Istanbul

Wikipedia

Istanbul och Bosporen med Svarta havet i norr och Marmarasjön i syd.

Istanbul (İstanbul, med turkisk ortografi, av grekiska eis ten polin för "till staden"; grekiskt namn på staden dock Κωνσταντινούπολη, Konstandinoúpoli) är Turkiets största stad, belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien. Istanbul hade 8 803 468 invånare (10 018 735 med förorter) enligt den senaste folkräkningen år 2000; staden har uppskattningsvis 10 034 830 invånare enligt beräkning från 2006 (närmare 13 miljoner med yttre förorter). Istanbul är landets kulturella och ekonomiska centrum, trots att Ankara är huvudstaden. Den är belägen i provinsen Istanbul, som har uppskattningsvis 11 322 000 invånare enligt beräkning från 20 juli 2005.

Staden grundades av greker på 600-talet f.Kr. som Byzantion, såsom Konstantinopel var den senare huvudstad i Bysantinska riket från 330 fram till 1453 då den blev Osmanska rikets huvudstad, fram till 1923 då huvudstaden i samband med republiken Turkiets utropande flyttades till Ankara. Namnet blev officiellt Istanbul år 1926.

[redigera] Etymologi

Namnet har sagts härledas till grekiskans eis ten po´lin, "i staden", som sades ha missförståtts som stadsnamnet; en annan vanlig förklaring är att İstanbul helt enkelt är en turkisk förvrängning av Konstantinopolis, där stan och pol förenats med i:et som en del av den turkiska vokalbindningen.

[redigera] Stadsbild

Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum.

Staden kan delas in i tre delar: den gamla staden på halvön mellan Gyllene hornet och Marmarasjön (Eminönü, Sultanahmet, Seraljudden), den något yngre delen norr om Gyllene hornet (Galata, Beyoğlu) och den asiatiska delen på andra sidan Bosporen (Üsküdar, Kadıköy). Tre fjärdedelar av stadens befolkning bor på den europeiska sidan. Den asiatiska och den europeiska delen av staden sammanbinds av den berömda Bosporenbron, invigd 1973

Istanbul är en mycket vital och ekonomiskt viktig stad. Dess viktigaste näring är handel, men där finns också omkring en tredjedel av Turkiets totala industri, däribland främst tillverkning av textilier, läder, tobak och verkstadsprodukter. Istanbul är även det främsta lärdomscentrat i landet med fem universitet, en teknisk högskola samt flera andra inrättningar (däribland åtskilliga museer). Staden har en livlig hamn med omfattande sjöfart och välbrukad färjetrafik uppför Bosporen och till öarna i och städerna runt Marmarasjön.

Staden är också känd för sin gamla, välbevarade och mycket aktiva basar som ligger i den gamla stadens mitt och den egyptiska kryddbasar som ligger vid brofästet.

[redigera] Historia

På platsen för Istanbul grundlades år 667 f.Kr. staden Byzantion (eller Bysans) av grekiska bosättare från Megara. Den belägrades och intogs av romarna år 196 e.Kr. År 325 e.Kr. flyttade Konstantin den store det Romerska rikets huvudstad till platsen som därefter kallades Konstantinopel. När det romerska riket föll samman förblev Konstantinopel ett kulturcentrum och huvudstad i det Bysantinska riket. Under vikingatiden kallade svenska vikingar den för Miklagård och for dit för att bedriva handel och arbeta i kejsarens livvakt.

Efter många krig föll staden slutligen år 1453 för osmanernas invasion och blev huvudstad i Osmanska riket (se slaget om Konstantinopel). Konstantinopel var huvudstad till 1923 då Ankara tog dess plats i samband med grundandet av Turkiet. Staden fick officiellt namnet Istanbul år 1926. Den nutida staden omfattar inte bara Konstantinopel utan även de antika städerna Chrysopolis (Üsküdar) och Chalcedon (Kadıköy).

[redigera] Sevärdheter

Hagia Sofia

Istanbul har många kända historiska monument och de historiska områdena i staden är av UNESCO förklarade världsarv. Rester finns av den konstantinopolitanska hippodromen, en hippodrom som Konstantin den store anlade för att efterlikna Rom. Kyrkan Hagia Eirene från år 360 var platsen för det fjärde ekumeniska konciliet och den konstatniopolitanska patriarkens första kyrka. Sevärd är också Hagia Sofia, en kyrka byggd av kejsar Justinianus och invigd år 527. Kyrkan var centralhelgedomen för de ortodoxa kyrkorna och platsen där bland annat schismen mellan den katolska och ortodoxa kyrkan befästes genom en bannbulla år 1054. Under det muslimska styret gjordes den om till moské och idag fungerar den som museum.

Andra sevärdheter är sultanens palats, Topkapi, de många moskéerna (camii), varav de mest kända är Süleymaniyemoskén, Blå moskén (Sultan Ahmet Camii), Beyazitmoskén, och Nya moskén (Yeni camii), samt Yerebatan sarayi som är en underjordisk vattenreservoar från 500-talet och Chorakyrkan (Kariye Camii) från 1100-1300-talet, känd för sina välbevarade mosaiker.

I Istanbul finns också Sveriges äldsta diplomatiska beskickning som upprättades redan på 1700-talet då Sverige och det Osmanska riket hade en militärpakt för skydda sig mot Ryssland. Ambassaden flyttades 1927 till Ankara, och byggnaden, "Svenska Palatset i Istanbul" rymmer istället det svenska generalkonsulatet och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul.

[redigera] Gecekondu

Istanbul har haft stora problem med så kallade Gecekondu-hus. Det finns en gammal turkisk lag som säger att om man bygger när solen har gått ner och blir färdig innan den har gått upp får man bygglov. Många flyktingar som har kommit till Istanbul har utnyttjat det. Nu har man hävt denna gamla lag men det finns fortfarande stora områden med Gecekondu-hus kvar. Nu river man ner husen och bygger hus åt dem.

[1]