New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Diskussion:Kapitalism/Arkiv1 - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:Kapitalism/Arkiv1

Wikipedia

Innehåll

[redigera] Inlägg

Vad är den exakta motsatsen till kapitalism ? Om kapitalism är ett system där produkionsmedlen ägs privat, och där lagen skyddar äganderätten, borde inte motsatsen då antingen vara när vi har universell kommunism (alla äger x% utav produktionsmedlen och kan säga till om x% av vad som ska göras med det) eller ett sorts system som inte skyddar äganderätten, typ feodalsamhälle.

[redigera] Tillägg

Jag har haft snålt om tid, men försökt att att kort och koncist redogöra för Karl Marx syn på kapitalismen. Kan komma att utveckla det stycket senare. /Lex

"Denna liberala syn på kapitalismen som det redogörs för ovan..." Någon 'liberal syn' finns dock inte i texten. Borttaget? /Tom

Eh, ser du det inte? Nu ger jag upp på wikipedia. Ha kul. /Anonym

[redigera] Kära Anna

Kära Anna, trisst att du inte diskuterar innan du förvanskar. Är det något tvivel om att kapitalismens yttersta kännetecken är att makten finns hos de förmögna? Hos de som inte äger är det definitivt det mest utmärkande draget eftersom de inte har något att säga till om. Dessutom betvivlar jag att speciellt många marxister gör den uppdelning mellan kapitalism och marknadsekonomi som jag beskrev vilket innebär att rubriken "Marxistisk analys" är felaktig. Roger Wernersson 20 februari 2003 kl.12.53 (CET)

Att definiera kapitalism som en ekonomi där pengar används som betalningsmedel är inte speciellt beskrivande. Det är som att skriva att hundar är djur som andas luft. Det vore väl bättre att skriva vad som skiljer kapitalismen från alternativen? Roger Wernersson 20 februari 2003 kl.13.00 (CET)

Kunskap är makt, man kan inte köpa kunskap, alltså är inte pengar den enda maktfaktorn i ett kapitalistiskt system..


[redigera] Hej Dexter

Hej Dexter! Jag håller inte med om att produktionsmedlen i huvudsak är privata. Det flesta stora företag ägs idag indirekt genom fonder och av koncerner, vilket är ett utmärkande drag hos kapitalismen. Privat antyder att en människa äger företagen vilket inte alltid är fallet, definitivt inte direkt. Företag kan äga varandra och de som sitter i styrelsen vid maktövertagandet är då de som "för all framtid" styr företaget, det vill säga de äger inte företaget själv. Styrelsen utser de som utser styrelsen. Roger Wernersson 20 februari 2003 kl.16.59 (CET)

Hej Roger, Privat används vanligen som motsats till offentlig, statlig eller kommunal. Det var i det sammanhanget jag menade. --Användare:Dexter

[redigera] Den stora skillnaden?

Är inte den stora skillnaden att under kapitalism kan man leva på sitt kapital utan att själv arbeta? Att man kan leva av andras arbete. // Liftarn

Verkligen inte, samma fenomen finns naturligtvis inom planekonomin.

En annan skillnad är att trots att många människor svälter och det finns mat (åkrar ligger i träda och EUs bönder plöjer ner mat) så får de svältande inte mat på grund av att produktionen och distributionen av mat inte är demokratisk (en röst per person) utan marknadsekonomisk (en röst per peng) och fördelningen av pengarna är kapitalistisk (mer om det senare). Roger Wernersson 20 februari 2003 kl.17.19 (CET)

Svält ungefär som i gamla Sovjet då, fast den var ju mer medveten och betydligt mer omfattande. Men det gör väl knappast Sovjets planekonomi till kapitalism???

