Milton Friedman

Wikipedia

Milton Friedman, född 31 juli 1912 i Brooklyn, New York, USA, död 16 november 2006 i San Francisco, Kalifornien, USA, var en amerikansk nationalekonom och statistiker; professor vid universitetet i Chicago 1948-1977, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1976.

Friedman var en västerlandets främsta förespråkare av avregleringar och marknadsekonomi. Han menade att individens egenvärde är en central förutsättning för ekonomisk utveckling. Friedman var en centralgestalt inom monetarismen och var starkt kritisk till keynesianismen. Friedman visade i arbetet "A Theory of the consumption function" (1957) att Keynes konsumtionsteori, som byggde på att konsumtionsbenägenheten avtog med inkomsten, inte höll ihop. Därmed kunde inte Keynes förklaring av den stora depressionen på 1930-talet stämma. Friedman visade istället, tillsammans med Anna Jacobsen Schwartz i "A Monetary History of the United States, 1867-1960", att den stora depressionen blev så allvarlig på grund av Federal Reserves misstag att bedriva en kontraktiv penningpolitik som försatte den amerikanska ekonomin i ett närapå fritt fall.

Som välkänd ekonom reste Friedman under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet runt världen för att argumentera för en marknadsorienterad ekonomisk politik. De länder han besökte inkluderade Kina och hans budskap påstås ha bidragit till att Deng Xiaoping och andra kinesiska ledare inledde en liberalisering av den ekonomiska politiken i landet.^{[källa behövs]}

I mars 1975 besökte Friedman Chile och höll en rad föreläsningar^[1]. Dessutom hade vissa av Pinochets tidiga rådgivare, de så kallade Chicago Boys, utbildats under Friedman vid universitetet i Chicago och påverkats av hans teorier. Friedmans ekonomiska teorier påverkade även Margaret Thatchers ekonomiska politik, thatcherismen, i Storbritannien på 1980-talet.

Friedman hyste engagemang för individens frihet och rättigheter. Det gjorde honom bland annat till en av de ledande kritikerna mot USA:s "War on drugs" och han förespråkade legalisering av droger.

Både privat och i sin forskargärning argumenterade Friedman för att mänskliga rättigheter och en liberal demokratisyn var oförenlig med såväl socialism som fascism. Han förordade en frihetlig kapitalism, som motvikt till alla former av diktatur, och även till demokratisk socialism. Friedman argumenterade mot alla former av statlig styrning, såväl av ekonomin som av den enskilda människan. Att förena marknadsekonomi och statlig styrning till en typ av "statskapitalism" ansåg han vara ett fundamentalt felslut och fördömde till sin död de stater och politiker som förespråkade en sådan lösning.

[redigera] Bibliografi

Kapitalism och frihet (engelska: Capitalism and Freedom, ISBN 0226264017)
Free to Choose: A Personal Statement ISBN 0156334607
A Monetary History of the United States, 1867-1960 (med Anna Jacobsen Schwartz) ISBN 0691003548
Money Mischief: Episodes in Monetary History ISBN 0151620423
Price Theory ISBN 3110109875
Economic Freedom, Human Freedom, Political Freedom ISBN 188396900X
Two Lucky People: Memoirs (med Rose Friedman) ISBN 0226264149
Why Government Is the Problem ISBN 0817954422