Jón Rugman

Wikipedia

Jón Rugman (Rughman), isländsk filolog, född 1636 på Rugstadr, Holums socken, Island, död 1679 i Uppsala.

Rugman besökte skolan i Holum, relegerades från denna och begav sig till Köpenhamn 1658; men skeppet, varpå han företog färden, uppbringades av svenskarna och infördes till Göteborg. Där fick Rugman i Per Brahe en välvillig gynnare, som sände fången till skolan på Visingsö och kort därpå till Uppsala. Rugman fick här stipendium med skyldighet att gå Verelius till hända i dennes påbörjade arbete med den nordiska fornlitteraturen, för vilken Rugman än ytterligare intresserade de lärde genom några från Island medförda handskrifter. Efter krigets slut 1660 sändes Rugman till Island för att samla handskrifter och återkom med ett icke oansenligt förråd, som dock sedermera till största delen förkommit. År 1665 besökte Rugman i samma ärende Köpenhamn. När Antikvitetskollegium 1667 inrättades, förordnades Rugman jämte tre andra studerande att varje sommar besöka Norge och Island för liknande ändamål; men denna plan kom ej till verkställighet, huvudsakligen på grund av bristande medel. Rugman anställdes emellertid som isländsk translator vid kollegiet och utförde som sådan en del arbete, varav dock det mesta kommit att stanna i manuskript. Av trycket utgav han Greinir or þeim gaumlu laugum (1669), innehållande diverse utdrag ur isländska lagar och sagor, en översättning av Snorre Sturlassons Heimskringla med titeln Norlandzchrönika (1670), Mono-syllaba islandica (1676) m.m.