Diskussion:Gud

Wikipedia

Den här artikeln bevakas av Wikipedia:Projekt klottersanering. Begäran om bevakning

Det här är en diskussionssida som används för att diskutera innehållet i artikeln Gud.

Signera dina inlägg genom att skriva fyra tilde (~~~~). Om du vill starta en diskussion om ett nytt ämne, var vänlig placera inlägget längst ner på sidan under == En beskrivande rubrik ==. Om du är ny på Wikipedia, var snäll och läs nybörjarkursen och vanligt förekommande frågor. Observera att diskussionssidan är avsedd för att diskutera artikelns utformning, inte för att generellt debattera artikelns ämne.

Uppförande på diskussionssidor Respektera etiketten, utgå från att andra menar väl och undvik personangrepp.

---

Denna artikel behandlar ett kontroversiellt ämne. Var god läs igenom denna diskussionssida innan du genomför större förändringar. Se till att noggrant ange källor när du lägger till ny information som kan vara omstridd eller uppfattas som kontroversiell. Läs även Wikipedia:Skriv från en neutral utgångspunkt och Wikipedia:Handbok för NPOV.

Tidigare diskussioner finns arkiverade på Diskussion:Gud/Arkiv01

Innehåll 1 Vetenskap och positivism 2 Gud och vetenskapen 3 Ateism 4 Teistiska formuleringar 4.1 ?? 5 Utvald artikel - översätta? 6 Kartan längst ner i artikeln 7 Naturvetenskapliga bevis

[redigera] Vetenskap och positivism

Vetenskap är he företeelse som är helt oberoende av vetenskapsteorier och andra utomvetenskapliga influenser. Vetenskapen bestämmer suveränt över sina egna spelregler utna hänsyn till vad filosofer och andra tycker. Så man kan aldrig säga att det är fel att vetenskapen har den och den uppfattningen med hänvisning till positivism eller liknande. Enkelt uttryckt: vetenskapen bryr sig inte om positivismen utan har sina egna spelregler./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 16.23 (CEST)

Eriatlov, NPOV är det minsta man kan kalla dina redigeringar. Din vetenskapssyn har varit förlegad så länge att det det känns som att tala med ett spöke. //--IP 26 oktober 2006 kl. 16.35 (CEST)

Jag försöker i vetenskaplig anda att inte ha en egen syn på vetenskapen som avviker från den gängse vetenskapliga synsn./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 17.42 (CEST)

Ja eller nej: Anser du att för att ett fenomen p ska kunna sägas vara ett vedertaget vetenskapligt faktum, så krävs det att "science" har bevisat detta med sina metoder?//IP 26 oktober 2006 kl. 17.46 (CEST)

Nej./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 17.48 (CEST)

Varför skriver du då att vetenskapen inte anser/håller det för osannolikt att gud(ar) finns, för att de inte lyckats bevisa detta? Enligt Popper och Kuhn, är det nämligen naturvetenskapen som ska bevisa att gud(ar) inte finns, eftersom traditionen givit en gudstro, och åtminstone lägga fram graverande anomalier.//IP 26 oktober 2006 kl. 17.52 (CEST)

Med risk för att göra mig skyldig till överförenklignar så skall jag försöka förklara. Vetenskapen kan aldrig bevisa någonting utan bara motbevisa påståenden. Det är bara inom matematiken och logiken man kan bevisa någonting. Vetenskapen fungerar så att om man inte hittar något belägg för ett visst påstående så anser man att påståendet (sannolikt) är falskt. Du måste ha missförstått både Popper och Kuhn, de har inte mig veterligt framfört den tanke du påstår och om de skulle ha gjort det strider det mot deras egna vetenskapsteoretiska uppfattningar. Popper säger tydligt att inga vetenskapliga teorier kan bevisas utan bara motbevisas, det är ju grundbulten i hans falsfikationsprincip. Kuhn har mu mer intresserat sig för "vetenskapliga revolutioner" och det han kallar paradigmskiften och hans idéer har ganska liten relevans inom vetenskapen men har kanske visst intresse för vetenskapshistoriker. Att vetenskapen skulle fästa någon som helst vikt vid "traditionen" är helt enkelt totalt fel. Tvärtom är det ju en strävan inom vetenskapen att visa att det man traditionellt trott är fel, det är ju då kunskapen går framåt. Och det är ju en av de viktigaste målsättningarna för vetenskapen. Om inte vetenskapen hade haft denna inställning hade vi förmodligen levt i ett samhälle av medeltida karaktär med svält och elände och massivt religiöst förtryck. Tack och lov för att vetenskapen "frälst" oss från det!/Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 18.29 (CEST)

När en hypotes vidhållits så länge som den om Guds existens, så krävs det anomalier för att ifrågasätta den. Om du tror att vetenskapen för varje fenomen måste börja från början, så har du fel, om du inte är postmodernist (som är en rörelse/rörelsen inom den kontinentala filosofin). Det anser varken Popper eller Kuhn. Så du verkligen ute och cyklar. Dessutom är du full av motsägelser. Du skriver att vetenskapen inte kunnat bevisa Guds existens. Det behöver den inte för att accepteras som en teori. Anser du att den måste det är du positivist.//--IP 26 oktober 2006 kl. 18.37 (CEST)

Det är oklart vad du menar, men en sak är klar och det är att vetenskapen inte fäster något som helst avseende till hur länge en hypotes funnits. Det enda som intresserar vetenskapen är om hypotesen är sann eller falsk. Om det vore som du säger så skulle vi tvingas att acceptera t.ex. älvor för det är ju en gammal hypotes som det inte finns några belägg för. Samma sak gäller tomtar och troll. De flesta människor inser att ett vetenskapen inte arbetar på det sättet och att vetenskapen menar att varken gud(ar), älvor eller tomtar och troll existerar i verkligheten./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 19.06 (CEST)

Både Popper och Kuhn avvisade positivismens krav på att en hypotes skulle vara sann för att accepteras. I kvantitativ tid är det irrelevant hur länge en hypotes funnits. Men tiden har givit en tes möjlighet att avfärdas. Om den inte har det räknas det som en acceptabel hypotes, om den kan vederläggas. Och faktum kvarstår att du säger emot dig själv. För i artikeln påstår du att Guds existens måste kunna bevisas, men här gör du annat gällande. Din sin på gudar/Gud finns. Det kallas ateism, som också är en hypotes. Den är inte mer vetenskapligt giltig är hypiotesen att Gud finns. I annat fall hade inte Lunds universitet givit kurser för blivande läkare om frågan om Guds existens, av en troende lektor som skrivit en bok att det mest rimliga är att Gud finns.//--IP 26 oktober 2006 kl. 19.16 (CEST)

Att argumentera med hänseende på ålder är ett grovt argumentationsfel. Den i min mening bästa sammanfattningen på vetenskapens syn på gud(ar) står Laplace för: "Den hypotesen behövs inte". Jag har nu försökt ändra artiklen för att spegla detta.

