Vetenskap
Wikipedia
 |
Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Motivering: Behöver klargöra skillnaden med det engelska begreppet science som inte inbegriper humanities; definitionen gäller enbart science |
Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger starkt på ett system att skaffa kunskap som kännetecknas av empiri och ofta även experiment, samt, enligt vissa vetenskapteoretiker naturalism. Inom vetenskapen används inte förklaringar som bygger på det övernaturliga[1][2]. Ordet vetenskap kan användas om dess discipliner, till exempel "Fysik är en vetenskap".
Vetenskap grundar sig på den vetenskapliga metoden, där fenomen observeras, samband noteras, hypoteser ställs upp och testas för att antingen accepteras eller förkastas. När en hypotes antagits kan nya observationer göra att den antingen framstår som mer sannolik eller tvinga fram en modifiering. En teoribildning vars sannolikhet ännu inte kunnat testas kallas protovetenskap. En teori som testats och befunnits inte stämma med verkligheten men ändå gör anspråk på att vara vetenskaplig kallas pseudovetenskap.
I den vetenskapsteoretiska diskussionen under 1900-talet har man ofta ifrågasatt de antaganden som gjorts i definitioner av vetenskap. Tongivande filosofer som Hans-Georg Gadamer, Karl Popper, Thomas Samuel Kuhn och Willard van Orman Quine har diskuterat möjligheten till verifierabarhet, hur man avgränsar vetenskap från icke-vetenskap, värdet av andra vetenskapliga angreppsätt än den hypotetisk-deduktiva metoden och vad kunskap egentligen är. Fördjupade diskussioner av dessa frågor finns i artiklarna vetenskapsteori, kunskap, demarkationsproblemet och naturalism.
Innehåll |
[redigera] Vetenskapliga områden
Det är inte ovanligt att "vetenskap" används i betydelsen "naturvetenskap", men andra områden som tillämpar den vetenskapliga metoden ingår i begreppet vetenskap. Traditionellt har man särskilt mellan följande huvudsakliga vetenskapliga discipliner:
- Naturvetenskapen som studerar naturen och människans fysiska miljö,
- Samhällsvetenskapen som innefattar studiet av samhället och dess olika aspekter.
Gränsdragningen mellan humaniora och samhällsvetenskap är många gånger diffus, och en inte oansenlig andel vetenskapsteoretiker menar att humaniora bör klassas som en underavdelning till samhällsvetenskapen.
Det engelska ordet science hade ursprungligen innebörden naturvetenskap, men under 1900-talet vidgades begreppet och nya discipliner såsom social sciences växte fram som också tillämpar den vetenskapliga metoden. Därmed har skillnaden mellan det engelska ordet science och svenskans vetenskap alltmer kommit att suddas ut. Numera använder man på engelska begreppet natural science då man vill markera att man menar just naturvetenskap till skillnad från till exempel samhällsvetenskap och det inte framgår av sammanhanget.
Karaktäristiskt för olika grenar inom vetenskapen är att de normalt accepterar resultaten från de andra grenar av vetenskapen som är mer grundläggande. Exempelvis accepterar man fysikens lagar inom kemin eftersom fysiken är den mest grundläggande grenen av vetenskapen.
[redigera] Matematik och vetenskap
Matematik, statistik och logik är i egentlig mening inga vetenskaper då dessas teorier inte generellt kan verifieras experimentellt. De är istället konstruerade med logiska resonemang och axiom. Dock utnyttjas dessa områden i mycket hög utsträckning inom de vetenskapliga områdena.
Under slutet av 1900-talet uppkom i den engelskspråkiga världen begreppet formal science ("formalvetenskap") som beteckning för matematiken och dess närliggande, icke empiriskt prövbara, områden. Begreppet skulle därmed innebära ett fjäre vetenskapligt område, men kan dock ännu inte anses som allmänt vedertaget.
[redigera] Teologi och vetenskap
- Huvudartikel: Teologi
Teologi i sin egentliga betydelse, "konfessionell utläggning av ett religiöst trossystem", behandlar ämnen som inte är empiriskt prövbara, och således inte vetenskapliga. Dock förekommer termen även som synonymt med religionsvetenskap, som precis som övriga vetenskaper är en areligiös disciplin, och då räknas till humanioran.
[redigera] Historik
Betydelsen av ordet har utvecklats och förändrats genom århundradena. Det moderna västeuropeiska vetenskapsbegreppet utvecklades under 1600-talet med Galileo Galilei, som istället för att främst sätta sin tro till auktoriteter som Aristoteles istället själv utförde experiment. Detta ledde sedan till hypotetisk deduktion, det vill säga att man tar fram teorier och utför experiment för att stödja eller motbevisa dem. Newtons Principia från 1687 räknas ofta som en viktig milstople i det vetenskapliga tänkandet, då den med endast ett fåtal lagar förklarade ett flertal fenomen och lade grunden till reduktionismen.
[redigera] Källhänvisningar
- ^ Dickerson R E Journal of Molecular Evolution 34:277-279
- ^ Högnäs S Idéernas historia. En översikt 2003 sid 17f
[redigera] Litteratur
- Alan Chalmers What is this thing called science?, Open University Press, 1999, ISBN 0-335-20109-1
- Karl Popper The logic of scientific discovery, ISBN 0-415-27844-9
- Samir Okasha Philosophy of science. A very short introduction, 2002
- Godfrey-Smith P Theory and reality, ISBN 0-226-30063-3
[redigera] Se vidare
- Beteendevetenskap
- Geografi
- Humaniora
- Ingenjörsvetenskap
- Kognitionsvetenskap
- Kulturvetenskap
- Lingvistik
- Logik
- Matematik
- Medicinsk vetenskap
- Naturvetenskap
- Pedagogik
- Retorik
- Samhällsvetenskap
- Teologi
