Wien
Wikipedia
|
|||||
Basisdata | |||||
---|---|---|---|---|---|
Stat | Österrike | ||||
Förbundsland | Wien | ||||
Geografiska koordinater | 48° 13' norr 16° 22' öst |
||||
Borgmästare | Michael Häupl | ||||
Area | 414,6 km² | ||||
Befolkning 2005 |
1 651 437 | ||||
Befolkningstäthet | 3 983 inv/km² | ||||
Websida | www.wien.gv.at | ||||
Övrigt | |||||
Tidszon | UTC+1 |
Wien är huvudstaden i Österrike, belägen långt österut i landet. Den genomflyts av floden Donau. Staden hade 2005 1 626 440 invånare, vilket kan anses vara stort för ett litet land som Österrike, något som dock förklaras i att den fram till 1918 var huvudstad i kejsardömet Österrike-Ungern. Numera är Wien säte för flera internationella institutioner. Bland annat finns huvudkontoret för internationella atomenergiorganet, IAEA, i Wien, och även huvudkontoret för de oljeproducerande staternas organisation, OPEC.
Innehåll |
[redigera] Historia
- Huvudartikel Wiens historia
Som så många andra romerska städer i Centraleuropa grundades Wien (Vindobona) av romarna på en tidigare keltisk bosättning. Wien belägrades av Osmanska riket 1529 och 1683, men båda gångerna kunde staden hålla ut, andra gången med hjälp ifrån Polen.
1814-1815 hölls Wienkongressen i staden vilket markade Wiens plats inom dåtidens europeiska storpolitik. Under 1800-talet gjordes stadskärnan om då man rev de gamla befästningsvallarna som skyddade innerstaden men som samtidigt blockerade det inre och yttre Wien. Den nya marken användes till skapadet av nya stora paradgator i staden.
1918 splittrades Österrike-Ungern och den en gång kejserliga huvudstaden blev nu huvudstad i republiken Österrike. Förutsättningarna för Wien hade nu helt förändrats och staden blev dominerade i det Österrike som nu kraftigt minskat i befolkningstal och storleksmässigt. Kriget orsakade också en befolkningsminskning för Wien.
Kring sekelskiftet var Wien en samlingspunkt för en rad tänkare och vetenskapsmän, bland annat Sigmund Freud.
1938 tappade Wien sin status som huvudstad sedan Tyskland anslutit Österrike till Stor-Tyskland. Under kriget utsattes staden för bombningar då man bland annat hade viktig rustningsindustri här. Efter krigsslutet delades Wien upp mellan de fyra segrarmakterna (jmf Berlin) och stadens framtid var oviss. Efterhand skulle förhållandena bli bättre och i samband med Österrikes självständighet 1955 och slutet på de allierades ockupation kunde Wien enas fullt ut. Ett ekonomiskt uppsving följde.
2001 sattes Wiens historiska stadskärna upp på UNESCO:s Världsarvslista
[redigera] Politiskt
Wien brukar anses vara socialismens fäste i Österrike och SPÖ har av tradition styrt staden sedan första världskriget, med avbrott för perioden 1934 då först austrofascisterna styrde och sedan de tyska nazisterna medan socialistpartierna var förbjudna. Under mellankrigstiden 1918-1934 genomförde det socialistiska styret mycket uppmärksammade reformer inom socialvård och utbildningsväsende och satsade mycket på att förbättra boendemiljöerna, något som uppmärksammades kraftigt vid denna tid och många refererade till staden som "Rotes Wien" (Röda Wien). Ett exempel är bostadsbyggnadsprogrammet som genomfördes, där de färdigställda lägenheterna gavs till människorna efter ett visst poängbaserat system där stora barnfamiljer och handikappade fick flest poäng. Husen, som kallades Gemeindebauten (församlingsbyggen) står i huvudsak kvar än idag, som t.ex. Karl-Marx-Hof.
Eftersom Wien även är ett Bundesland, är borgmästaren även guvenör över bundeslandet Wien och kallas Landeshauptmann. Rådhuset i Wien styr således både över staden och över Bundesland Wien. Staden administreras av ett flertal förvaltningar som kallas Magistratsabteilungen.
Borgmästaren heter för närvarande Michael Häupl.
