Gunnar Myrdal

Wikipedia

Gunnar Myrdal, född 6 december 1898 i Gustafs i Dalarnas län, död 17 maj 1987 i Danderyd i Stockholms län, var en svensk nationalekonom och socialdemokratisk politiker. Han erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1974 (delat med Friedrich von Hayek).

Myrdal var handelsminister 1945-47 i regeringen Erlander I, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1933-47 och professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet 1960-67.

Från 1924 var Myrdal gift med Alva Myrdal. De fick barnen Jan Myrdal, Sissela Bok och Kaj Fölster.

Innehåll 1 Från avhandling till "An American Dilemma" 2 Myrdal under andra världkriget 3 Efterkrigstiden 4 Bibliografi 5 Externa länkar

[redigera] Från avhandling till "An American Dilemma"

Gunnar Myrdal studerade ursprungligen juridik och blev jur.kand 1923. Han övergick sedan till nationalekonomi och hans doktorsavhandling från 1927, skriven under handledning av Gustav Cassel, hade titeln "Prisbildningsproblemet och föränderligheten". Avhandlingen kan räknas som ett startskott för den så kallade Stockholmsskolan inom nationalekonomisk forskning. Denna forskning föregrep mycket av de teorier som John Maynard Keynes senare skulle komma att utveckla.

Tidigt intresserade sig Myrdal för samhällsvetenskapens metodfrågor. I "Vetenskap och politik i nationalekonomien" från 1930 kritiserade han de liberala nationalekonomernas metod att dra politiska slutsatser direkt från sina förment objektivt vetenskapliga analyser. Myrdal utvecklade senare en egen syn på "objektivitetsproblemet". Han hävdade att det är viktigt att forskaren explicit redovisar de värdepremisser som styr undersökningen.

1933 blev Myrdal professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans med hustrun Alva Myrdal skrev han sedan "Kris i befolkningsfrågan", 1934. Boken fick stor betydelse för trettiotalets svenska debatt om familjepolitiken. Men den har också - under senare decennier - blivit kritiserad för dess rashygienska diskussioner.

Myrdal var under denna tid också politiskt verksam. År 1934 blev han invald i Sveriges riksdag för socialdemokratiska arbetarepartiet. Han arbetade aktivt för att utforma den svenska folkhemspolitiken tillsammans med ledande socialdemokratiska politiker. Han påtalade betydelsen av statliga åtgärder för att bekämpa 30-talets arbetslöshet. Han framhöll också - tillsammans med hustrun Alva Myrdal - värdet av jämställdhet mellan könen.

[redigera] Myrdal under andra världkriget

1938 påbörjade han sedan en omfattande studie om de svartas situation i USA med hjälp av Carnegie Institution of Washington. Boken "An American Dilemma", 1944 - Myrdals kanske mest betydelsefulla - blev ett klassiskt verk om rasrelationerna och kom att spela roll i den amerikanska debatten. Han analyserade där den rasistiska praktiken i USA som han menade stod i konflikt med "The American Creed" - den amerikanska "trosbekännelsen" - idealen om frihet, jämlikhet och rättvisa inför lagen. Detta var det "amerikanska dilemmat" som, menade Myrdal, ytterst var av moralisk karaktär.

I denna studie framträdde han också som en "institutionell ekonom". Myrdal ville studera icke-ekonomiska "institutioner". Detta innebar att han tog in inte endast ekonomiska utan också historiska, sociologiska, antropologiska, politiska och andra orsakssamband i sin analys. Genom detta utvecklades han från en renodlad teoretisk nationalekonom till en tvärvetenskaplig samhällsforskare.

Under andra världskriget återvände Myrdal från sin forskning i USA till Sverige på grund av det tilltagande hotet från nazi-Tyskland. Han verkade utan framgång för bildandet av en svensk motståndrörelse i händelse av tysk ockupation. Han förspråkade också allmänt en mer anti-nazistisk svensk hållning och utgav boken: "Amerika mitt i världen", 1943. År 1944 publicerade han "Varning för fredsoptimism", där han varnade för att andra världskriget skulle följas av en internationell lågkonjunktur. 1946 stod det dock klart att detta inte var fallet och Sverige fick inflation och importöverskott som följd av den stigande konjunkturen.

[redigera] Efterkrigstiden

1945-47 var Gunnar Myrdal handelsminister i den rent socialdemokratiska regeringen som bildades efter andra världskriget. Han avgick efter stark kritik mot ett av honom initierat handels- och kreditavtal med Sovjetunionen.

Efter detta utsågs han till generalsekreterare i en nybildad regional organisation inom FN, nämligen Economic Commission of Europe (ECE). Där arbetade han bland annat med att ge de europeiska regeringarna råd om den ekonomiska politiken efter andra världskrigets härjningar. Han innehade posten som generalsekreterare inom ECE mellan åren 1947-57.

Myrdal var under senare delen av sin levnad mycket engagerad i forskningen om tredje världens problematik. I en bok som "Rika och fattiga länder", 1957 och i den omfattande studien "Asian Drama", 1968 analyserade han fattigdomens orsaker. Han myntade begreppet "den mjuka staten" om problemet med den utbredda korruptionen i de fattiga staterna i syd. Han kritiserade den stora ekonomiska ojämlikheten i tredje världen (till exempel i Indien). Samtidigt framhöll han de rika ländernas ansvar för en rättvis världsordning. Myrdal förespråkade en omfattande ekonomisk omfördelning från rika till fattiga länder.

År 1974 tilldelades han nobelpriset i ekonomisk vetenskap tillsammans med en ideologiska motståndare - Friedrich von Hayek.

[redigera] Bibliografi

• 1927 - Prisbildningsproblemet och föränderligheten (doktorsavhandling)
• 1930 - Vetenskap och politik i nationalekonomien
• 1934 - Kris i befolkningsfrågan (tillsammans med Alva Myrdal)
• 1943 - Amerika mitt i världen
• 1944 - Varning för fredsoptimism
• 1944 - An American Dilemma (del 1-2, 1944)
• 1957 - Rika och fattiga länder
• 1968 - Asian Drama (del 1-3, 1968)
• 1982 - Hur styrs landet? (del 1)

[redigera] Externa länkar

• Gunnar Myrdal: en biografi
• Gunnar Myrdals nobelpristal