andejons 26 oktober 2006 kl. 19.46 (CEST)

Om det nu är så att medicinstuderande får undervisning om gud(ar) i Lund, så kan jag se att det kan vara motiverat, eftersom de ju kommer att möta troende människor som patienter. Med att sådan undervisning bedrivs säger absolut ingenting om gud(ar) existerar i verkligheten eller inte. Den upplysningen är irrelevant för den frågan./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 20.11 (CEST)

Enligt såväl Popper som Kuhn räknas en hypotes som accepterad om den stått emot prövningar. Detta kan man kalla tradition, att traditionen visat att hypotesen är möjlig. Det visar dock inte att något är sant. Sanningskravet ställer de heller inte på en hypotes för att anse att den är accepterad. Och för att väcka ett ifrågasättande krävs en anomali, enligt deras synsätt. Det är den anomalin man utgår ifrån vid kritiken av en hypotes. Man går inte tillväga genom att testa alla hypoteser vi tar för sanning bara för att.//--IP 26 oktober 2006 kl. 19.56 (CEST)

Och exakt hur har hypotesen Gud provats? Återigen, att bara hänvisa till att den är gammal är fel, för då skulle man även få acceptera t.ex. Astronomi. Gud(ar) är helt enkelt inte en vetenskaplig hypotes, och bör inte dömas som sådan. Naturvetenskapen uttalar sig inte om Guds existens, och samhällsvetenskapen har än mindre med saken att göra. Artikeln bör inte ge sken av något annat.

andejons 26 oktober 2006 kl. 20.12 (CEST)

Men nu om vi talar svenska så räknas humaniora och teologi till vetenskap. Och i dessa fält förekommer diskussioner om Guds existens på en akademisk nivå. Humanioran har en helt annan förutsättning än natur- och samhällsvetenskaperna, eftersom så mycket i vår begreppsvärld och kultur är produkter av historia. Då kan humanisterna anta två ståndpunkter: antingen erkänner de historiens värde och behåller hypoteser av tradition tills annat bevisats, eller så avfärdar de alla traditioner (och blir därför revolutionära). Det är humaniorans förutsättningar. Skulle varje hypotes vi tar för sann ifrågasättas och avkrävas naturalistiska experiment och belägg, skulle vi inte ha någon historia alls. Och har vi ingen historia har vi ingen kultur, ingen begreppsvärld och inget samhälle. Vem har testat att Bellman funnits, och om han har det att det var han som skrev sina sångtexter? Det kan man inte bevisa på annat sätt än att säga att traditionellt anser man detta, och det finns ingen anomali. Skulle varje observation frånkrävas upprepning för att bli tagen som sannolik, måste många kometer hänföras till pesudovetenskapen.//--IP 26 oktober 2006 kl. 20.21 (CEST)

Samhällsvetenskap och humaniora har väl än mindre med saken att göra än naturvetenskapen, då de befattar sig med männsikans samhällen, inte med utsagor om hur värden i övrigt är funtad. Vilken metodik dessa använder är således helt irrelevant. Gud är inte en "historisk figur" som – om vetenskapen skall befatta sig med frågan över huvud taget – skall bedömmas med samma metodik som t.ex. Ottar Vendelkråka, utan ett påståend om hur "fysiken" fungerar, och därmed borde naturvetenskapens metodik ligga närmast till hand (återigen om vetenskapen skall försöka närma sig ämnet). För samhällsvetenskapen borde det även vara helt egalt huruvida Gud är verklig eller bara ett mänskilgt påfund.

andejons 26 oktober 2006 kl. 21.12 (CEST)

Filosofin räknas till humanioran. Och psykologin till både humanioran och samhällsvetenskapen. För dessa områden är frågan om Gud relevant, dock av olika skäl. Jag sa aldrig att Gud är en historisk person. Jag talade om traditionen som förklaringsmodell.//IP 26 oktober 2006 kl. 21.20 (CEST)

Jo spekulationer om existensen av gud(ar) är legitimt inom filosofin, men filosofin kan ju inte fastställa om de existerar i verkligheten eller inte, det är väl närmast en uppgift för fysiken. Om de finns i verkligheten måste de kunna påvisas med fysikaliska metoder. Inom psykologin här däremot frågan om gud(ar)s existens i verkligheten inte hemma men däremot förstås de psykologiska effekterna av människors föreställningar om gud(ar)./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 23.46 (CEST)

Det kan vara riktigt, men endast i den mån de tillämpar vetenskaplig metodik och inte erkänner gud(ar)s existens samt erkänner andra mer fundamentala vetenskapers resultat t.ex. fysikens. Alla vetenskaper kan inte använda sig av experiment. Det gäller t.ex. i regel inom astronomin, men man kan ända göra vetenskapliga undrsökningar och tillämpa den vetenskapliga metoden ändå och därmed uppfylla det objektivitetskrav man har inom all vetenskap. Detssamma gäller historia även om man där oftast får nöja sig med översiktliga kunskaper om vad som hänt och att dessa kunskaper är mer osäkra än de kunskaper vi kan få inom experimentella vetenskaper. Under alla omständigheter så har vi vetenskapens begreppsvärd så utan begrepp riskerar vi inte att bli. Och det är ju fullt tillåtet att använda begrepp som inte är vetenskapliga. Det gäller t.ex. inom konst och musik som ju inte i sig kan betraktas som vetenskaper men som ända kan berika vår tillvaro. /Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 20.36 (CEST)

Som jag sagt tidigare så är det egentligen ointressant vad Popper och Kuhn säger. Om vetenskapen har en viss uppfattning så har den det och det var ju det som var frågan. Men dessutom har du fel om Popper som jag menar är mest relevant i sammanhanget. Han menar ju att det måste finnas belägg för en hypotes för att man skall anse att den stämmer med verkligheten. En hypotes för vilken det saknas belägg (vilket ju gäller alla hypoteser om gud(ar)s existens) anser inte Popper stämmer med verkligheten eftersom den inte har något stöd. En sådan hypotes förkastas enligt Poppers principer./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 20.07 (CEST)

Popper blev framför allt känd för att avfärda positivisterna verifikationskrav, så där har du fel. Han ansåg att en teori eller hypotes skulle vara falsifierbar, och att om den inte lyckats rätta till anomalier skulle den avfärdas.//--IP 26 oktober 2006 kl. 20.12 (CEST)

Återigen: det är vetenskapen som tar ställning till vilka påståenden som är korrekta ur vetenskaplig synvinkel, inte Popper eller Kuhn. Men i och för sig gäller enligt Poppers syn att det finns inget belägg för hypotesen att gud(ar) skulle existera, alltså förkastas hypotesen. Kuhn uttalar sig inte såvitt jag vet om enskilda vetenskapliga hypoteser på ett sätt som äger tillämplighet i den här frågan. Han talar ju om paradigmskiften och eftersom inget paradigmskifte ägt rum i frågan om gud(ar)s existens ser jag inte hur Kuhns idéer skulle vara tillämpbara i den här diskussionen./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 20.27 (CEST)