Mod-1 Offtopic. Mod-1 Anonymous. Mod-1 Troll. Diskutera gärna planekonomins nackdelar under planekonomi. Jag trodde jag bad dig signera dina kommentarer om du vill prata med mig? Roger Wernersson 20 februari 2003 kl.17.35 (CET)

Inte alls offtopic, det var du som tog upp svälten och då måste det naturligtvis poängteras att den alltid är mycket mer omfattande, och ibland, medveten i planekonomier. Och du får faktiskt be om vad du vill, det är naturligtvis din rättighet.

Jag tror den definieras som statskapitalism. // Liftarn

Snarare som planekonomi.

Kapitalism består mycket riktigt av kapitalister som kontrollerar kapitalet. Att generalisera som ovan att alla kapitalister är onda är vansinne. Varför skulle korvgubben nere på torget vara ondsint? Han är ju uppenbart kapitalist efter som han bedriver handel. Vad är Afrikas problem? Enligt min mening är det snarare som så att Afrika har resurser nog att vara självförsörjande, men lider av fattigdom som bara fortsätter att öka genom krig, låg utbildningsnivå, korrupta politiker och överbefolkning. Dock är det mycket riktigt att vi i väst inte gör nog för att hjälpa, men det har mer med våra värderingar att göra, än vårt ekonomisystem. // För kännedom..


[redigera] Artikel eller debatt?

Jag tycker artikeln mer liknar en debatt numer. Varför har folk lagt till så mycket om planekonomi under kapitalismen? Det finns ju en artikel om planekonomi! Nå, jag orkar inte starta ett redigeringskrig om detta. Roger Wernersson 1 september 2003 kl.12.01 (CEST)


[redigera] Microsoft - monopol?

Det är strikt fel att påstå att Microsoft har monopol på operativsystemsmarknaden. Det finns, och har funnits, åtskilliga (mer eller mindre framgångsrika) konkurrenter, t.ex.: Linux, NetBSD, OpenBSD, BeOS. Dessutom finns det många fler operativsystem än de som används på persondatorer, t.ex.: Symbian och PalmOS. Microsoft har dock en dominerande ställning på marknaden, vilket inte är samma sak som monopol. Bättre exempel på monopol är SJ eller Systembolaget.
Mats Kindahl 10 mars 2004 kl.14.56 (CET)

Det är också strikt fel att påstå att ett företag som har en monopol kan sätta vilka priser de vill - om priset sätts för högt så kommer det in nya aktörer som konkurrenter. Detta finns det flera exempel på, där Televerket/Telia/TeliaSonera är ett. Denna paragraf borde omformuleras, men jag har inget förslag just nu.
Mats Kindahl 10 mars 2004 kl.14.56 (CET)

Paragrafen om Linux är också en åsikt och borde inte höra hemma i en encyklopedi.
Mats Kindahl 10 mars 2004 kl.14.56 (CET)

Vi kanske borde göra en åtskillnad mellan monopol och monopolistisk konkurrens i största allmänhet, och inte bara i denna artikel.
Rudolf 1922 10 mars 2004 kl.15.26 (CET)
Är monopolistisk konkurrens en term? Om man har ett monopol så har man ingen konkurrens, så termen låter lite som en oxymoron.
När det gäller paragrafen om monopol så tycker jag att det räcker med att ta ett annat exempel.
Mats Kindahl 11 mars 2004 kl.12.35 (CET)

[redigera] Känsligt ämne

Med stor vånda ger jag mig på att redigera denna artikel. Jag vet att det är ett känsligt ämne, men artikeln behöver definitivt redigeras.
Mats Kindahl 11 mars 2004 kl.13.17 (CET)


Monopolistisk konkurrens är ett uttryck som används i ekonomisk teori.