[redigera] Kultur
Av stor internationell betydelse är Wiens stora Musikscen. Som i få andra städer har så många betydande kompositörer verkat som i Wien och satt stora atryck i musikhistorien.Wienervals, kören Wiener Sängerknaben, musikaliska återkommande stora arrangemang som tv-sända nyårskonserten eller opera- och teaterscener som tillhör några av de främsta i världen. Wien är även berömt för sitt kök och för sina kaffehus, och "psykoanalysens fader" Sigmund Freud verkade i staden.
[redigera] Teater och Opera
Konst och kultur hör i Wien intimt samman och har långa traditioner att blicka tillbaka på. Mycket av det som klassificeras som klassisk musik har sin upprinnelse i de kompositörer som verkade i staden.
Förutom Burgtheater, som tillsammans med sin mindre scen Akademietheater utgör en av världens främsta teaterscener, bjuder många mindre och större scener på olika sorters uppsättningar.
På Staatsoper och Volksoper spelas flera typiskt wienska operetter men även klassiska operastycken och pjäser spelas här.
Konserter med klassisk musik brukar främst spelas på Wiener Konzerthaus.
[redigera] Museer
I det gamla kejserliga residenset Hofburg finns Habsburgarnas samlade skattkammare, med kejsarkronan och hovjuvelerna. Vidare utgör uppträdandena på Spanska ridskolan ett levande museum över vad som en gång var kejsarfamiljens paradhästar.
Under de senare åren har man samlat flera av museerna vid Ringstrasse till ett MuseumsQuartier, som innehåller flera olika museer med olika inriktningar, från modern konst till äldre tiders konsthantverk.
Förutom detta finns en stor mängd mindre museer, inriktade på allt från naturvetenskap till modern samhällshistoria. De flesta museerna drivs av olika stiftelser som får statsbidrag för att kunna hålla samlingarna öppna.
[redigera] Arkitektur
I Wien finns så gott som nästan samtliga byggnadsstilar som präglat historien representerat, från den romanska Ruprechtskirche till den gotiska Stephansdomen, barockens Karlskirche, högbarockens Jesuitkyrka och klassiscistiska såväl som moderna byggnadsstilar inklusive moderna skyskrapor. Jugendstilen från sena 1800-talet har lämnat många avtryck i staden, ett bevis på den rika byggnadsverksamheten som pågick i staden under kejsartidens sista år.
En av de största turistattraktionerna i staden är Hundertwasserhaus, ritat av Friedensreich Hundertwasser. Huset utgör ett totalt stilbrott mot vad arkitekten Hundertwasser såg som modern förfrämligande arkitektur och innehåller många okonventionella lösningar. Ett annat exempel på ovanlig arkitektur utgörs av Wotrubakirche ritat av konstnären Fritz Wotruba.
De senaste decenniets kraftiga expansion har lett till omfattningsrika byggverksamheter i staden, framförallt i de norra respektive södra stadsdelarna där det fortfarande finns vissa möjligheter till att bygga nytt. Donau City norr om Donau och Wienerberg söder om staden utgör exempel på omfattande stadsbyggnadsprojekt. Den 202 meter höga Millennium Tower vid Handelskai är sedan 1999 stadens högsta byggnadsverk, mycket tack vare ett beslut 1992 om att tillåta höghusbyggnationer i vissa stadsdelar. Nya stadsutvecklingsområden kommer i framtiden att ske i Wiens gamla gasverksområde, ett industriområde som täcker en stor areal nära stadskärnan.
Jämfört med många andra storstäder har man i Wien byggt få riktigt höga byggnader tills 1992 års stadsbyggnadsbeslut om att tillåta skyskrapor. Stadsförvaltningen har satt upp stränga riktlinjer för var höghusbyggnationer får ske, allt för att inte den arkitektoniskt värdefulla stadskärnan (sedan 2001 uppsatt på UNESCO:s lista) skall överskuggas. Endast 26 procent av Wiens yta kommer ifråga om höghusbyggnader. Vidare finns det stränga riktlinjer om att inte bebygga vissa områden utanför stadsgränsen, allt för att inte Wienerwalds skogar och stränderna vid Donau skall bli exploaterade.