[redigera] Gud och vetenskapen

FRÅGA: Inledning punkt 1: ”Vetenskapen betraktar det som ytterst osannolikt att gud(ar) existerar eftersom vetenskapliga belägg både för deras existens saknas.” Avsnittet Gud och vetenskapen: ”Vetenskapen anser att gud(ar) inte existerar eftersom vetenskapliga belägg både för sådana saknas”. Meningarna stämmer inte överens - hur ska det vara? - - Något saknas dessutom båda meningarna?. Wvs 26 oktober 2006 kl. 16.39 (CEST)

Den första meningen är mest korrekt./Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 17.41 (CEST)

Jaha. Och vad menas med "eftersom vetenskapliga belägg både för deras existens saknas" Wvs 26 oktober 2006 kl. 17.49 (CEST)

Felskrivning, det skall stå: "eftersom vetenskapliga belägg för deras existens saknas".Eriatlov 26 oktober 2006 kl. 19.00 (CEST)

Så tolkar inte vetenskapen Gud Many atheists claim that the Bible says that the earth is flat. Specific examples are seldom given - for good reason - they don't exist. The word "flat" occurs only a few times in the Bible,1 none of which is associated with the Earth. Synonyms, such as level,2 plain,3 plane, even, or horizontal are never used in reference to the entire Earth, but only to specific geographic areas. In addition, the Bible indicates in several places that the earth is a sphere suspended in space, with day and night existing simultaneously (see Accurate Biblical Descriptions of Scientific Principles). If a flat earth were a doctrine of the Bible, it would have to rank as one of the most obscure.

Ungefär liknande budskap har också misstolkats i bibeln om kunskapen av universum. Annat kan tolkas som bortom jorden eller våran uppfattning.

Vad mer kan vi säga?, Lustgården har hittats av vetenskapsmän, arkeologer och geologer?. Hur det såg ut enligt bibeln stämde med vissa kvarlevor och platsens geometriska form. Der var genom bibelns beskrivning som man lyckades man hitta platsen omringat av berg. Det är interessant då hur Lustgårdens natur förstörts under åren och som bibeln beskrev skulle Adam och Eva leva "utanför" lustgården och för det krävs såklart att de inte heller kan komma tillbaka till den. Naturen i lustgården var närmast sagolik och mycket vacker, man har dessutom framställt en bild hur den troligtvis såg ut. Dessutom var klimatet perfekt för att en människa skulle må bra där året runt utan någon anstränging eller behov av att slakta djur, dock fanns det mycket fisk i vattnet där.

Nästan alla händelser plockade ur Bibeln finns utpekade på världs kartan. Mycket av det tillsynes ologiska kan vara mycket logisk om man tolkar bibeln rätt. Man får tänka på att de finns flera versioner av bibeln där ute och bara en är egentligen mest korrekt. Specielt med tanke på det nya testamentet skrevs av följare till Jesus. Vad beträffar det kan citaten från Jesus såklart stämma.

Egentligen ska man inte jämföra Bibeln helt med vetenskapen eftersom vissa saker i bibeln handlar om sånt som är bortom vår uppfattning (vetenskapligt sätt). Att vetenskapen säger att Gud "troligtvis inte finns" är helt fel. Exempelvis Einstein gjorde en ekvation om Big Bang och kom fram till att det måste funnits en skapare bakom universum. Dock förstod han inte syftet bakom denna skapelse, detta universum som vi lever i eftersom det finns så mycket ondska. Han menade att Gud skulle ha skapat ett perfek universum. Men då kommer tex svaren fram i bibeln, vår förmåga att välja mellan gott och ont och lite historia om det. /Philip Ek

Varning till övriga läsare av diskussionssidan: ovanstående inlägg är sådant nonsens att det med fördel kan ignoreras fullständigt. Fredrik 14 januari 2007 kl. 06.06 (CET)

Jo jag tycker att man borde klassa sådana inlägg som klotter och helt enkelt ta bort dem. Eriatlov 14 januari 2007 kl. 12.40 (CET)

Möjligen i så fall för att i princip samma inlägg (har inte kollat om de är exakta kopior) har lagts in på flera ställen. Däremot inte på grund av sakinnehållet. Jag håller förvisso inte med Philip Ek om relevansen av det han skriver, men menar att det rent vetenskapligt framstår ungefär lika rimligt som de inlägg Eriatlov gjort under den här rubriken, det vill säga inte alls. Vi har flera gånger hamnat i situationer där vi har kompromissat oss fram till lydelser, där diskussionen för en oinsatt kunnat se ut som att jag och Eriatlov företrätt varsin ytterlighet i beskrivningar, och sedan närmat oss någon sorts NPOV-status i ett mellanläge. Jag har hela tiden tänkt att det nog snarare är användare som Philip Ek, vilka tidigare i mycket liten grad deltagit, som står för Eriatlovs motpol, och att de beskrivningar jag, IP, m.fl. har står för väldigt ofta faktiskt är ganska nära mittfåran. Av det skälet kan en del inlägg av det här slaget vara nyttiga, även om jag inte ser relevansen av det mesta av det. /dcastor 14 januari 2007 kl. 13.01 (CET)

Jag finner det synnerligen anmärkningsvärt att Dcastor tycker att man kan jämföra Eks osammanhängande förvirrade inlägg med mina inlägg. Däremot kan jag i möjligen instämma i att Ek och jag i viss mening är motpoler, nämligen vad gäller klarhet, saklighet och vetenskaplig riktighet. Eriatlov 14 januari 2007 kl. 13.53 (CET)

Gud och vetenskap går inte ihop, jag förstår inte att människor som iaf verkar vara belästa inte har läst nog mycket filosofi för att inse att Gud i sin natur är obevisbar. Är han sannolik? Kanske, kanske inte det beror kanske på hur hårt man använder sannolikskalkyler på väsendet. Vad är det då jag säger? Jo ta bort allt om vetenskap från gudasidan. Endast en idiot kan sätta sig ned och försöka bevisa eller motbevisa detta super-abstrakta väsen. Tänk om han finns hur osannolikt skulle det inte vara och hur osannolikt skulle det då bli att han inte fanns.--Pwa66 22 januari 2007 kl. 06.10 (CET)

[redigera] Ateism

Vissa formuleringar verkar ateistiska. Den del som kallas bevis för att Gud inte finns känns ateistisk och behöver skrivas om. Just nu ser det ut som om artikeln vill säga att det inte finns någon gud--Bruno Rosta 27 oktober 2006 kl. 22.50 (CEST)