Borde inte kritiken, särskilt den marxistiska kritiken, flyttas till Marxism-leninism? Rudolf 1922 11 mars 2004 kl.13.44 (CET)

Jo, jag tycker det är lämpligt att flytta all kritik av kapitalismen till relevanta artiklar och/eller rubriker.
Mats Kindahl 11 mars 2004 kl.13.48 (CET)


<- Kan nån fixa den här bilden? Den hör verkligen hemma på den här sidan men behövs skalas om. BL 11 mars 2004 kl.14.17 (CET)


Se nu Marxism-leninism // Rudolf 1922 11 mars 2004 kl.14.30 (CET)

[redigera] NPOV

Det var nästa hårresande att läsa artikeln idag. "Analysen" av kapitalismen torde inte på någon punkt ha skilt sig från Lenininstiutet för ekonomiska studier i Moska 1984.

Det finns en artikel om kommunism, en artikel om marxism-leninism, en artikel om marxism, varför skulle man då i en artikel om kapitalism behöva lägga ut den marxistiska världssynen? Jag undrar vad användarna skulle säga om t.ex. en nazist gjorde samma utläggningar i sina ämnen som kommunisterna här på Wikipedia gör.

Jag tror att man bör tänka sig för innan man redigerar en artikel där man är alltför känslomässigt engagerad. Rudolf 1922 21 maj 2004 kl.17.46 (CEST)

[redigera] Kapitalismens historia

Hmmm... börjar inte kapitalismens historia mycket tidigare än 1700-talet? Om inte jag minns helt fel så brukar man normalt räkna merkantilismen till förkapitalismen, d.v.s., den är en föregångare och "inspiration" till den mer traditionella kapitalismen som började med industrialismens intåg.
Mats Kindahl 22 maj 2004 kl.20.42 (CEST)

[redigera] Tog bort en oobjektiv kommentar

"De flesta är rörande överens om att detta inte har någon som helst validitet i den moderna vetenskapen."

Anledning: "rörande överens" är en oobjektiv term. Wikipedia är tänkt att vara beskrivande. Inte värderande. Källhänvisning saknas. Formuleringen minskar kredibiliteten i påståendet. Huruvida de flesta inom den moderna vetenskapen är överens om att påståendet saknar validitet är okänt för oss.

Faktum är att när jag har läst olika skrifter av personer som brukar kallas kapitalister eller stå för en kapitalistisk åskådning, har jag aldrig vad jag minns kommit i kontakt med ordet kapitalism. Jag kan inte erinra mig att någon försvarat kapitalismen, annan än genom omskrivningar i så fall: "marknaden", "marknadskrafterna". De enda gångerna jag har läst eller hört ordet i politiska debatter har det använts av socialister om motståndarna. Jag har ett intryck att detta är en marxistisk eller socialistisk beskrivning av liberalismen?//--IP 9 juni 2005 kl.15.55 (CEST)
IP, läs artikel om Johan Norberg så får du se åtminstone en "liberal" (använder citattecken eftersom det finns lika många liberalismer som det finns marxismer) som använder ordet kapitalism. --Idrougge 8 januari 2007 kl. 19.16 (CET)

[redigera] Förslag på att lägga kritik av kapitalism som egen rubrik

Just nu ligger kritiken av kapitalismen i huvudbeskrivningen. Funderingen är om vi skulle lägga kritiken mot kapitalismen i en egen rubrik. Förslag "Kritiker".

En struktur där huvudtexten beskriver ordet och hur det används rent objektivt och sakligt och underrubriker för en mer ingående diskussion.

Kanske också lägga till en rubrik "Förespråkare" med diskussion och länkar till de -ismer som är anhängare till fenomenet.

Vill inte ändra utan att höra vad ni andra anser.

