slaviska efternamn från de albaniserade varianterna av deras namn som de blev betvingade att använda från 1970-talet (till exempel: Ahmeti blev Ahmetović). Samtidigt tog de avstånd från att betäcknas som bosniaker enbart för att de var slaver av islamsk tro.

[redigera] Situationen idag

På grund av det krig som ägde rum i Kosovo på 1990-talet och de oroligheter som följt under 2000-talet har ett stort antal gorani flyttat till Belgrad eller andra större städer i Serbien. Situationen är fortfarande spänd mellan gorani och albaner i regionen, bland annat sedan de tvingats övergå från serbiska till albanska som undervisningsspråk i skolorna. Många barn med goraniursprung måste nu bege sig till Serbien för undervisning på högre nivå. Dock har goranis lovats att få undervisning på makedonska i grundskolan.^{[källa behövs]} Många gorani uppger hot, våld, diskriminering, ökad brottslighet och den ekonomiska faktorn som de största anledningarna till att de lämnat sina hem. Idag bor mindre än 8 000 av de 20 000 gorani som bodde i Gora före 1999.^[1]