Jag förstsår inte hur du resonerar. Om man skriver om gud så hör väl även ateism till detta ämne, annars blir ju behandlingen av ämnet ofullständigt. Det är ungefär som att skriva en artikel om Storsjöodjuret och säga att ev. bevis för att det inte existerar inte hör hemma i artikeln. Eller att skriva om föreställningen att jorden är platt ochi nte skriva något om bevisen för att det är fel. Och varför skulle inte bevis för att gud inte existerar kunna tas upp i en artikel om gud? Det är en obegriplig synpunkt./Eriatlov 28 oktober 2006 kl. 00.00 (CEST)

Argumenten som vissa har att det inte finns en gud bör tas upp. Men de bör inte nämnas på ett sätt så att artikeln drar en slutsats att det skulle vara på det viset. Det bör skrivas om så att artikeln inte tar ställning till om det finns en gud eller inte--Bruno Rosta 28 oktober 2006 kl. 00.04 (CEST)

Om man in et artikel om storsjöodjuret nämner att det finns bevis för att det inte existerar, får man inte nämna det på ett sådant sätt att slutsatsen dras att det är på det viset?/Eriatlov 28 oktober 2006 kl. 13.34 (CEST)

Jo, skriv det i artikeln om storsjöodjuret. Här gäller det tron på Gud. Att du jämför tron på en levande skapare med storsjöodjuret och ibland även tomtar och troll visar endast på din agitatoriska POV-agenda och hur väldigt lite du känner till om kristen tro. torvindus 29 oktober 2006 kl. 18.46 (CET)

Torvindus: Ditt inlägg var ett förfärande inlägg som pekar på en fanatisk kristen tro som leder till oförmåga att förstå andras argument i det här sammanhanget; dessutom ett ovärdigt personangrepp Wvs 29 oktober 2006 kl. 19.19 (CET)

Jaha, bara för att man bekänner sig som kristen, så är man automatiskt "fanatisk"? Vad beträffar argumenten, är jag beredd att bemöta sådana om de underbyggs med källor från auktoritativa och internationellt erkända forskare inom historievetenskap. Detta exkluderar de flesta källor som Eriatlov hittills har åberopat. torvindus 29 oktober 2006 kl. 19.26 (CET)

Det är Eriatlov som är fanatisk. En Gudstro är accepterad av vetenskapen. Vetenskapen har inte en gång för alla avfärdat existensen av en Gud som Eriatlov skriver. Till slut, efter ett halvår eller vad det är, tar tålamodet slut.//--IP 29 oktober 2006 kl. 19.29 (CET)

Min kommentar gällde enbart Torvindus inlägg. Jag byter ut ordet ""förfärande" mot "dumt"Wvs 29 oktober 2006 kl. 19.37 (CET)

Vetenskapen motsätter sig inte att någon tror på gud(ar), men inom vetenskapen finns inget utrymme för gud(ar). Redan Thales, vetenskapen "fader" införde denna ateistiska princip som grundval för vetenskapen och tack vara det har vetenskapen kommit väldigt långt som ni kanske vet./Eriatlov 29 oktober 2006 kl. 19.39 (CET)

Du brister i NPOV när du redigerar i artiklarna om Gud, Jesus och religion. Dessa artiklar är inte ämnade för att racka ner på troende utan för att på ett sakligt sätt redogöra för bl.a. kristen tro. För övrigt företer ditt resonemang och ditt åberopande av källor stora likheter med Christer Sturmarks tämligen uppskruvade debattstil. Läs helst Wikipedia:Handbok för NPOV. torvindus 29 oktober 2006 kl. 21.50 (CET)

Alla encyklopediska artiklar skall ge allsidig information som bl.a. reflekterar vårt kunskapsläge och allstå inte vara enögt kristna. Vissa artiklar har i nuläget en slagsida år det kristna hållet och du försöker nu likt de kristna som brände biblioteket i Alexandria med alla metoder hindra sanningen att komma fram i form av en mer saklig framställning. Jag använder mig av källhänvisningar precis på det sätt som man gör i vetenskapliga sammanhang. Artiklar där det inte är möjligt att uppnå NPOV och överenstämmelse med vetenskapens ståndpunkt bör tas bort från WP./Eriatlov 29 oktober 2006 kl. 22.43 (CET)

Enligt vilken vetenskapssyn? Den som företräds av postmodernister? Eller den som företräds av "vetenskapsmännen" Ellegård och Viklund? Innan man börjar att höja vetenskapen till skyarna, bör man IMO först stipulera vad vetenskap är. Det finns det som bekant många olika tankar om. Kristendomskritik, mer eller mindre väl belagd, finns ju redan i flera artiklar, se Jesu historicitet och Jesusmyten. torvindus 29 oktober 2006 kl. 22.49 (CET)

Jag talar om den vetenskapssyn som det vetenskapssamhället företräder och då menar jag vetenskapliga akademier och framstående vetenskapsmän t.ex. sådana som fått Nobelpriset. Jag menar att enskilda artiklar i en encyklopedi får inte ha en ovetenskaplig slagsida på det sättet att den strider mot vårt vetenskapliga vetande. Man skall kunna lita på det man läser utan att behöva läsa flera andra artiklar. Jag orkar inte längre försöka förklara för dig Ellegårds och Viklunds status inom vetenskapen eftersom du aldrig tycks begripa vad jag säger. Eller är det minnet som brister?/Eriatlov 30 oktober 2006 kl. 11.20 (CET)

Du har en trist attityd, som vanligt. De flesta akademiker inser att Viklunds metodologi och källurval är ett skämt. Ta inte efter honom. torvindus 1 november 2006 kl. 07.23 (CET)

Att å ena sidan stödja sin argumentation på att den företräder vetenskapen, och å andra sidan framhålla Viklund, är en självmotsägelse. Se t.ex. vad andra säger om Viklund, Den Jesus som aldrig funnits. Har man läst Viklund och fortfarande anser att han är relevant att ta upp, fastän han inte har någon relevant utbildning eller något, så försvinner all tillförlitlighet i frågan om att vara förmögen att avgöra vad som är vetenskapligt. Ingen tar Viklund på allvar.//IP 1 november 2006 kl. 08.04 (CET)

Jag vill veta vilka nobelpristagarna är för jag satt och såg årets version av intervjun av de där nobelpristagarna och då var en av dem avigt inställd till Gud medan de andra var ganska liberala i guda-inställningen. Jag menar precis som de flesta vettiga filosofer att Guda frågan är irrelevant ur vetenskaplig synpunkt eftersom den ligger utanför vår värld. Den är varken bevisbar eller motbevisbar. Då menar jag filosofer som Wittgenstein, Henrik von Wright men även Sartre som var ateist insåg att frågan om Gud fanns eller inte fanns är vansinne. Så han gjorde det enkelt för sig och stipulerade att Gud inte fanns och resonerade utifrån det.--Pwa66 22 januari 2007 kl. 06.18 (CET)

