Israels barriär på Västbanken

Wikipedia

En del av barriären söder om Hebron, Västbanken.

En del av barriären på Västbanken.

Israels barriär på Västbanken är en 720 kilometer lång separationsbarriär som byggs av Israel på Västbanken. Barriären är ett samlingsnamn på en serie av befästningar, taggtrådsstängsel, åtta meter höga betongmurar, elektroniska övervakningssystem, bevakningstorn, djupa diken och militärvägar samt ett system av motorvägar som palestinier är förbjudna att färdas på [1]. Den består till 95% av höga parallella stålstängsel med vakttorn och till 5% av betongmur.

Den kontroversiella barriären kallas av Israel vanligen för "säkerhetsstängsel" eller "antiterrorstängsel", medan den av kritiker betecknas som en "apartheidmur" och av vissa andra ibland har liknats vid Berlinmuren. Barriären kallas också ofta för "Israels mur på Västbanken".

Barriären började byggas år 2001 på initiativ av Israels premiärminister Ariel Sharon. Mängden terrorattentat i Israel sägs ha minskat markant sedan barriären började uppföras. Kritiker hävdar att barriären har placerats på ett sådant sätt att Israel kan infoga de judiska bosättningarna och den bördigaste marken på Västbanken. Barriären är därmed ett uttryck för en territoriell konflikt.

Barriären har avskärmat stora områden inne på Västbanken från omgivningen. Israels högsta domstol har visserligen i en dom fastställt att barriären inte får förhindra rörligheten inne på palestinskt område, men det har i praktiken inte kunnat upprätthållas.

I ett utslag den 9 juli 2004 valde Internationella domstolen i Haag att använda beteckningen "mur" och fördömde den som i strid med folkrätten (t.ex [2]). Domstolen angav att Israel hade rätt att bygga en mur inom sitt eget territorium eller längs gränsen, men på inte på den av Israel kontrollerade Västbanken. Israel sades därför vara tvungen att riva muren, vilket dock inte skett. Även många länders regeringar har kritiserat muren, bland andra den svenska.