Hyksos

Wikipedia

Hyksos (= "härskare", alternativt "härskare över bergslandet"), bildat av hekau hasut. Hyksos är den egyptiska benämningen på en semitisk folkgrupp ledda av beduinhövdingar, som härstammade från sydvästra Asien och som likhet med habiru (hebréer?) och andra halvnomadiska semitiska folkgrupper och stammar började bosätta sig i delar av östra Nildeltat (Gosen) i Nedre Egypten på 1900-talet f.v.t., under Egyptens 12:e kungadynasti. Hyksos var – jämfört med andra semitiska grupper – ett krigiskt folk som medförde hästen, trästridsvagnen och mycket avancerade pilbågar av sammansatta träslag till Egypten.

[redigera] Hyksos infiltrerar Egypten och tar makten

Från mitten av 1600-talet f.v.t – under en egyptisk nedgångsperiod – tog hyksos makten över Nildeltat och döpte om en av de erövrade städerna till Avaris och gjorde den till sin huvudstad. De kom snart att behärska större delen av Egypten, även om den underkuvade egyptiska kungadynastin med sina faraoner fanns kvar söderut i den gamla egyptiska huvudstaden Thebe. Exakt hur hyksos kunde ta makten är okänt eftersom egyptierna — när de väl hade gått segrande ur en strid eller maktkamp — hade för vana att skriva om historien och till och med utplåna namn, bilder och inskriptioner från stenväggar och ur dokument. Det är emellertid sannolikt att hyksos med tiden genom bl.a. stor invandring och genom släktskapet med andra semitiska folkgrupper som också ökade i antal i Egypten, växte sig så starka att de sakta men säkert kunde infiltrera landet. Vissa medlemmar av denna grupp kan ha stigit i graderna och avancerat inom den centrala egyptiska regeringens eller militärens hierarki.

Med folk på snart sagt alla viktiga poster kunde hyksos störta den svaga 13:e egyptiska kungadynastin och gripa makten. Två dynastier av kungar med asiatiska och semitiska namn som Amu, Yakobaam, Ishpi, Khendjer Salitis, Jakubher, Khian och Apopis härskade sedan över nedre och mellersta Egypten i över 100 år. Huvudstaden Avaris (som låg där Tell el-Dab’a ligger i dag) växte fort befolkningsmässigt och befästes kraftigt och omgavs av vallgravar. De nya byggnaderna och templet byggdes i kanaanitisk stil och gravplatserna var av palestinsk typ. Avaris hade ett passande läge nära landrutten genom Sinai till Gaza, och låg en kort sträcka sjövägen från en av Nilens mynningar i Medelhavet. Detta innebar att Avaris även blev en betydande handelsstad med förbindelser med det östra Medelhavsområdet. Avaris kontakter med minoerna på Kreta har uppmärksammats från fynd efter utgrävningar.

Hyksos var välvilligt inställda till de övriga stora semitiska grupperna i Egypten (däribland Abrahams, Jakobs och Josefs ättlingar, om man får tro Gamla Testamentet) som redan bodde i landet. Det är naturligt att hyksos betraktade dem som sina bundsförvanter gentemot de ursprungliga invånarna: egyptierna. Hyksoskungarna var därför allt annat än populära bland den egyptiska befolkningen. Trots hyksos uppenbara övermakt fördrevs de efter 100 – 150 år av herravälde omkring 1550 f.v.t. ur Egypten av furstar från Thebe, ledda av farao Ahmose/Amosis (som tillhörde den 17:e dynastin) som inte hade svårt att samla ett mycket stort antal soldater till sin motståndsarmé.

[redigera] Egypten befrias och andra semitiska grupper bestraffas

När egyptierna återtagit makten över sitt land, förenat Övre och Nedre Egypten, och etablerat det Nya Riket utplånade faraoner men namn som Amenophis och Thutmosis alla spår av de hatade ockupanterna. Ramses II, den store (1290 – 1244) lät bygga en helt ny stad som han gav sitt eget namn på ruinerna av Avaris. Den negativa inställning till folken österifrån som hyksos gett upphov till resulterade nu i förtryck av de övriga västasiater som levde i landet. Egyptiska skrifter visar att slavsystemet var omfattande och att trälar och tvångsarbetare främst utgjordes av icke-egyptier - invandrare och krigsfångar. Kanske är det sant att egyptiska ledare av rädsla för att de semitiska grupperna, som fick fler barn än egyptierna, åter skulle växa sig för starka tog beslutet att dräpa nyfödda semitiska gossebarn (jfr Moses).