[redigera] Teistiska formuleringar

Formuleringarna i artikeln är i nuläget väldigt teistiska. Artikeln bör därför omarbetas så att det råder bättre balans mellan t.ex. teistiska och ateistiska synpunkter./Eriatlov 30 oktober 2006 kl. 14.54 (CET)

Du menar alltså att ateistiska åsikter skall redovisas i artikeln? Det är inte särskilt NPOV. Ditt resonemang haltar betänkligt. Å ena sidan säger du att vetenskapen (som du hittills inte har lyckats definiera) avvisar varje tanke på metafysik och Guds existens, å andra sidan påstår du att all vetenskap är ateistisk. Det stämmer inte. Det finns många vetenskapsmän som är troende. torvindus 1 november 2006 kl. 08.05 (CET)

Jag definierar vetenskap ungefär som den definieras i WP-artikeln om vetenskap, så jag hänvisar dig dit för en definition. Om inte ett avvisande av varje tanke på metafysik och gud(ar)s existens är ateism så vet jag inte vad ateism är för någonting och i så fall ber jag dig definiera begreppet ateism åt mig så jag förstår vad som menas med ordet. Eftersom påståenden om gud(ar)s existens handlar om verkligheten så är det en vetenskaplig fråga och då bör den vetenskapliga ståndpunkten redovisas. Artikeln kan också handla om föreställningar om gud(ar) och det är ett område där det måste råda balans mellan ateistiska och teistiska synpunkter om NPOV skall råda./Eriatlov 1 november 2006 kl. 10.16 (CET)

Jag märker att du förespråkar de ateistiska formuleringarna. Andra ogillar detta. Men det finns ingen anledning att förespråka ateismen i artikeln. Som den ser ut nu så drar vissa stycken slutsatsen att det inte skulle finnas någon gud. Det är fel eftersom detta är något som läsaren själv ska bilda sin egen uppfattning om. Vetenskapen förespråkar inte ateismen även om kanske vissa enskilda vetenskapsmän kan göra det. Det finns andra vetenskapsmän som istället är troende. Artikeln respekterar inte detta just nu--Bruno Rosta 30 oktober 2006 kl. 17.53 (CET)

Det finns ingen anledning att förespråka teism i artikeln, vilket sker i artikeln i dess nuvarande utformning. Hur skall läsaren själv kunna bilda sig en uppfattning om läsaren inte upplyses om fakta såsom att vetenskapen inte erkänner gud(ar) eftersom det inte finns några som helst belägg för existensen av gud(ar). De flesta framstående vetenskapsmän är inte troende och vetenskapen avfärdar helt tanken på att det skulle finnas gud(ar). Om artikeln skall återspegla kunskapsläget så måste det framkomma att tanken på gud(ar) inte finns med i dagens kunskapsskatt./Eriatlov 30 oktober 2006 kl. 18.03 (CET)

Det lyser igenom att du förespråkar ateismen. Det är upp till dig men inget som ska finnas med i artikeln. Om de flesta vetenskapsmän skulle avfärda existensen av gudar är också din egen uppfattning men inget som är ett faktum. Det finns vetenskapsmän som är troende. Men artikeln förnekar just nu existensen av någon gud vilket är fel och just nu försvarar du dessa formuleringar tyvärr. Artikeln förespråkar ateism just nu och det är fel--Bruno Rosta 30 oktober 2006 kl. 18.10 (CET)

Man har exempelvis konstaterat att det bland Nobelpristagare finns väldigt få troende. Detsamma gäller vetenskapsmän i ledande vetenskapsakademiser. Det är ett faktum och inte bara mina egna uppfattningar. Vetenskapen godtar inte existensen av gud(ar) och det är komplett fel att ge något annat intryck i artikeln. Du ger inga skäl till varför den ateistiska ståndpunkten är fel, förmodligen eftersom du inte har några skäl att anföra./Eriatlov 30 oktober 2006 kl. 18.27 (CET)

Nobelkomiteen är inte opartisk. Wikipedia måste däremot vara det. Du ger inget bra skäl till din envishet med att låta ertiklen "bevisa" att det inte finns någon gud. Om det finns en gud eller inte är inget som wikipedia ska bevisa. Folk har olika syn på detta. Det måste du acceptera. Och att vetenskapsmän är ateister är din uppfattning men inget som är bevisat eller ett faktum. Det finns förövrigt vetenskapsmän som varken har sagt att de är troende eller inte troende--Bruno Rosta 30 oktober 2006 kl. 18.37 (CET)

Nej WP kan inte vara opartisk i fråga om sanningen. Det är inte WP som bevisar någonting, det har du fått om bakfoten. I WP skall det finnas redogörelser för bl.a. vad vetenskapens nuvarande ståndpunkt är. De uppgifter ja nämnt om vetenskapsmäns brist på tro finns publicerade, så det är inte fråga om min uppfattning utan det är faktiska uppgifter. Jag har också medgivit att det finns ett fåtal ledande vetenskapsmän som är troende, men att de inte låter sig påverkas av sin tro i sitt vetenskapliga arbete. Förvisso finns det vetenskapsmän som inte uttalat sig, men det finns statistiska metoder att tillgå, så att man ur ett stickprov kan uttala sig om hela populationen. Artikeln om Gud måste omarbetas så att den inte går stick i stäv med det vetenskapliga vetandet./Eriatlov 30 oktober 2006 kl. 18.46 (CET)

Jag ser att det är viktigt för dig att "bevisa" att det inte skulle finnas någon gud. Men sånt får du ägna dig åt på andra ställen än Wikipedia. Vad är "sanningen" när det gäller sånt här? Det finns inga vetenskapliga bevis för att det skulle finnas någon gud och där har du rätt, men det finns heller inget som motbevisar det. Wikipedia måste därför balasera både den ateistiska synen men också ur en synvinkel från de troendes perspektiv. Du tar ingen hänsyn till de troendes perspektiv. Det är inte wikipedia uppgift att varken bevisa eller motbevisa att det skulle finnas en gud. Ateistiska formuleringar måste därför bort och balanseras mellan folks olika uppfatningar. Vetenskapen är inte alls så ateistisk som du nu kämpar för att få oss att tro att den skulle vara--Bruno Rosta 30 oktober 2006 kl. 18.53 (CET)

Det har du missförstått kapitalt: varken jag eller WP försöker bevisa någonting. Däremot är det en uppgift för WP att redovisa vår nuvarande objektiva kunskap, inte vara någon slags pamflett för konfessionell propaganda. Det är i det perspektivet riktigt att nämna att vetenskapen inte godtar existensen av gud(ar) och att det inte finns några rationella skäl för att sådana skulle existera. Om du nu hävdar att vetenskapen inte är ateistisk så måste du visa att ditt påstående är korrekt genom att nämna minst en vetenskaplig teori där gud(ar) spelar någon roll. Och jag vet att du inte kan det så jag förväntar mig förstås inte att du kommer att göra det./Eriatlov 31 oktober 2006 kl. 12.03 (CET)

