Jämtland

Jämtland (jämtska: Jamtland, sydsamiska: Jiemhte) är ett landskap i Norrland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till sitt gamla moderland Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland är Sveriges till ytan näst största landskap och har ca 20 000 kända fornlämningar.

Landskapet består av Jämtlands län med undantag för Härjedalens kommun och Storsjö församling i Bergs kommun vilka tillhör landskapet Härjedalen samt Tåsjö, Bodum och Fjällsjö församlingar i Strömsunds kommun vilka tillhör landskapet Ångermanland^[1].

[redigera] Historia

[redigera] Förhistoria

Jämtland fick en bondebefolkning först under yngre romersk järnålder (ca 200-400 e. Kr.). Bebyggelsen blev sedan mer omfattande under vikingatiden, vilket kan ses som en bekräftelse på Snorre Sturlassons uppgifter om att många norrmän som flydde från Harald Hårfager bosatte sig i Jämtland i slutet av 800-talet, på samma sätt som många norrmän vid samma tid flydde till och koloniserade Island.

[redigera] Medeltiden

Namnet Jämtland har beläggen ea(m)talant (Frösö runsten, 1000-tal), Jamtaland (1257) och Iæmtæland (ca. 1303). Fornspråkets prefix ea(m)ta/-Jamta-/Iæmtæ- är genitiv pluralis av folkslaget jämte (fornnorska, isländska och jämtska: jamti). Någon helt övertygande tolkning finns inte, men möjligtvis är det besläktat med tyskans emsig (flitig). En förklaring finns i Snorre Sturlassons berättelse om Kettil Jamte ("Kjell Jämte"), en son till Anund jarl från Sparbu i Tröndelag, som flydde till Jämtland undan Harald Hårfager på 800-talet och som skulle vara orsaken till ordets uppkomst. En tredje förklaring skulle kunna grundas i den omfattande järnframställningen före vikingatid. En folketymologisk teori är att det skulle ha att göra med landskapets platta centrala delar, runt Storsjön. Denna sista, men mest spridda, teori är dock språkligt omöjlig eftersom detta snarare skulle ge namnet "Jäm(n)land" utan t.

Jämtarna anslöt sig till det norska riket i mitten av 900-talet när de hyllade Håkan Ädelstensfostre som kung. Enligt Snorre var det han som gav Jämtland dess lag. Enligt vissa svenska historieskrivare hörde Jämtland senare, under det tidiga 1000-talet, till Sverige i så måtto att man betalade skatt dit och blev kristnade därifrån, men detta bestrids av många norska historiker. De norska kungarna gjorde flera misslyckade försök att driva in skatt i Jämtland under detta sekel ända till omkring 1111 då kung Östen I Magnusson lyckades övertala dem. I samband med de norska inbördesstriderna besegrade Sverre Sigurdsson jämtarna på Storsjöns is i slaget vid Andersön 1178. Konsekvenserna av nederlaget var högre skatter och minskat självstyre i och med att Jämtlands lagman hädanefter utsågs av kungen. Jämtarna behöll dock även i fortsättningen en särställning som en ointegrerad del av det norska riket, det kallades i äldre norska handlingar för "Östra riket". Det gamla alltinget på Frösön, Jamtamot, fortsatte att fungera och i likhet med andra skatteländer hade de inget inflytande över de norska kungavalen.

[redigera] Nyare tid

Efter att Norge förenats med Danmark år 1536 kom Jämtland att styras från Köpenhamn och blev ofta en krigsskådeplats under de dansk-svenska krigen. Dessa resulterade i att Jämtland blev svenskt genom freden i Brömsebro 1645. Under 1670-talet gjordes flera försök av Danmark att återta Jämtland, och först efter 1677 blev landskapet definitivt svenskt.

På grund av sitt läge vid norska gränsen och i norra inlandet förblev Jämtland länge en eftersatt del av Sverige som statsmakterna brydde sig mycket litet om utom av försvarsmässiga skäl vilket har lett till en tradition av större självbestämmande. Anläggande av nya jordbruk har förekommit igenom hela Jämtlands historia och förekom långt in på 1900-talet. På order av Gustav III blev Östersund Jämtlands första (och hittils enda) stad 1786, till viss del för att kväva den urgamla, fria forbondehandeln som inte gav tillräckliga skatteintäkter till den svenska staten. Först hundra år senare kom industrialiseringen i landskapet igång med byggandet av järnvägen Sundsvall-Ånge-Östersund-Trondheim och med uppväxten av skogsindustrier och så småningom även med turism i fjälltrakterna. Befolkningen har minskat kontinuerligt sedan 1950 sett över hela Jämtland och det mesta av industrin och sysselsättningen har lokaliserats till Östersund-Årestråket. En lång tradition av militär närvaro i Jämtland upphörde 2005 när försvaret lade ned samtliga regementen och skolor de tidigare bedrivit i staden.

[redigera] Geografi

[redigera] Större orter (Kommunernas centralorter)

[redigera] Sjöar

Storsjön 456 km²
Ströms Vattudal 170 km²
Kallsjön 156 km²
Flåsjön 112 km²

[redigera] Vattendrag

[redigera] Se även

[redigera] Källor

[redigera] Referenser

^ Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare – Församlingarna i Jämtlands län.

[redigera] Externa länkar

Jämtland - fakta och karta
Jämtland-Härjedalen Turism Turistinformation
Jämtland-Härjedalen Information
Historia
Jamska - lyssna!

	Sveriges landskap
Blekinge \| Bohuslän \| Dalarna \| Dalsland \| Gotland \| Gästrikland \| Halland \| Hälsingland \| Härjedalen \| Jämtland \| Lappland \| Medelpad \| Norrbotten \| Närke \| Skåne \| Småland \| Södermanland \| Uppland \| Värmland \| Västerbotten \| Västergötland \| Västmanland \| Ångermanland \| Öland \| Östergötland