Det tycker jag är ett konstruktivt förslag. För begreppet som sådant är väl så nära ett kommunistiskt eller socialistiskt skällsord man kan komma. Begreppet dyker väl upp i föreställningarna ungefär samtidigt som Marx och Engels skrifter publicerades. Sen använder väl Lenin det i sina skrifter och då är det ett inom kommunismen väl etablerat fenomen, något man tror på. Jag har Lenins "VALDA SKRIFTER" komplett och kan vid senare tillfälle söka. Men börja hemskt gärna strukturera artikeln som sådan. Agneta 10 juni 2005 kl.07.59 (CEST)
Jättebra tycker jag också. Det vore också bra om man kunde få in en svensk och samtida infallsvinkel, t ex genom att referera Björn Elmbrants Hyperkapitalismen. Men jag vidhåller att jag är osäker på om ordet verkligen använts av "kapitalisterna" och förespråkarna själva. F ö har jag sett att "kapitalist" under början av 1800-talet används som titel i kyrkböckerna för någon som bedrev handel, en från samhällsklassen borgare.//--IP 10 juni 2005 kl.13.16 (CEST)
Jag ser nu att jag hade fel där. T ex användes ordet 1893 av den konservative statsvetaren Pontus Fahlbeck i Det svenska jordbrukets afkastning(enl SAOB), och även av John Kenneth Galbraith i Osäkerhetens tid 1977. //--IP 13 augusti 2005 kl.20.34 (CEST)

Det är alltid en frestande tanke att dela upp en artikel i "för" och "emot" när meningsskiljaktigheterna börjar märkas. Det som gör wikipedia unikt är dock WP:NPOV-målsättningen, att artiklar ska vara skrivna så att alla fraktioner håller med om formuleringarna. Två stycken POV-avsnitt kommer tyvärr inte att resultera i en NPOV-artikel. // E23 13 augusti 2005 kl.20.57 (CEST)

[redigera] Invändningar

När jag ändå har källorna här kan jag passa på att visa att artikelns definition kanske inte är den NPOVligaste. Enl SAOB 1935 (klipper in)

samhällssystem som kännetecknas av att hjälpmedel vid produktionen utöver den mänskliga arbetskraften (jfr KAPITAL, sbst.1 3) äro av avgörande betydelse för produktionens avkastning o. att vid inkomstfördelningen en stor del av inkomsten faller på kapitalet; särsk., med teknikens o. kapitalbildningens framsteg, i fråga om moderna samhällsförhållanden i kulturländerna, där enskilda ägare o. privat företagsamhet i regel äro de ledande.

och sedan

särsk. i nedsättande bem.: kapitalistvälde, pänningvälde.

Galbraith sätter kapitalism i motsats till socialism, imperialism, kolonialism och de härskande klasserna i Osäkerhetens tid. (har inte hunnit fram till någon definition om det finns någon). Det tycks stå klart att det finns flera defintioner, och att inledningen inte är NPOV. Invändningar?//--IP 13 augusti 2005 kl.20.52 (CEST)

Den engelska artikeln utgår från Smith som Galbraith.//--IP 13 augusti 2005 kl.20.56 (CEST)

Enligt Galbraiths syn är kapitalism inte detsamma som merkantilism och inte synonymt med penningväsendet, vilket artikeln antyder (det förra iaf), även om han anser att det är förutsättningar och föregånagre till kapitalismen. Artikeln verkar antyda att kapitalismens motsats är självhushållning? Vidare innehåller artikeln flera POV-påståenden, "bygger på en föreställning om den enskilda individen som kapabel", " utgår från en idealbild ", "I verkligheten finns endast få helt fria marknaden", "De enskilda människornas värderingar avspeglas då inte på ett korrekt vis." Vidare verkar artikeln utgå från att det finns en definition; i själva verket finns ju flera: Smith, Friedman, Veblen, Alfred Marshall, John Stuart Mill, Vilfredo Pareto medan Ricado ju var en teoretiker som snappades upp av socialister (Galbraith).

Alltså, artikeln verkar innehålla både omstridda fakta som dessutom saknar hänvisningar, och avsaknad av NPOV. Artikeln borde inte behöva en polarisering av förespråkare och motståndare, utan i st redovisa olika teorier om marknaden och det kapitalistiska systemet: enl SAOB är inte penningvälde det neutrala. På en: har de förr lagt upp artikeln efter en beskrivning av synen på.