Usch vad du är tjatig med din vetenskap! Jo, du försöker "bevisa" hela tiden eftersom du vill ha meningar i artikeln som ska dra slutsatsen att det inte skulle finnas någon gud. Propagandan står ju du för genom att vilja propagera för ateismen och försöka få stöd av vetenskapen i detta. Men det här ämnet handlar inte bara om vetenskap utan om trosuppfattningar och mycket mer. Vetenskap som forskar måste utgå ifrån ett neutralt perspektiv inom forskning. Men det betyder inte att den är ateistisk som du envisas med. Den måste utgå från fakta och kan då inte dra slutsatser om det finns en gud eller inte. Är t ex människan skapad genom Adam och Eva eller genom evolution genom apor enligt Darwins teori? Vetenskapen lutar oftast åt Darwins teori men det bevisar inte att det inte finns en gud. Somliga menar på att vetenskap av detta slag istället är en del av en gud och att det kan finnas en gud som ligger bakom allt inom jordens existens. På sitt sätt är det "övernaturligt" att evolutionen ledde till den värld som finns idag och somliga troende menar på att det är det som är en skapelse av en gud. Det finns troende som menar på att evolutionen stämmer bra och att den förklaring som vetenskapen vill lägga fram också stämmer men att det kan ha varit en gud som har styrt evolutionen så att den kom att fungera på rätt sätt och därför blev resultatet det liv som finns på jorden idag. Även vetenskapsmän kan ha denna uppfattning även om de inte säger detta utåt. Så vetenskapen och religiösa trosuppfatningar motbevisar inte varandra som du envisas med. Om vetenskapsmän är ateister eller inte vet varken du eller jag för det är få som har bekänt vilken sida de står på här. Somliga utgår nämligen ifrån ett perspektiv som du kan tolka som ateistiskt i sitt yrke men privat kan de ha en trosuppfattning och en del är kristna medan andra kan vara muslimer eller buddhister. Men detta är inte alltid något som de pratar om utåt. Ibland håller de medvetet tyst om sin religiösa tro då de kan uppleva detta som ett hinder för att bli trovärdiga inom sitt yrke. Så vi har ingen aning om vad vetenskapsmän oftast har för syn och om de är ateister eller troende. Darwin var föresten kristen kan jag tillägga trots att han trodde på sin teori om människans skapelse genom apan och därför inte alltid blev accepterad av andra kristna--Bruno Rosta 31 oktober 2006 kl. 14.01 (CET)

Var vänlig och läs mitt föregående inlägg en gång till, där bemöter jag alla dina påståenden. Och kom inte med fler goddag-yxskaftsvar./Eriatlov 31 oktober 2006 kl. 14.03 (CET)

När du svarar så här visar det bara att det inte går att diskutera med dig. Tydligen är du så fast i din ateism att du inte vill se ur andras perspektiv. Det är bara att beklaga. Men din propaganda får du komma med på andra ställen än Wikipedia--Bruno Rosta 31 oktober 2006 kl. 14.10 (CET)

Du har fortfarande inte förstått vad jag skrivit ovan. Jag bedriver ingen propaganda utan jag försöker informera om mänsklighetens kunskaper och det menar jag är huvuduppgiften för en encyklopedi. Religiös propaganda här däremot inte hemma i en sådan. Jag väntar fortfarande på att du skall ange en enda vetenskaplig teori som inte är ateistisk. Einsteins relativitetstieori är ateistisk. Darwins evolutionsteori är det, och Mendels teori om ärftligheten är det, och... Jag kan i princip fortsätta och räkna upp alla vetenskapliga teorier som finns och alla är de ateistiska. Och du har inte kommit med tillstymmelse till något belägg för det du påstår. Var vänlig och ange en enda vetenskaplig teori som inte är ateistisk! När det gäller vetenskapsmäns tro så finns det undersökningar gjorda. Dawkins beskriver några i sin senaste bok där det bl.a. konstaterades att alla vetenskapsmän som mottagit Nobelpriset utom möjligen en är/var ateister. Liknande undersökningar om andra ledande vetenskapsmän redovisas också./Eriatlov 31 oktober 2006 kl. 14.38 (CET)

Det framgår bara mer och mer hur fantatisk du är i din envishet om ateism. Det är bara sorgligt att se. Jo jag förstår vad du skriver men du tar inte åt dig vad jag svarar dig. Det är det som är så sorgligt. Det finns inga bevis på att vetenskapsmän är så ateistiska som du försöker framställa dem som men du är så envis med din ateism själv att du inte vill se ur andra perspektiv. Nej, teorierna är inte ateistiska. Men det är du och kanske vissa andra som kämpar för att få dem att verka det. Det här som du lägger upp är inget annat än ateistisk propaganda och sånt får du ägna dig åt på andra ställen. Darwins teori toklas ateistisk av vissa men inte av andra. Håll isär begreppen om din vetenskap som du tjatar så mycket om. Darwin själv var inte ateist utan kristen. Att sedan andra kristna tolkade hans teori som okristen och kanske ateistisk är något helt annat. Det finns inga svar som säger att vetenskapen är ateistisk. Den blir vad vi gör den till. Men du ser detta på ett trångsynt sätt här--Bruno Rosta 31 oktober 2006 kl. 15.04 (CET)

På vilket sätt använder exempel relativitetsteorin sig av gud(ar)? Tala om det för mig. Om inga gud(ar) ingår i en teori så är den ateistisk. Jag ger konkreta exempel som underbygger mina ståndpunkter, men du tar hela tiden upp irrelevanta saker t.ex. när du diskuterar min "fanatism". Den är ju helt irrelevant för sakfrågan. Jag har också angivit källa där du kan ta del av flera olika studier som visar att ledande vetenskapmän med få undantag är ateister, så jag har belägg för det jag säger. Men du ger inget stöd för dina uppfattningar, och här på WP skall uppfattningar som inte har stöd inte finnas i artiklar. På 1800-talet var det förvisso många som kallade sig kristna trots att det inte var det, p.g.a. det religionsförtryck som rådde då. Men vetenskapsmän på 1900-talet redovisar många gånger sin ateism öppet. Ett välkänt exempel på det är Einstein, men som sagt var så kan man i princip räkna upp alla Nobelpristagarna utom möjligen en för att ge en lista på ateistiska vetenskapsmän. Detta redovisar Dawkins i sin senaste bok och vem som helst kan kontrollera riktigheten./Eriatlov 31 oktober 2006 kl. 15.22 (CET)

