Hälleforsnäs Bruk

Wikipedia

Denna artikel handlar om Hälleforsnäs Bruk i Södermanland, för bruket i Västmanland se, Hellefors Bruks AB.

Hälleforsnäs Bruk, tidigare Hellefors Styckebruk och Hellefors Bruk i folkmun endast Bruket, var ett järnbruk i Hälleforsnäs, Södermanland. Gjuteriet var under en tid ett av de största i norra Europa.

[redigera] Historia

Bruket bildades 1659 av vallonen Abine Noy som fick priviligiet att bryta malm och gjuta kanoner. Utvecklingen under följande århundrande var blygsam och de flesta arbetarna bodde i torp runt bruket. Under 1800-talet växte bruket ordentligt under familjen Celsings ledning till att bli en stor och modern industri. Tillverkningen bestod då bl.a. av jordbruksmaskiner, vedspisar, grytor, stekpannor och andra små produkter.Vid sekelskiftet bestod den största produktionen av radiatorer och värmepannor för att från 20-talet när AB Järnförädling tog över bruket fram till nedläggning mestadels bestå av rörtillverkning. Under Celsings tid byggdes många av de fina byggnaderna runt bruket, dessa ritades av arkitekten Johan Fredrik Åbom.

1909 stod en smalspårigt stickspår klart. Vagnarna drogs först av oxar, sedan av hästar och därefter av ett lok drivet på fotogen. 1934 brann stora delar av bruket, och arbetet fick fortsätta i provisoriska lokaler under en tid framöver innan de nya stod färdiga. De flesta av dagens lokaler är därför från denna tid. I samband med de nya lokalerna byggdes även stickspåret om till normalspårvidd. Under 1960-talet hade bruket sin storhetstid med drygt 1 000 anställda. Bruket lades till stor del ned 80-talet, och gick slutligen i konkurs 1997.

[redigera] Verksamhet idag

Idag finns ett flertal mindre företag representerade på området bl.a. Tuna Stålrör och Bruksprodukter i Hälleforsnäs AB. I de olika verksamheterna jobbar idag drygt 30 personer. Även ett flertal kontnärer utnyttjar lokalerna, samt Gjuterimuseet.

[redigera] Kolhuset

Det magnifika kolhuset byggdes i början av 1800-talet, för förvaring av kol till järngjuteriet. Kolhusets yta är drygt 3000 kvm och det helt fribärande taken som var ett av de största fribärande taken i europa när det byggdes mäter ca 18 meter. Huset är byggt av slaggsten och trä och var ett av få byggnader som klarade sig från den ståra branden 1934.

Sedan 1995 sätts varje sommar upp en teaterföreställning i kolhuset. I teaterstyrelsen sitter bl.a. Christina Jutterström.

[redigera] Projekt "Rena bruket"

Området runt bruket och framförallt Tjärtippen där slagg och andra rester från bruket dumpades, var tidigare kraftigt förorenat av tungmetaller och gift. Dessa lakades ur av bruksån som rinner genom området och följde med grundvattnet. 2004-2006 pågick ett stort saneringsprogram "Rena bruket" då bl.a. bruksån leddes om och marken kapslades in i lera. Tjärtippen ska idag vara ofarlig att vistas på och plantering av växter och skog är påbörjad.