Korsriddare
Wikipedia
Korsriddare kallas de andliga riddare som deltog i medeltidens korståg, efter att ha svurit en helig ed på att befria Jerusalem, den Heliga Staden. Enligt kyrkans lag var korsriddarna endast underställda påven och Gud och de erkände inga andra auktoriteter. De tre största medeltida riddarordnarna var Tempelherrarna, Joanniterorden som grundades 1099 och Tyska orden från år 1191. Korsriddarna bildade Korsfararstaterna under Första korståget.
Tempelherrarna eller tempelriddarna, var en andlig riddarorden som instiftades 1119 i Jerusalem av 9 franska riddare. Denna orden fick sitt säte på platsen för Kung Salomos tempel vilket gav orden dess namn. Tempelriddarna var både munkar och riddare och hade till uppgift att skydda alla kristna pilgrimer som vallfärdade till Jerusalem och att skydda de heliga platserna som den Heliga graven och Födelsekyrkan.
[redigera] Malteserkorset
De åtta spetsarna på malteserkorset hade en speciell innebörd för de andliga riddarna, nämligen de så kallade riddardygderna:
- Trofasthet
- Fromhet
- Frikostighet
- Tapperhet
- Heder och ära
- Dödsförakt
- Hjälpsamhet mot fattiga och sjuka
- Vördnad för kyrkan
[redigera] Korsriddare i litteraturen
Fiktiva tempelriddare är vanliga i skönlitteraturen, kända exempel är Brian de Bois-Guilbert i Ivanhoe och Jan Guillous svenska korsriddare Arn Magnusson.