Relativitetsteorin använder sig inte av gudar och det gör inte de flesta andra teorier heller. Men de förnekar inte heller gudar. Att gudar inte förekommer i teorier betyder inte att de förnekar existensen av det. Ateism betyder ullständig förnekelse av alla former av gudar och andliga väsen. Teorierna berör inte det och därför ingår inte detta men förnekar inte det. Det finns ingen "sanning" bevisad i detta och därför ska inte Wikipedia heller dra någon slutsats att det inte skulle finnas gudar eller andliga väsen. Då måste det istället balanseras mellan olika synvinklar. Det är trångsynt att påstå att vetenskapen är ateistisk när den i många fall inte ens tar upp frågan om existensen--Bruno Rosta 31 oktober 2006 kl. 15.38 (CET)

Ateism innebär en rationell slutsats att gud(ar) inte finns eftersom det inte finns några belägg för deras existens. Detta gör ateisten på samma sätt som vetenskapen som inte anser att sådant existerar som det inte finns några belägg för. Om man inte skulle ha den principen, så skulle man tvingas acceptera existensen av tomtar och troll också. I fråga om politiska uppfattningar och andra subjektiva uppfattningar så kan jag hålla med om att olika uppfattningar skall redovisas, eftersom man inte kan sägas veta vilken av dessa uppfattningar som är riktiga. Men i fråga om faktiska påståenden om den värld vi lever i så är det inte en sådan fråga. Antingen finns gud(ar) eller också finns de inte. Och det har inget med olika personers uppfattningar att göra. Det är en fråga som vetenskapen kan behandla eftersom den handlar om verkligheten. Och vetenskapen har ännu inte en enda teori där gud(ar) ingår. Därför är vetenskapen ateistisk och det är i den här typen av frågor som den vetenskapliga ståndpunkten skall redovisas, inte enskilda personers skiftande subjektiva uppfattningar./Eriatlov 31 oktober 2006 kl. 16.01 (CET)

Propagandan står du för just nu. Fanatiskt hävdar du att ateismen skulle vara vetenskaplig och "logisk". Du kämpar för att få igenom rader i artikeln som bejakar ateismen som någon "sanning". Och vilket evigt tjat du kommer med om din vetenskap och hur ateistisk den skulle vara! Det subjektiva står du för och inte jag. Jag pratar om en balansering men du hävdar att den ateistiska synen är "sanningen". Att du själv är ateist märks tydligt. Det ska andra respektera att du är. Men du har ingen rätt i Wikipedia att lägga in slutsatser som stöder din egen uppfattning för det är inget neutralt perspektiv. Det finns inget sådan "sanning" för vi vet inte detta. Vetenskapen har inte alls bevisat om det finns gudar eller inte och oftast är det inte vad den är ute efter heller. Om vetenskapliga slutsatser är ateistiska eller inte är något som är subjektivt. Det beror helt på hur vi uppfattar slutsatserna. Du anser att Darwins teori är ateistisk men det finns troende som bejakar Darwins teori men menar på att det finns en eller flera gudar som ligger bakom alltihop. Men du vill att artikeln ska skriva ur ateistiskt perspetiv vilket är mycket illa. Det blir trångsynt då det finns många perspektiv och många sätt att se på existensen av gudar eller inte. Det är inte Wikipedias uppgift att dra någon slutsats om det finns gudar eller inte. Det får läsaren själv avgöra. Artikeln måste balansera alla synsätt både utifrån både troendes perspektiv och ateisters--Bruno Rosta 31 oktober 2006 kl. 19.49 (CET)

(fortsätter i vänstermarginal)Att vetenskapen är ateistisk visas genom att ventenskapen aldirg använder gud(ar) i sina teorier. Exempelvis nämner Harris Benson aldrig ordet gud i sin bok University Physics från John Wiley and Sons, 1996. Detta är bara ett exempel och jag kan ge en nästan hur lång lista som helst på liknande exempel. Nu har jag gett en konkret källhänvisning till att vetenskapen är ateistisk, så om du vill hävda något annat så måste ge ge något belägg för din ståndpunkt. Det finns också vetenskapliga belägg för att Gud inte existerar. Ett experiment som Benson gjorde beträffande effekten av bön kunde inte påvisa någon effekt vilket den borde haft om Gud existerat, se Benson el al American Heart Journal 151:4,2006,934-42. En vetenskaplig studie som visar att bara 7% av de amerikanska vetenskapmän som var framstående nog att bli invalda i en amerikansk vetenskapsakademi tror på en prsonlig Gud, se Larson och Witham Nature 394,1998,313. Om du vill hävda något annat får du komma med några belägg för dina påståenden i form av källhänvisningar till trovärdiga källor./Eriatlov 1 november 2006 kl. 11.18 (CET)

Det är otroligt vad du tjatar! Du tjatar om din vetenskap på ett fanatiskt sätt. Jag har aldrig sett någon så tjatig människa här som du. Att vetenskap inte använder gudar i forskningen gör inte den genast ateistisk. Den drar istället ingen slutsats om det finns gudar eller inte. Angående de böer som du skriver om och vill med detta "bevisa" att gudar inte skulle finnas så är det rena skämtet. Du vrider dessutom all vetenskap åt det håll som passar dina egna åsikter. Jag har inte alls samma resurser som du att citera andra men du vinklar allting som du redovisar åt det håll som du vill ha det. Men det märks att du kämpar för att få igenom ett antikristbudskap på Wikipedia. Sånt har inget här att göra--Bruno Rosta 1 november 2006 kl. 11.32 (CET)

Jag konstaterar att du inte har några belägg för dina ståndpunkter. Och enligt reglerna här på WP så skall synpunkter som inte kan beläggas inte finnas i artiklarna./Eriatlov 1 november 2006 kl. 11.41 (CET)

Det är du som vinklar uppgifter åt ditt eget håll och som plockar ut de fakta som du anser passar din egen åsikt. Sånt har inget att göra på Wikipedia. Nu har du dessutom börjat vinkla Wikipedias regler åt ditt eget håll också ser jag--Bruno Rosta 1 november 2006 kl. 11.44 (CET)

Du är den förste som jag hört kalla den framstående vetenskapliga tidskriften Nature och andra vetenskapliga artiklar samt en grundläggande lärobok i fysik för vinklad. Du behöver tänka igenom dina ståndpunkter bättre innan du fortsätter skriva här på WP./Eriatlov 1 november 2006 kl. 11.48 (CET)

Nej, det är du som letar efter valda ställen i dina källor och vinklar åt ditt håll. Men jag märker att det inte går att resonera med dig--Bruno Rosta 1 november 2006 kl. 11.58 (CET)

De källor jag valt är bland de mest seriösa och trovärdiga som finns inom vetenskapen. Om du inte har något stöd för dina ståndpunkter hör de inte hemma på WP./Eriatlov 1 november 2006 kl. 12.19 (CET)

[redigera]  ??

Bruno och Eriatlov ni bråkar som små barn. En följer vetenskapens fakta idag och en sitt hjärta och tro. I själva verket kan inte vetenskapen motbevisa Guds existens och borde därför heller inte bedömma någons tro felaktig. Jag tycker Bruno har all rätt till sina åsikter eftersom de följer wikipedias regler och håller sig till ett ämne som finns på wikipedia. Jag kan förklara mer senare.