[redigera] Sysselsättning
Wien har som huvudstad en rad olika departement och förvaltningar. Flera av de internationella organen samlas i UNO-City. Wien har även en hel del industri även om denna drabbades av en lågkonjunktur under 1990-talet.
[redigera] Kollektivtrafik
Wien fick tunnelbana 1978 och den har senare byggts ut så att de numera har 5 linjer (numrerade från 1 till 4 samt 6). Annars är Wien känt för sina spårvagnar som funnits i staden sedan 1865. Wiens flygplats Schwechat kan nås med hjälp av pendeltåg ( S-Bahn ) , buss eller direkttåg (som i Wien heter CAT).
[redigera] Idrott
I Wien finns Österrikes mest framgångsrika fotbollsklubbar Rapid Wien och Austria Wien. I Wien spelar i regel Österrikes fotbollslandslag sina hemmamatcher på Ernst-Happel-Stadion. När Österrike arrangerar EM i fotboll tillsammans med Schweiz 2008 är Wien planerad som finalstad. Wien har flera gånger arrangerat VM i ishockey och senaste gången var 2005 1987 lyckades Sverige högst sensationellt vinna VM i Wien.
[redigera] Wiens stadsdelar
Wien är indelad i 23 stadsdelar så kallade Bezirk.
- Innere Stadt (Flertalet turistattraktioner: Stadtoper, Stephansdom)
- Leopoldstadt (De gamla judiska kvarteren och Prater, Svenska ambassaden)
- Landstrasse (Ambassadkvarteren)
- Wieden (Tekniska Universitetet - TU-Wien)
- Margareten
- Mariahilf (Shoppinggatan Mariahilferstrasse)
- Neubau (MQ - Museumsquartier, Spittelberg)
- Josefstadt (Universität Wien)
- Alsergrund (Handelsuniversitetet - WU Wien)
- Favoriten (Tågstationen: Südbahnhof)
- Simmering
- Meidling
- Hietzing (Schönbrunn)
- Penzing
- Rudolfsheim-Fünfhaus (Tågstationen: Westbahnhof)
- Ottakring
- Hernhals
- Währing (Lantbruksuniversitetet - BOKU)
- Döbling (Vinserveringar - s.k. Heurigen)
- Brigittenau (Milleniumtower)
- Floridsdorf
- Donaustadt (UNO-City)
- Liesing
[redigera] Svenskrelaterad kuriosa om Wien
I Wien finns många svensk relaterade platser.
- Ferdinandplatz i centrala Wien bytte namn till Schwedenplatz som tack för hjälpinsatserna som Sverige sände efter det första världskriget.
- Vid samma tillfälle bytte den närliggande bron Ferdinandbrücke namn till Schwedenbrücke.
- Efter andra världskrigets slut hjälpte den svenska staten återigen Wien. Bland annat byggdes 1947 bostadsområdet Per Albin Hansson-Siedlung upp i stadsdelen Favoriten i södra Wien.
- I bostadsområdet hittas svenskklingande gatunamn såsom: Göteborggasse, Bernadottegasse och Selma Lagerlöfgasse.
- Vidare är Wien stadsdelen Brigittenau uppkallad efter den svenska Heliga Birgitta.
- Andra platser i Wien med svenskanknutna namn är: Wasagasse, Strindberggasse, Arne Karlsson Park och Dag Hammarskjöld Hof.
- I Wien tillverkas chokladskumtoppar vid namn Schweden-Bomben.
[redigera] Wienrelaterade artiklar
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Wien
Österrikes förbundsländer | ||
Burgenland | Kärnten | Niederösterreich | Oberösterreich | Salzburg | Steiermark | Tirol | Vorarlberg | Wien |
Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislava | Bryssel | Budapest | Bukarest | Chişinău | Dublin | Helsingfors | Kiev | Köpenhamn | Lissabon | Ljubljana | London | Luxemburg | Madrid | Minsk | Monte Carlo | Moskva | Nicosia2 | Oslo | Paris | Podgorica | Prag | Reykjavik | Riga | Rom | San Marino | Sarajevo | Skopje | Sofia | Stockholm | Tallinn | Tbilisi | Tirana | Vaduz | Valletta | Vatikanstaden | Vilnius | Warszawa | Wien | Zagreb
Geografiska anmärkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.