Jag lägger till info fr en: om att William Thackeray myntade begreppet, och snor deras inledande def.//--IP 14 augusti 2005 kl.13.46 (CEST)

Tycker det verkar som ett vettigt upplägg. Eftersom vi inte har en massa citat på wikiquote så kanske sjäva artikeln skulle gå igenom de olika definitionerna också. Gunnar Larsson 14 augusti 2005 kl.14.07 (CEST)

Håller ni på och titta över den? För min del känns det som om delar av artikeln är riktigt välskrivna (!) medan andra verkar direktkopierade från Ung Vänsters kampanjblad, och försöker förknippa kapitalism endast med de borgerliga partierna. Särskilt reagerar jag över det ganska långa stycket om Marx - även om det är intressant och borde vara kvar, borde man definitivt ha liknande stycken om andra tänkares syn på begreppet, de ni nämner exvis. Ska kanske tillägga att jag är politiskt aktiv också, så jag vill ogärna vara alltför aktiv i redigerandet själv, jag kan kanske göra det lika illa åt andra hållet. TERdON 21 augusti 2005 kl.16.32 (CEST)

[redigera] Konkurrens

Jag tog bort det som stod i konkurrens-stycket om att marknadens deltagare måste vara väl informerade. Att vi inte är väl informerade är istället ett faktum vi måste erkänna; det är denna okunskap som gör sådant som reklam nödvändigt. Trickster

[redigera] Källa saknas i Kritikdelen

Såsom jag skrev på samma tema i kommunismen så är det nog oklokt att peppra in alla som tyckte illa om -ismen under kritiokdelen. Tidigare hade vi en konsensus om att låta -ismen berätta sin story och ha en kort sammanfattade kritikdel, med länkar och inte överlastat med kritik-teser och stödjande referenser. Jag vet inte vad Profanum vulgus är ute efter, men det hjälper knappast att göra artiklarna bättre eller mer balanserade. Zman 28 oktober 2006 kl. 11.50 (CEST)

Kritik-avsnittet kan inte ha varit annat än oportunistisk demonstration (=plagiatkopia från kritiken i kommunism artikeln). Jag tog bort texten. WP förtjänar seriösa stycken, inte practical jokes. Zman 31 oktober 2006 kl. 22.06 (CET)

[redigera] Den frihetliga socialismens kritik av kapitalismen

Tja... vad skall man säga. Om maan tittar på hur den icke-kapitalsitiska världen betedde sig så liknar det mycket vad kapitalismen beskylls för:

  • plundring av kolonier var sovjetunionen specialist på, tex urangruvorna i Ungern och DDR
  • naturresursslöseri och miljöförstörelse som pågick i östblocket och pågår i Kina kan inte överträffas av något land i den kapitalistiska ligan
  • slaveri var en norm i Sovjet och är i Kina

Så vad bevisar dessa uppkastade påståenden? Zman 9 november 2006 kl. 00.20 (CET)

Dom bevisar att den frihetliga socialismen aldrig varit inblandad i något sådant. Och att en annan värld är både möjlig och nödvändig. Staffan Jacobson 24 november 2006 kl. 00.29 (CET)

Nu står ju inte kapitalism i motsatsförhållande med kommunismen, så bara för att något har skett under kommunismen innebär inte det att det inte är relevant att ta upp kritik som riktats mot kapitalismen... Dock behövs källor. /Grillo 11 november 2006 kl. 03.50 (CET)
Håller med dig Grillo. Jag kanske inte var tydlig om, att alla politiska/ekonomiska system har stått för den negativa utvecklingen som plundring, miljöförstörelse, slaveri och utnyttjande av människor som gratis/billig arbetskraft, så kapitalismen är inte unik som bov, då de flesta systemen utvecklats i samma riktning. Zman 11 november 2006 kl. 08.49 (CET)

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu