Jörgen Weibull
Wikipedia
Jörgen Weibull, född 25 april 1924, död 8 september 1998, svensk historiker och politiker (fp).
Jörgen Weibull var son till Curt Weibull och Mary Fahlbäck, och växte upp i Göteborg tillsammans med sina två syskon Christer och Lauritz , där han påverkades av Torgny Segerstedts liberalism; han var medlem av Folkpartiet och ingick en tid i dess partistyrelse. Han studerade vid Lunds universitet för professor Sture Bolin, och tog fil.lic. med avhandlingen Tionden i Skåne under senare delen av 1600-talet, och verkade i den lundenska traditionen, som för övrigt skapats av hans farbror Lauritz Weibull, och koncentrerade sina studier kring Skånes och Nordens historia. 1957 doktorerade han med avhandlingen Carl Johan och Norge 1810-1814: Unionsplanerna och deras förverkligande, och även senare skulle han återkomma till frågan om det svenska kungahusets roll i unionsupplösningen. För doktorsavhandlingen hedrades han med en docentur vid Lunds universitet.
Under 1960-talet vistades Weibull i USA, där han blev inspirerad av de svensk-amerikanska inflytandet i den amerikanska politiken.
1967 utsågs han till professor i modern historia vid Århus, 1973 till rektor för Ålborgs universitetscenter, och 1977 efterträdde han Erik Lönnroth då han övertog den professur i Göteborg hans far tidigare innehaft.
Weibull var en historiker i den moderna skolan, som tidigt förstod att utnyttja de nya medierna för att nå ut med sin forskning. Han framträdde i TV-programmet Fråga Lund, och skrev populärvetenskapliga skrifter som Bernadotterna på Sveriges tron. Han var även verksam som ledare i utgrävningen av ostindiefararen Götheborg.
[redigera] Källor
- Carl-Axel Gemzell, nekrolog
- Vem är det 1961 (faderns artikel), s.1091
