John Maynard Keynes
Wikipedia
John Maynard Keynes, från 1942 Baron Keynes of Tilton (Lord Keynes), född 5 juni 1883 i Cambridge, död 21 april 1946 i Sussex; brittisk nationalekonom, filosof och sannolikhetsteoretiker. Son till John Neville Keynes.
Keynes är främst känd för sina nationalekonomiska teorier, vilka han delvis framställde som dåtidens intellektuella motpol till den neoösterrikiska skolan med Friedrich August von Hayek och monetarismen med Milton Friedman. I politiskt hänseende var Keynes medlem av Liberal Party.
Innehåll |
[redigera] Biografi
[redigera] Uppväxt
Keynes visade sig redan som ung vara en stor begåvning, framförallt i matematik och kom tack vare detta in på Eton. 1902 kom han in på King's College vid Cambridge University.
[redigera] Första världskriget och mellankrigstiden
Under första världskriget arbetade Keynes som rådgivare till den brittiska regeringen. Efter kriget skrev han The Economic Consequences of the Peace. Där argumenterade han för att det krigsskadestånd som Tyskland ålagts att betala var fullständigt orealistiskt och skulle ruinera landets ekonomi.
[redigera] General Theory
Mest känd är Keynes för boken The General Theory of Employment, Interest and Money, som han publicerade 1936 och där han lägger grunden för keynesianismen, och makroekonomin. Med boken ville Keynes förklara den stora depressionen och den var en kritik mot den politik som drevs i början av 1930-talet och att politikerna inte kunde hantera den höga arbetslösheten.
Huvudbudskapet i General Theory var följande:
- Arbetslösheten i marknadsekonomin. Keynes menade att en marknadsekonomi aldrig kunde bli tillräckligt stabil för att kunna nå full sysselsättning. Tvärtom så menade han att en marknadsekonomi var så instabil så att även om full sysselsättning skulle uppnås så skulle den situationen inte bestå under någon längre tid. Marknadsekonomin skulle leda till depression.
- Orsakerna till arbetslösheten. En storskalig arbetslöshet är en effekt av för låg efterfrågan på varor och tjänster.
- Statlig upphandling. För att komma till rätta med arbetslösheten så måste staten aktivt gå in och köpa varor och tjänster.
Staten hade ansvaret för att hålla uppe sysselsättningen och detta kunde endast uppnås genom att staten själv köper varor och tjänster för att på så sätt stimulera efterfrågan. Orsakerna till den låga efterfrågan var, enligt Keynes, att det fanns för lite pengar ute på marknaden. Detta kunde staten komma tillrätta med genom öka sin upplåning.
Keynes modell har blivit kritiserad för att vara baserad på felaktiga förutsättningar, från antaganden från en tid då världsekonomin var i kraftig gungning, vilket medför att hans teorier inte stämmer överens med hur ekonomin har utvecklat sig sedan efterkrigstiden.
[redigera] Bretton Woodskonferensen
John Maynard Keynes var Storbritanniens representant vid Bretton Woodskonferensen och den som tillsammans med Harry Dexter White utformade Bretton Woodssystemet. Keynes lade fram ett antal idéer rörande bl.a. en valuta, bancor, som inte fick gehör. Keynes vände sig också mot 21 av de 45 länder som bjudits in av USA till konferensen då han inte såg någon poäng i att de deltog.
[redigera] Bibliografi
- Indian Currency and Finance (1913)
- The Economic Consequences of the Peace (1919)
- A Treatise on Probability (1921)
- A Tract on Monetary Reform (1923)
- A Treatise on Money (1930)
- My early beliefs (självbiografi) (1938)
- The General Theory of Employment, Interest and Money (1936)
- How to Pay for the War (1942)
[redigera] Se även
- keynesianism
- nykeynesianism
- postkeynesianism