Varför finns vetenskapen? Hela tiden har personer försökt ta reda på svar i flera år med hjälp av forskning. Vad har vi kommit fram till och vad strävar vi efter? Vetenskapen har såklart bidragit till en hel del men också ändrat dagens samhälle rejält. Vetenskapen har också förändrat miljön kanske till det sämre men hela tiden är vi beroende av den. Vetenskapen är ett sätt många änvänder sig av för att kunna svara på de största frågorna i livet, t.ex. vad är meningen med livet, varför finns vi?.

Vetenskapen baserar sig också på fakta och därför kan den inte ännu förklara fenomenet med Gud. Att många har trott och tror på Gud vet vi egentligen och det går inte att bortse från det. Så länge artikeln finns kvar kommer de troligtvis inte att ta bort Brunos ord. Det viktiga med vetenskapen är att den har regler inom sig för att få någonting att klassas som vetenskapligt men den säger inte hur vi måste vara, den kanske bevisar hur man gör för att få mest muskler etc. Men den säger inte hur vi ska tänka. Inte heller säger den hur vi måste disskutera. Själv tror jag att man mår bäst av att tro på Gud eftersom det gynnar en i många fall psykologiskt. Om vi skulle följa vetenskapen fullt som den beskriver borde gynna oss mest, skulle vi nog leva som bibeln säger att vi borde.

/Philip Ek

Many atheists claim that the Bible says that the earth is flat. Specific examples are seldom given - for good reason - they don't exist. The word "flat" occurs only a few times in the Bible,1 none of which is associated with the Earth. Synonyms, such as level,2 plain,3 plane, even, or horizontal are never used in reference to the entire Earth, but only to specific geographic areas. In addition, the Bible indicates in several places that the earth is a sphere suspended in space, with day and night existing simultaneously (see Accurate Biblical Descriptions of Scientific Principles). If a flat earth were a doctrine of the Bible, it would have to rank as one of the most obscure.

Ungefär liknande budskap har också misstolkats i bibeln om kunskapen av universum. Annat kan tolkas som bortom jorden eller våran uppfattning.

Vad mer kan vi säga?, Lustgården har hittats av vetenskapsmän, arkeologer och geologer?. Hur det såg ut enligt bibeln stämde med vissa kvarlevor och platsens geometriska form. Der var genom bibelns beskrivning som man lyckades man hitta platsen omringat av berg. Det är interessant då hur Lustgårdens natur förstörts under åren och som bibeln beskrev skulle Adam och Eva leva "utanför" lustgården och för det krävs såklart att de inte heller kan komma tillbaka till den. Naturen i lustgården var närmast sagolik och mycket vacker, man har dessutom framställt en bild hur den troligtvis såg ut. Dessutom var klimatet perfekt för att en människa skulle må bra där året runt utan någon anstränging eller behov av att slakta djur, dock fanns det mycket fisk i vattnet där.

Nästan alla händelser plockade ur Bibeln finns utpekade på världs kartan. Mycket av det tillsynes ologiska kan vara mycket logisk om man tolkar bibeln rätt. Man får tänka på att de finns flera versioner av bibeln där ute och bara en är egentligen mest korrekt. Specielt med tanke på det nya testamentet skrevs av följare till Jesus. Vad beträffar det kan citaten från Jesus såklart stämma.

Egentligen ska man inte jämföra Bibeln helt med vetenskapen eftersom vissa saker i bibeln handlar om sånt som är bortom vår uppfattning (vetenskapligt sätt). Att vetenskapen säger att Gud "troligtvis inte finns" är helt fel. Exempelvis Einstein gjorde en ekvation om Big Bang och kom fram till att det måste funnits en skapare bakom universum. Dock förstod han inte syftet bakom denna skapelse, detta universum som vi lever i eftersom det finns så mycket ondska. Han menade att Gud skulle ha skapat ett perfek universum. Men då kommer tex svaren fram i bibeln, vår förmåga att välja mellan gott och ont och lite historia om det.

/Philip Ek

[redigera] Utvald artikel - översätta?

nn:Gud är veckans utvalda artikel. Jag har skummat igenom den, och tycker att den verkar väldigt bra. Kan det vara en lösning att översätta den?//--IP 7 november 2006 kl. 11.47 (CET)

Inte för att ersätta den svenska. Den syns mej färgad av den större polariseringen i Norge om konfessionella frågor och i artikeln har bara en sida kommit til tals. Kurtan 17 januari 2007 kl. 12.08 (CET)

[redigera] Kartan längst ner i artikeln

Jag tycker inte att kartans färger matchar tabellen bredvid. Sverige ska enligt tabellen ha mer än 50% gudstroende, men har ju inte en så mörk nyans på kartan. 85.229.15.31 11 mars 2007 kl. 13.40 (CET)

[redigera] Naturvetenskapliga bevis

Det står så här i artikeln "Om man talar om bevis ur en rent naturvetenskaplig synpunkt så kan aldrig bevis för eller emot presenteras eftersom naturvetenskapen endast sysselsätter sig med det som ligger inom fysikens ramar, vilka Gud i det fall han existerar skulle ligga utanför."

Vad är det som säger att gud, om han skulle finnas, skulle ligga utanför fysikens ramar? Är det någon som kan komma med något som skulle styrka detta, annars tycker jag att sycket borde ändras. Jalla _bidr. 16 april 2007 kl. 08.41 (CEST)

Om Gud är sådan som han beskrivs av de stora monoteistiska religionerna är det en naturlig följd av gudsbegreppet att Gud existerar bortom naturlagarna. Det antyds till att börja med av de många underberättelserna som anger att Gud då han önskar kan "bryta" naturens ordning. Vidare framgår det till exempel av skapelseberättelserna, som anger Gud som skapare av hela universum, vilket vanligen tolkas inkludera de lagar och regler som styr. Den vanligaste monoteistiska tron torde således rikta sig mot en gudom som kontrollerar naturlagarna snarare än kontrolleras av dem. Åtskilliga av Bibelns lovprisningar stöder en sådan tolkning. /dcastor 16 april 2007 kl. 11.18 (CEST)

Men är du säker på att en gud skulle stå bortom naturlagarna i alla religioner, inte bara i de stora monoteistiska. Om så inte är fallet bör det förklaras i artikeln. Jalla _bidr. 16 april 2007 kl. 17.34 (CEST)

Stycket som du hänvisar till behandlar uppenbart Gud som han uppfattas av de monoteistiska religionerna ("Gud" anges med stor bokstav som ett namn). När det gäller många av de plyteistiska religionerna, inte minst asatron, förefaller det mig att gudarna i högsta grad är underställda naturlagarna. /dcastor 16 april 2007 kl. 22.41 (CEST)