Gustaf Mauritz Armfelt

Wikipedia

Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814)

Gustaf Mauritz Armfelt, född 1757 i Jufva kaptensbostad i Tarvasjoki, Finland, död 1814 i Tsarskoje Selo, St Petersburg. Svensk hovman, diplomat kungagunstling, och friherre. Kom ursprungligen från Finland, blev officer vid livgardet men lämnade Sverige efter att ha varit inblandad i en duell. Då Gustav III besökte Spa 1780 uppsöktes han av Armfelt, som från och med detta möte blev kungens förklarade gunstling. Han överhopades med titlar och ärebetygelser: kavaljer till prins Gustav Adolf, direktör för Kungliga teatern, medlem av Svenska akademien, generalmajor och serafimerriddare. Några politiskt betydelsefulla poster fick han inte förrän 1790, då han ledde fredsförhandlingarna med Ryssland i Värälä.

Efter Gustav III:s död utnämndes han till minister i Neapel av Gustaf Adolf Reuterholm, den starke mannen i förmyndarregeringen för Gustav IV Adolf. Den förbittrade Armfelt hade lösa planer på att störta Reuterholm, men hans planer upptäcktes och han dömdes 1794 till döden av Svea hovrätt. Då hade han dock redan satt sig i säkerhet i Ryssland. Efter att Gustav IV Adolf blivit myndig kung återtogs domen 1799 och Armfelts karriär tog ny fart. Han blev sändebud i Wien, befälhavare i Pommern och vid Västra armén.

I 1809 eller 1810, efter Finska kriget och förlusten av Finland till Ryssland, beslutade Armfelt att flytta tillbaka till Finland. Han kunde inte acceptera före detta Napoleons general Jean Baptiste Bernadotte, Kronprins Karl Johan, som tronarvinge till Karl XIII och Vasaätten. Kronprinsen kom till Sverige 1810 och regerade de facto efter det. Armfelt utvisades 1811. Då flyttade Armfelt tilbaka till Finland, gick i tjänst hos tsar Alexander I av Ryssland och blev dennes generaladjutant, ordföranden vid Kommittén för Finlands Ärenden, t.f generalguvernör till Finland, samt upphöjt till greve i finländska riddarhuset. Gustav Mauritz Armfelt anbefallde starkt tsar Alexander I att upprätthålla den gällande svenska 1734 års lag i Finland och godkänna landets status som autonoma Storfurstendömet Finland under den ryske tsaren.

Armfelt hade stort inflytande i Alexanders beslut att 1812 inlemma det s.k. Gamla Finland (dvs. redan i 1721 och 1743 till Ryssland förlorade områden och därmed gammalt från Ryskt perspektiv) i Storfurstendömet och flytta huvudstaden från Åbo till Helsingfors.

Gustaf Armfelt hade flera förhållanden och barn. Mest känd var Magdalena Rudenschöld som var hans älskarinna 1785-1793. Med den parisiska skådespelerskan L'Eclair hade han en son Mauritz Clairfeldt född omkring 1781. Under exilen i Kurland 1794-1799 var han gäst hos den kurländske hertigen Peter von Biron. Med prinsessan Catharina Fredrika Wilhelmina Benigna av Kurland skall han ha haft två döttrar, "Mina" Gustava Wilhelmina Charlotta Armfelt, född 1798, och Adelaide Gustava Aspasie "Vava" Armfelt, född 1801. Mina uppgavs officiellt vara dotter till kusinen Fredrik Armfelt.